Änglahundar

Figaro

FIGARO var vår första hund - en vacker golden retrieverkille vars egentliga namn var Attila. Detta historiska hunnernamn gav honom det självklara tillnamnet "Hundarnas Konung".
Figge kom till oss från Laisvall, som en busig liten gyllengul åttaveckorsvalp, i augusti 1970 och levde i 13 år. På den här tiden fanns endast ca 500 golden retrievrar i hela Sverige och Figaro blev den första i vår hemstad Skellefteå.
Figge var en rymmare av stora mått och välkänd på polisstationen i Skellefteå, där vi med skammens rodnad på kinderna fick hämta honom ett par gånger! Som retrievrar ju brukar, älskade han vatten. Vi hade sommarstuga vid havet och åtskilliga var de gummibåtar och madrasser han punkterade med klorna när han kom forsande för att leka med dom.
Som kuriosa kan jag nämna att den signal som användes för inkallning av denna hund bestod av tre toner, de första i Figaros aria "Säg farväl lilla fjäril" ur operan Figaros bröllop, d v s en punkterad åttondel med efterföljande sextondel och så en fjärdedel en liten ters under. Vi har aldrig hört någon annan husse eller matte begagna denna typ av signal men den fungerade. Far i familjen är en inbiten Mozartälskare och ansåg att Figge var en  musikalisk hund, kanske Mozartälskare även han?

FIGARO.

Charlie

CHARLIE hette nästa goldenkille (registrerad som Calle).
Medan Figaro var av den gamla stammen golden retriever med sin gyllene päls, var Charlie den på mitten av 1970-talet mer populära crémefärgade sorten. Honom hämtade vi utanför Umeå och faktum är att vi hittat nutida ättlingar till hans syster Camilla.
Den här stilige killen ställdes ut några gånger med varierande resultat.
Han deltog även i jaktprov och klarade detta bra.  
Nu var varken husse eller matte särskilt intresserade av hundsport så det blev ingen fortsatt karriär utan ett vanligt liv som älskad sällskapshund i en småbarnsfamilj.
CHARLIE.

Luna

LUNA kom i sällskap med sin syster Dimma till oss sommaren 1980.
En klassiskt vacker schäfervalp som stormade in i vår lilla lägenhet och demolerade allt som kom i hennes väg - mattor, böcker, kläder, skor, möbler - allt! Tillsammans med sin lika livliga syster ödelade hon vårt hem och stal våra hjärtan.
Älskad hund med enorm livslust och energi. Luna - vår vackra månskenshund!
LUNA.

Dimma

DIMMA - Lunas mycket intelligenta syster flyttade så småningom med oss ut på landet.Här framlevde hon, tillsammans med ett par katter, fem kaniner, två gäss, tre ankor, en gris och ett antal höns och tuppar,  ett lugnt familjeliv med skogen inpå knuten.
En älsklig och vänlig hundsjäl med en naturlig klokhet. Vi gick aldrig någonsin någon kurs med henne eller ens tränade något. Hon liksom kunde allt ändå, förstod vad man menade och gjorde vad hon skulle.

En liten historia om denna kloka hund:
Vårt hus låg ensligt till. Jag var ofta ute med mina tre små barn i skogen intill. De två flickorna gick själva efter mig, lillpojken hade jag på ryggen. Sist brukade en av katterna spatsera och Dimma var självklart också med oss. En gång kom vi vilse. Det var molnigt så jag kunde inte räkna ut vilket håll vi skulle gå med solens hjälp. Jag irrade runt ett bra tag men kände inte igen mig någonstans. Till slut bestämde jag mig för att ta Dimma till hjälp. Jag kommenderade: "Dimma, gå hem", och se det gjorde hon! Hon hade stenkoll på vilken väg vi skulle ta och ledde oss allihop raka spåret tillbaka hem.
En underbar hund!
DIMMA.