Minneslunden

En dikt från Geran 2009-09-30

När Saurons bror Geran med flock fick beskedet att Sauron hastigt lämnat oss september 2009, skrevs en dikt om Gerans tankar till sin kullbror Sauron.

Sauron... brorsan min.... alla gånger vi sprungit och lekt, tillsammans tränade vi, busade, låg plats och upptäckte världen... du och jag.

Bröder i svart, din matte, min matte i grönt, Tjänstehundar vi båda. Vi tränade patrullstig, upplet, spår, lydnad, utställningar mm, Sthlm, My Dog, Kallebäck, Lilla Edet där lyckan var stor.

Nu har du gått över till Belgarnas eviga land, där springer du vid havets strand. Havet som skiljer oss åt ännu ett tag. Du gick först igen, men en dag går jag åter i dina tasspår, då ses vi igen.

Då Sauron ska vi busa o leka. Då brorsan kan inget skilja oss åt mer. Vänta... vid strand... i Belgarnas eviga land, tills du mig åter ser.

Tack Sauron för alla roliga o busiga stunder vi haft. Du fattas oss alla!

Geran till vänster och Sauron till höger.

Vlajki's A-Söta Zelmiza "Zezzan"

När vi fick beskedet att Saurons kusin Zezzan lämnat oss
februari 2009 skrev Maria en dikt, då detta var en speciell hund som hon lärde känna. Zezzan blev 9 år gammal.

Första gången jag mötte Zezzan så skulle det var på hennes lilla vis. Hon kände mig inte, men hon tittade med sina kloka bruna ögon för att se om jag verkade vara okej och första mötet med en hund som Zezzan kommer man alltid att komma ihåg. Det var något alldeles speciellt, för det var just det hon var en speciell hund. Så Zezzan kommer alltid att ha en speciell plats hos mig.

2000-02-19--2009-02-21

Eternity's Gilean "Gaston"

När vi fick beskedet att Saurons pappa Gaston hade lämnat oss februari 2006 skrev vi en dikt om Saurons tankar. Gaston blev runt 12år gammal.

Idag har Gaston lämnat oss.
Saknaden måste vara stor hos familjen Malcus.
Som din förstfödde son skall jag försöka axla din mantel.
Jag skall göra vad jag kan för att göra dig stolt.
Vi tänker på dig.
Farväl pappa.

1993-07-05--2006-02-27

En dikt.

Jag stod vid din säng i natt.

Jag stod vid din säng i natt, jag kom för att titta till dig.

Jag såg att du grät och hade svårt för att sova.

Jag viskade försiktigt för att trösta dig när du torkade bort en tår:

"Det är jag, jag har inte lämnat dig, jag har det bra och jag mår bra.

Jag är här hos dig".

Jag satt bredvid dig när du åt frukost, jag såg när du spillde ut lite kaffe.

Du tänkte på alla de gånger du sträckt ut din hand för att smeka mig.

Jag var med dig i affären idag, din armar började värka. Jag önskade att jag

kunde ta några paket åt dig, jag önskar att det var mer jag kunde göra för dig.

Jag var med dig när du besökte min grav idag, du sköter den med sådan omsorg.

Jag vill försäkra dig om att jag inte finns där.

Jag gick med dig hem och såg när du fumlade med nyckeln.

Försiktigt lade jag min tass mot ditt ben, log och sa; "Det är jag".

Du såg så fruktansvärt trött ut när du sjönk ner i fåtöljen.

Jag försökte så hårt att få dig att förstå att jag stod vid din sida, att det

är möjligt för mig att vara hos dig varje dag.

Jag säger uppriktigt till dig; "Jag lämnade dig aldrig".

Du satt mycket tyst, sedan log du, jag tror att du då... i kvällens stillhet

förstod att jag var hos dig.

Dagen är över... Jag ler när jag ser dig och gäspa och säga;

"Gud välsigne dig, vi syns i morgon".

När tiden är inne för dig att gå över till andra sidan kommer jag att

springa dig till mötes och välkomna dig, och då kommer vi återigen att gå

sida vid sida.

Det är så många saker jag vill visa dig, här finns så mycket att se.

Men du måste ha tålamod, lev ditt liv med glädje,,,,,

kom sedan hem för att stanna hos mig

Regnbågsbron.

Det finns en bro som förbinder Himlen och Jorden. Den kallas för Regnbågsbron på grund av dess många färger. Alldeles brevid Regnbågsbron ligger ett land med vattendrag, kullar och dalar med mjukt, friskt gräs. När ett älskat husdjur dör kommer det till denna plats. Där finns alltid mat och vatten, och varmt vårväder. De gamla och svaga djuren blir unga igen. De som blivit skadade blir hela igen. De leker med varandra hela dagarna.
Men det är en sak som saknas. De är inte tillsammans med den speciella person som älskade dem på Jorden. så varje dag springer de runt och leker tills en dag kommer då de plötsligt slutar leka och tittar upp. Deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps och plötsligt lösgör sig en från gruppen. Du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän möts samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt. Dit ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker det älskade huvudet och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta. Sedan går ni över Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas.
Okänd.

Tillbaka till Eden