Vad är DX-ing?
DX-ing är att lyssna på radio! ...och då i första hand på vanliga rundradiosändningar (broadcasting). De frekvensområden (radioband) som avlyssnas är:
153 - 279 kHz långvåg (LW)
520 - 1620 kHz mellanvåg (MW)
1620 - 1700 kHz nytt mellanvågsband (s.k. X-bands)
2310 - 30.000 kHz kortvåg (SW)
88-108 MHz FM
DX-ing är inte att sända utan enbart att lyssna! Radioamatörer sysslar med sändning.
Det finns flera specialområden...
...inom DX-ing: Stationer på ett speciellt radioband, från ett speciellt land eller världsdel. Pirater (stationer som sänder utan tillstånd, ofta med små effekter och enkel utrustning), Utility, NDB, RTTY, kustradiostationer, flygtrafik m.m. Clandestine stationer, stationer som drivs av olika gerillaorganisationer, frihetskämpar världen runt, olika förbjudna politiska och etniska organisationer och grupperingar
Tjusningen med DX-ing...
...är att försöka höra stationer så långt borta som möjligt, kanske på andra sidan jordklotet och med små sändareffekter. DX-ing påminner något om fiske. Med tur, skicklighet, rätt utrustning och rätta förhållanden i naturen, t.ex. väderlek och solaktivitet, kan man höra riktiga rariteter.
DX-ing...
...går i stora drag ut på att söka och avlyssna olika radiostationer, identifiera stationen, uppfatta programinnehåll och att skicka en rapport på vad man hört till stationen. Och förhoppningsvis kommer så småningom ett svar innehållande QSL. Ett QSL är en verifikation, bekräftelse, på att man verkligen hört stationen och att de detaljer och det programinnehåll man beskrev i sin rapport stämmer överens med stationens logg.
QSL:et kan vara utformat som ett vanligt vykort, brev folder eller e-mail. Samlandet av dessa QSL är centralt för många av DX-arna. I svaret brukar ofta också finnas information om stationen, staden, landet m.m. och en del stationer kan skicka med en del annat trevligt material: stickers, vimplar, tidningar m.m. Dock finns det också stationer som inte svarar, s.k. "svarta stationer".
Språkkunskaper...
...är till stor nytta inom DX-ingen, men man klarar sig långt på hyfsad engelska. Det finns stationer som också sänder på svenska, t.ex. RAI, Italien och Vatikanradion.
Utrustningen...
...kan vara en helt vanlig radio med mellanvåg och kortvåg, gärna med digital avläsning av frekvensen (QRG:n). Ofta är antennen inbyggd eller så finns det vanlig teleskopantenn. Dock finns det specialmottagare (s.k. trafikmottagare) med betydligt högre känslighet och selektivitet.
Det finns också olika antenner att köpa. Den vanligaste, och ofta bästa, antennen är dock en vanlig isolerad koppartråd på 10 - 100 meter. Vill man ha en riktigt bra riktantenn drar man ut en s.k. ”bäver”, en tråd på upp till 1 km eller längre mot den station man vill höra. Det viktiga är då att den är rak och att den har jordning i bortre ändan. Höjden spelar mindre roll men bör vara 2 - 3 m för att människor och djur inte skall störas av den. Bor man i tättbebyggt område är det svårare att dra utomhusantenner, man får då nöja sig med kortare antenner inomhus eller på balkong, eventuellt köpa en s.k. aktiv antenn.
Bandspelare eller minidisk är också bra att ha till hands, då kan man efteråt kontrollera vad man hörde.
Information...
...om de olika stationerna, hur man hittar dom, på vilka frekvenser dom sänder, tider, språk, adresser m.m. finns i olika handböcker t.ex. World Radio TV Handbook (WRTH). Det finns också mycket information på Internet och e-mail är en viktig kanal mellan DX-are och det finns ett flertal bra e-mail-ringar. Mycket information och matnyttigt kan man även hitta i de tidningar som olika klubbar ger ut.
Om Du vill veta mer om denna spännande och intressanta hobby kontakta Sveriges DX-Förbund! SDXF, Box 1097, 405 23 Göteborg eller gå in på internet http://www.sdxf.se. Du kan även maila till sdxf@sdxf.se.