På denna sida tänkte jag dela med mig av de berättelser jag fått tillbaka från hundägare som provat thundershirt eller en helt vanlig t-shirt på sin hund. Det är berättelser som berör åskrädsla, åksjuka...

Fler kommer efter hand...

Ville bara berätta om min lilla vovve Rocky som är 7 år gammal. Jag tog över honom när han var 3 år gammal och redan då var han rädd för raketer. Två dagar innan nyårsafton såg jag på en väninnas Facebook att Marie hade skrivit om något som hette thundershirt. Hade aldrig hört talas om denna thundershirten innan och tänkte att det är värt ett försök. Direkt när Rocky fick den på sig så märkte man att han trivdes i den. Ett par timmar innan tolvslaget på nyårsafton satte jag på Rocky hans thundershirt och radion spelade på normal volym. Blev glatt överraskad att klockan tolv hade Rocky gått och lagt sig på toaletten och var hur lugn som helst. Både jag och Rocky älskar hans thundershirt och tack så mycket Marie för hjälpen.

Kamilla E matte till Rocky

Med benäget tillstånd har jag delat ett inlägg av Malin Börresen på Facebook...

För mindre än två minuter sen sköts fyrverkerier på torget utanför vårt fönster. Hela köksfönstret lystes upp. Wega gick ut i hallen lite kort, men kom tillbaka direkt. Och sitter med ryggen mot fönstret med öronen framåt. Brukar inte vilja göra reklam, men Thundershirt alltså. Den har förändrat Wegas liv. Wega brukade sitta i hallen och skaka 98% av tiden den här tiden på året förut.

En berättelse från Eva Wieselgren;

Pumin Mops har alltid varit rädd för att åka bil och för skramlande saker, till exempel skateboards och resväskor på hjul. Hon har inga problem med åska och fyrverkerier. Reagerar men inte med skräck (och vi håller oss förstås inne på nyårsafton). Däremot att gå i en storstad är riktigt jobbigt. Och bilen måste man ju åka i om man ska göra nåt kul. Jag har provat DAP i bilen och olika burar och bälten eller att någon sitter och håller henne. Och försökt vänja långsamt med godis när bilen står still. Jag har suttit halva dagar på järnvägsstationer för att vänja henne vid storstadsljud. Jag märkte att hon blev lugnare när hon hade täcken på sig, och att hon alltid har gillat kläder, t ex vinteroverallen med ben som den andra hunden absolut inte ville ha på sig. Sen läste jag om Thundershirt och jag beställde en från USA (de fanns inte i Sverige då). Först tyckte jag inte det gjorde nån skillnad, men tänkte att det var ändå en snygg tröja. Efter några gånger i bilen märkte jag att det var tyst, det flåsande ljudet av den rädda hunden i hörnet var borta. I stället satt hon upp och tittade ut genom ett fönster. Inte kolugn, men det var skillnad. En dag tog hon emot godis i bilen precis som de andra hundarna. När vi var i Värmland och tävlade agility i somras bodde vi på hotell i Karlstad. Mops var som vanligt spänd när vi gick på stan. Men med tröjan på gick hon ändå ganska kontrollerat bredvid mig. Den kvällen jag glömde tröjan och vi var ute och handlade pizza försökte hon hela tiden fly när det kom skramlande saker, in i portar för att ta skydd, bort från mitten av gågatan. Då mindes jag att det var så det var förut. Nu med tröjan på har det ju faktiskt blivit bättre. Man tänker att det kanske är tiden, hon har blivit äldre och mer van. På nyår tog jag fram tröjan för att skicka det här fotot till facebook, där någon ville se hur den såg ut. Mops är lugn fast det smäller på nyår, hemma är hon trygg även utan tröja. Men en av unghundarna började stirra upp sig och sprang fram och tillbaka när det smällde utanför. Jag satte på henne tröjan istället. Hon är inte rädd av sig annars, men jag vill ju inte heller att hon ska bli det. Med tröjan på lade hon sig i soffan och slappade i stället. Där, på hunden som inte var rädd annars, gav tröjan en quick-fix mot stress och oro. Omedelbar effekt. På Mops som varit rädd för bilåkning länge har det tagit längre tid, och hon hoppar fortfarande inte in i bilen med glädje. Men det har hjälpt, och varje liten förbättring är värd väldigt mycket.

Buddys matte Betina har tidigare fått rådet av mig att använda t-shirt då han blivit skrämd av fyrverkerier (se berättelse fr 1 januari 2012).

Vid det fruktansvärda åskovädret över nordvästra Skåne onsdagen den 14 augusti 2013 skrev Buddys matte följande;
Det började tidigt på morgonen med att det åskade lite, Buddy kom upp i sängen til mig, efter en stund började han att andas mycket fort och när det var som värst hyperventillerede han. Jag tog fram husses t-shirt och satte på den på Buddy. Efter en stund gick han och la sig i badrummet och han blev ganska lugn. Samma reaktion som på nyårsafton, det är så tydigt att han mår bättre när han får på T-shirten, så det blir en riktig Thundershirt till honom.

Betina Verdun Hansen

Den 12 januari 2013 kom ett jättefint mail från Hectors matte Susanne

Tänkte bara berätta lite hur det gick med vår provisoriska Thundershirt på nyårsafton.
 
Jag har en 9-årig västgötaspets som heter Hector. Han är en mycket stabil hund som egentligen aldrig är rädd för nånting. Men när vi bodde på Söder i Stockholm var det ett smällande efter nyår som varade i många veckor framåt. Det smällde här och där under varenda promenad och det gick inte att undvika att det då och då smällde till alldeles bakom oss. Vid något av dessa tillfällen blev han rejält skrämd och vid senare nyår har han stressat upp sig så att han skakar, försöker liksom klättra  ut genom väggen, gömma sig och tom kissa på sig, allt samtidigt.
 
Jag har provat det mesta såsom zylkene, DAP, fetvadd osv men jag har inte märkt någon skillnad.
 
Det var dagen innan nyårsafton som jag fick tipset från dig på Facebook om att "linda" honom antingen med elastisk binda eller en trång T-shirt. Jag provade meddetsamma med den elastiska bindan. Inte lång stund efteråt smällde det ordentligt utanför sovrumsfönstret. Han hoppade ner från sängen
och blev lite moloken och spänd men det blev inga fler smällar så det eskalerade inte mer.
 
Dagen efter åkte jag och köpte en barnT-shirt på Rea innan vi for ut till min mor som bor lite lugnare och har källare där vi brukar sitta. Jag köpte också ett par rejäla märgben som han skulle kunna sysselsätta sig med om han inte blev för stressad, för då är han inte kontaktbar överhuvudtaget.
 
Ja, resten är egentligen en ickehändelse. Jag satte på T-shirten men lindade honom dessutom med bindan för säkerhets skull. Vi gick ut på promenad i skogen och det smällde på håll då och då. Hector visade inga tecken på stress. Det första som händer annars är att hans knorrsvans, som alltid stadigt ligger hoprullad på ryggen, rullar ut och ner. Men svansen låg kvar. Sedan åt vi nyårsmiddag och det smällde mer och mer. Hector åt på sitt märgben. Vi tolvslaget gick vi ned till källaren en 1/2-trappa ned ändå. Svansen fortfarande uppe under det värsta fyrverkeriet och han gnagandes på benet. Vi halvtvå-tiden öppnade jag ytterdörren för att han skulle kissa ute på garageuppfarten. Då smällde det
precis utanför och Hector ville därför inte gå ut, men det var allt.
 
För Hector fungerade detta över förväntan och jag är så otroligt tacksam för det. Han var en annan hund.
Hoppas att det kan hjälpa många andra hundar också!
 
Tack Marie för ditt stöd på nyårsnatten!
 
Kram Susanne Hansson och Hector förstås

Det kom ett mail - 22 okt 2012

Rocky är en dvärgpinscher på nyss fyllda fyra år. Pigg, glad och aktiv. Några dagar innan nyårsafton 2011 blev han skrämd av raketer och efter det så reagerade han på smällande men jag kunde hålla det under kontroll. I Augusti började han bli mer och mer rädd (lekande och skrikande barn, visslande, visselpipor, smällande, streetracing som hördes på långt håll) och i September var han så livrädd att han vägrade gå ut genom porten. Och försökte han gå så skakade han så mycket att det inte gick. Jag fick köpa en Thundershirt av en kompis och märkte skillnad redan vid 1 :a rundan. Efter ca 2 veckor med thundershirten vågade Rocky sig ut helt utan att stanna,skaka o vara okontaktbar. Han kunde fortfarande reagera vid ljud men istället för att stanna så pinnande han på och kunde släppa det så fort han gått en bit. Nu ca 1.5 månad senare så behöver han bara thundershirten på kvällarna och om vi ska åka någonstans, tex in till stan. Idag kunde han till och med (med thundershirten på) åter vara med matte i folkmassa där det klappades och användes megafon utan att regerar utan istället ligga o vila brevid. Jag är så oerhört glad att jag hittat thundershirten, den har gjort att jag fått tillbaka min pigga och glada hund. Han reagerar som sagt fortfarande lite men släpper det lika snabbt. Thundershirten är helt underbar och jag rekomenderar den varmt!

Susanne och Rocky

Hej, ville bara berätta att vi också hade glädje av thundershirt till Caley under nyårshelgen. Hon kände sig lugn och trygg att krypa in i den... En av våra andra hundar blev dock väldigt "glad" över att se sin vän i en thundershirt.

Matte Pernilla C

1 januari 2012 kom följande rader från Elsas matte Christin:

Jag ville bara tacka för tipset och hjälpen med att få en Thundershirt till Elsa. Nyårssmällarna gör Elsa helt panikslagen, vi får ingen riktig kontakt med henne och hon skakar så hon knappt kan gå. Det är verkligen förfärligt! Men, nu har vi provat att ha thundershirten på henne och tänk det hjälper verkligen. Elsa är mycket lugnare och mera avslappnad. Hon är fortfarande rädd men skakar inte och springer inte hysteriskt omkring och försöker gömma sig. Istället lägger hon sig i sin säng och verkar någorlunda avslappnad, emellanåt slumrar hon till. Det är inte så att rädslan har försvunnit men den är mera hanterbar för henne. Dessutom kan vi stötta henne på ett bättre sätt, för det går ju inte alls när hon inte är kontaktbar av rädsla.

Idag glömde jag sätta tröjan på henne och det var inte kul. Efter lite övertalning fick jag fram henne från sängen hon gömt sig under och fick på henne thundershirten. Då skakade hon av rädsla och panik så hon knappt kunde gå, hon stapplade fram! Jag fick på henne tröjan och gav henne lite massage (efter eget huvud för hur man ger massage vet jag egentligen inte...) och fem-tio minuter senare var hon mycket lugnare. Skakningarna hade lagt sig och hon lommade bort till sin bädd och la sig och kunde till och med äta en korvbit hon fick.


Nu har hon thundershirten på sig och får nog ha det resten av kvällen åtminstone, vi får se hur natten blir. Jag är verkligen imponerad av effekten. Vi har använt den några gånger mest för att hon ska vänja sig men egentligen inte märkt något på henne då. Men den här gången....!

Tack Marie! Superbra hjälpmedel!!! Har redan rekommenderat den vidare.
 

Kram
/Christin

1 januari 2012
Efter en orolig nyårsafton gav jag Buddys matte rådet att sätta på honom en t-shirt. Några timmar senare frågade jag hur han mådde och fick följande svar...

Marie, Tack snälla du, för tipset, även om detta inte är en thundershirt, men husses t-shirt, så fick jag en orolig och nervös vovve till att bli lugn och rulla sig sammen i sin korg och sova tungt - fantastisk, är ledsen för Buddys skull att jag inte ringde dig igår kväll, men tack, du är alla hundars och människors vän :) Buddy har svår allergi och kliar sig jätte mycket varje dag även mycket medicin, men i kväll har han inte kliat sig en enda gång, efter han fick på tröjan:))
kram Betina Verdun Hansen

1 januari 2012 skrev Monica Glemvik så här till mig på facebook...

"Vill bara berätta att denna nyårsafton var den bästa för hundarna på flera år =)
Har kört med Ro-kompositum och Thundershirt till Trolla och Trixi och Tyra fick ett barnlinne att ha på sig ♥ Varit på utflykter fredag och lördag em också.....

När de sköt som värst låg Trixi och Tyra i varsin soffa och tuggade på märgben och brydde sig INTE om smällare och raketer =) Trolla låg under trappan och kände sig trygg och säker (märgbenet 10 cm från nosen brydde hon sig inte om)

Tror att jag själv ändrat mitt beteende en del, fick några tankeställare på workshopen om fyrverkerier.
Hoppas på en ännu bättre nyårsafton om knappt ett år ;-)
Monica och vovvarna =)

9 november 2011 Kom ett mail från Susanne Melkersson...
"Hej Marie! I fredags var vi på hundutställning i Växjö med min hunds uppfödare. BeNice mamma trivs absolut inte i bilen. Hässjar MYCKET, lägger sig inte ner utan sitter upp eller snurrar oroligt runt hela tiden.
Jag tog med ThunderShirten som jag köpte efter T-touchkursen i oktober (o som hade OTROLIGT effekt på BeNice). Mamma Zäta fick den på sig när de kom o hämtade mig. Då hade de åkt i 20 min o hunden hade betett sig som vanligt i bilen.
Vi hoppade in i bilen o startade resan mot Växjö. Det tar strax över en timme o jag höll tummarna för att det skulle funka. Men jag slapp få kramp i tummarna! ;-)
Det tog ungefär 2 minuter(!) innan hon slutade hässja och knappt 5 minuter innan hunden låg ner. Avslappnad men vaken. Efter ytterligare 5 min sov hon och gjorde så i princip resten av bilresan (1 timme).
Det är otroligt när man får vara med om ett mirakel! Behöver jag säga att jag har beställt en ThunderShirt till dem?"

Med benäget tillstånd delger jag er några rader angående ännu en hund som blivit hjälpt av thundershirt vid åskväder... På fotot här brevid ser ni fina Kasper klädd i sin "väst"... Så här berättar han i sin blogg den 22 juli om det hela:

I går kväll dundrade det rejält ute, fast inte precis ovanför oss. Jag började i alla fall bli ordentligt orolig.

Matte satte på mig den där konstiga grejen, sen ville hon att vi skulle gå ut för kvällskiss innan ovädret bröt ut på riktigt.

Det blixtrade! Ett sånt enormt blixtfyrverkeri har matte aldrig tidigare sett, och jag tvärvände i dörren och sprang till min speciella soffvrå. Matte stängde kvickt dörren.

Jag var rädd - men jag skälvde och skakade inte i hela kroppen.

Jag vägrade visserligen att äta godis, jag vägrade i princip allting. Men den där fruktansvärda panikångesten infann sig inte .

Dundret kom aldrig riktigt nära,så jag vet ju inte hur jag skulle betett mig då. Men dom där vidriga ljusblixtarna på himlen... dom fanns överallt! Och jag brukar reagera rejält även på avlägset dunder.

Det höll på länge. Vi gick och la oss.

Jag låg på mattan nedanför mattes säng, hon gosade med mig, och jag gjorde inga tecken på att vilja hoppa upp till henne. Bara vände upp magen och sa åt henne att fortsätta klappa, smeka och gosa. Det gjorde hon.

Sen somnade vi. Jag sov i västen, det gick utmärkt. Och jag bevisade för matte att jag i princip kan klara mig hur länge som helst utan kissning om det är läbbeväder ute!

Tusan också - vi gillar västen! Den hjälper mig faktiskt! Nu ska matte prova den i andra sammanhang också. 


 
Tack så mycket Kaspers matte för att jag får låna raderna från Kaspers blogg

Länk till blogginlägget hos Kasper;
http://kasperian2.blogspot.com/2011/07/nu-ar-den-provad-pa-riktigt-min.html

21 juli 2011 Det kom ett mail från Helen Karlsson... 
Det kom ett spännande mail från en hundägare som var med på Hundlägret i Malmköping. De har en åskberörd jack rusell och bestämde sig för att prova en hemmasydd "tröja" a la thundershirt - så här stod det i mailet: Vill bara berätta om att min hemsydda "jacka" hjälpte Tyson genom världens åskoväder här igår. Reaktionen uteblev inte helt, men han var betydligt lugnare och kunde slappna av direkt efter att åskan var över. Tidigare har han flåsat och skakat och inte varit kontkatbar under åskan och ca 2 timmar efter. Men igår så kunde vi få honom att leka lite och han till och med slumrade till mellan två knallar. Helt otroligt!

All text och samtliga bilder stannar här på sidan!

Copyright 2012-2018

Marie Ström