De första åtta barn som fick en sommarvistelse på Öddö koloni 1901. Tyvärr saknas namnen på de flesta men damen i vitt är sjuksköterskan och föreståndarinnan Anna Mattson, mannen i mitten är kolonins allt i allo John Johansson och mannen längst till höger kallas August i Drängsvik.

Fotograf: Sam. Bergqvist.

Det startade 1901

Året skrivs till 1901. Det var fattigt bland många av gruvarbetar-hemmen i Grängesberg. Lönen var låg, familjerna stora och därmed var trångboddheten naturlig. Många barn drabbades av elakartade sjukdomar och en av dessa var ögonsjukdomen skrofulos. En sjukdom som tillhör tuberkulossläktet. 

Att vistas i naturen, bada solbad och få näringsriktig föda är några av de faktorer som anses förebygga denna sjukdom. Till det allmänna hälsoläget skall också sägas att Grängesberg härjades av en epidemi med scharlakansfeber vid samma tidpunkt. Något som drabbade barnens motståndskraft än mer och risken för aktiv tuberkulos ökade. 

Det var i denna atmosfär som tanken väcktes på att skaffa en skollovskoloni. Redan på 1890-talet hade Grangärde kommun anslagit medel till att barn som drabbats av sjukdomar skulle få en kolonivistelse vid Styrsö, utanför Göteborg. En sommarvistelse där hade gett gott resultat. 

En nybildad förening med namnet Enighet och Vänskap fick en förfrågan av gruvförmån Erik Andersson om inte föreningen i sitt arbetsprogram ville inta uppgiften att skaffa medel för en framtida skollovskoloni. Frågan bordlades till ett kommande möte. 

Detta möte kom att hållas den 27 januari 1901 och en av deltagarna var läkaren Otto Älving. Han berättade vilken nytta en koloni skulle kunna göra för skrofulösa barn, som inte enbart kunde botas med medicin.

Föreningen åtog sig uppgiften med stor entusiasm. Vid ett nytt möte den 24 februari beslöts att anordna en fest. En basar, eller rättare sagt en sommarfest skulle ge ekonomiskt bidrag till en framtida verksamhet för de skrofulösa barnen. Festen anordnades 11 och 12 maj, 1901 på initiativ av målarmästare Hjalmar Eklund och maskinisten Karl August Nordmark. Festen hölls i Cassels park. 

Tillställningen kom att kallas för Barnens Dag och därmed startade en festverksamhet som spred sig över hela landet och där överskottet från festerna gick till barnens bästa. 

Denna första tillställning i Grängesberg gav 1 300 kronor i överskott och med dessa slantar i kassan började styrelsen se sig om efter lämplig plats för en framtida koloni. 

Blickarna riktades mot västkusten och en kollega till doktor Älving, vid namn Conrad Cavalli-Björkman, tillfrågades om han kände till någon fastighet i Strömstadstrakten som var till salu och som kunde vara lämplig för en skollovskoloni. 

Ganska omgående fick föreningen ett positivt svar. En fastighet på Öddö, där tillgång på en ypperlig badstrand fanns, var till salu för 3 500 kronor. Conrad Cavalli-Björkman rekommenderade denna fastighet varmt.  

Styrelsen funderade inte länge utan köpte fastigheten, vars namn var Drängsviken. Därmed hade Grängesberg fått sin första skollovskoloni.  

På initiativ av direktör Anders Erik Salwén, på en kommunalstämma i Grangärde, övertogs köpet av Grangärde kommun. Sällskapet Enighet och Vänskap förbehöll sig dock rätten att från Grängesberg sända så många barn som föreningen ansåg sig ha råd till. 

Fastigheten bestod av en stuga med två små rum och ett kök. Detta gjorde att endast åtta barn kunde beredas tillfälle att resa dit den första sommaren. De fick stanna i 79 dagar. Som matsal hade ett tält satts upp i trädgården. 

Redan året därpå, alltså 1902, stod en tillbyggnad klar så då fanns det plats för 15 barn som stannade i 79 dagar. Genom mindre tillbyggnader ökades antalet barn på för varje år så 1906 tog kolonin emot 30 barn.

Det startade 1901

Detta är ett utdrag ur den skrift som sammanställdes år 2001, då Grängesbergs skollovskoloniförening fyllde 100 år.

Karl-Erik Anestedt åtog sig ansvaret att sålla, granska och sammanställa materialet som mynnade ut i en bok. Den innehåller berättelser från personer som varit på kolonin som barn och skildrar koloniverksamheten från år 1901 fram till 2001. Det finns gott om fotografier i boken från tidigt 1900-tal och framåt.  Just nu är boken slut men vi jobbar på ev. att ta fram
en CD . Återkommer med detta.