 |
|
|
 |
|
|
|
 |
|
|
|
Vi har varit ganska så förskonade från okynnessmällande under ganska många år här i Mörarp - ja i princip sedan de slutade sälja skiten på ICA här i byn. Men med nya grannar som inte vet vad det innebär att visa hänsyn så kan man till och med dra iväg några visslande pjäser på julafton... Småungar som inte på långa vägar är 18 år som ränner omkring med högexplosiva varor i ena handen och tändare i andra... Undrar om de får lov att sitta hemma i soffan och leka med tändstickor också!
Ja jag blir faktiskt ganska irriterad - det åligger mig som hundägare att visa hänsyn till både höger och vänster samt högt och lågt! Men alla dessa fjantar ska få hålla på att smälla flera veckor runt nyår samt i ett hela dagen idag...
Min Leo är inte rädd men jag vet hur det är att sitta i källaren, i badrummet, i garderoben eftersom Martell var paniskt rädd 13 av sina 15,5 år! Leo Blir mer förbannd och skäller när det smäller och dånar. När det då gör detta så nära som hos grannen så har vi fått en hel del reaktioner de senaste timmarna. Hans öron är varma och röda, likaså hans tandkött och han verkar plötsligt bara stängt av... Jag tycker inte det är rätt att han ska betala priset för grannens tvivelaktiga nöje att smälla av dessa jävla bomber!
Jag kan acceptera att man vill fira in nyåret vid 12-slaget - men det är ännu många timmar dit och det låter som ett slagfält där ute...
Gott Nytt År!
/ Marie - Vars tankar går till alla de djur som har det svårt just nu!
|
|
47.000 sidvisningar på ett år här på hemsidan tycker jag inte är så illa! Visst det kunde varit många, många fler men det kunde också vara betydligt färre! Jag känner inte att jag har något att prestera eller bevisa - 2011 är det 16´de året med hundkurser här i Mörarp. Jag jobbar på mitt sätt och sen får alla andra göra precis vad de vill! Jag gör heller inget större väsen av mig - för min del är kvalité betydligt viktigare än kvantitet. Samt att min verksamhet helt och hållet inriktar sig på vanliga hederliga sällskapshundar, jag har ingen tävlingsinriktining överhuvudtaget på mina kurser. Det finns så mycket annat så är mycket viktigare och betydligt trevligare att lära sig!
För något år sedan var vi flitiga med videokameran på kurserna - tills den gav upp och började tugga i sig banden... Ja ni läste rätt - banden - det var alltså klassiska vhs-band. Jag har länge gått och funderat på hur man skulle kunna få över dem till ett modernare format. Kollade med något företag och det kostade en del så det slog jag ur hågen ganska omgående men så plötsligt händer det... Jag hittade en liten "mojj" så man själv kan föra över från banden till datorn. Detta har vi roat oss med under några dagar och snart är alla filmerna sparade på datorn. Jag har tjuvkikat lite då och då och där är säkert massor av material som kan funka att använda. Ett kommande projekt är att spela in en egen film som vi kan använda vid kurser och föreläsningar.
Så jag passar på att efterlysa språksåkra hundar som kan tänkas vara med och bli filmstjärnor! Välkomna att höra av er!
Marie
|
Tänk så skönt att ha en i princip fulltecknad kurs hela 4 månader innan den ska gå av stapeln... Jag har nästan inte själv heller gjort någonting alls för att den ska fyllas av glada och förväntansfulla hundägare! Jag fick en inbjudan om att komma upp till de stooooora skogarna i Sörmland och hålla en lydilityweekend - detta lät ju bara så lockande så att tacka nej var liksom inte att tänka på! Min värd Helena och hennes kända Sigge svamphund har verkligen jobbat för att helgen ska bli av - och just nu finns endast 1 plats kvar!
Tankar på att få ner Helena och Sigge hit för svampkurs fanns redan för i år men almanackan hänvisade över aktiviteten till nästa år och med en titt i backspegeln var det säkert alldeles meningen! För 2011 kommer att bli ett kanonår! Helena och Sigge kommer i augusti och håller svampletarkurs! Missa inte det! Dessutom ska jag åka upp till de stoooora skogarna igen i september för lite svampletning och lydility...
Så om inte detta var nog så kläckte jag och Helena även lite andra spännande idéer! Dessa kommer att presenteras efterhand som de blir klarar! Men med kreativa vänner så kan det inte bli annat än kul!!!
Min favoritblogg: Sigge svamphund - ni måste helt enkelt bara kika in!
/ Marie
|
Det är ganska skönt med juldagar då man utan stress kan sitta och jobba här vid datorn i lugn och ro! Plötsligt kläcker man en god idé som på 2 sekunder nästan både är klappad och klart! Man får sådan otrolig energi när man börjar planera en ny aktivitet - man hinner knappt med i de egna tankarna...
Det är mycket nu som ska upp på hemsidan, saker som ska ändras, förnyas och ses över... Sidvisningarna ökar i princip hela tiden - vilket är väldigt kul men det är inte alltid jag hinner med och utveckla hemsidan i samma takt som den skulle behövas... Tittar man på vad som är mest besökt så är det fotoalbumen, dagboken och givetvis kurssidan.
Jag har även fått önskemål att jag skulle börja hundblogga på allvar igen... Jag la ner min blogg för ca 2 år sedan och har sedan dess fotobloggat lite då och då men det är inte detsamma - jag funderar ännu ett tag på bloggandet om hund. Det kunde vara kul för allt i världen men jag vet också att jag inte riktigt har tiden att bemöta och svara på inlägg. Oftast försöker jag hålla mig borta från debatter då jag vet att det alltid slutar med tjafs då de flesta självutsedda experter inte vill förstå annat än sitt eget dravel oavsett vad man lägger fram för dem. Ser inte mig själv som någon expert men min kunskap är i alla fall inte av kalibern som på något sätt skadar en hund! Det som irriterar mig är när folk stenhårt för fram saker som inte är med sanningen överensstämmande! Där modern forskning säger annat än det gamla skit dessa bakåtsträvare envist håller fast i... Åh det är så tröttsamt!
Ja ja det tål som sagt att tänka på! Fast kanske kunde en och annan känga vara på sin plats då och då!?
Hur som helst är det riktigt kul att min hemsida har så många besökare! Roligt är det också när ni skirver några rader i göstboken - som också är riktigt välbesökt, även om alla inte skriver...
Nu fortsätter planeringen för 2011 - året då fler spännande saker än någonsin kommer att hända! Håll koll på hemsidan!
/ Marie
|
|
Först ber jag att få tacka för alla fina julhälsningar som har kommit! Trevligt att se alla glada hundar! Nu är snart årets julafton till och med slut och överstånden. Jag är väl inte precis den mest "juliga" personen men i år har jag faktiskt tyckt att det varit riktigt trevligt eftersom det är snö. Det är vitt och vackert - en del kvällar när jag har harit ute sent med Leo så har det varit så underbart att vi knappt har velat gå in... Börjar mer och mer att inse att jag bor i helt fel del av landet!
Något som jag tycker är väldigt tråkigt är alla bomber som briserar stup i ett - tack och lov inte här men någonstans är det fån som inte kan låta bli skiten - inte ens julafton kan få vara fri från eländet. Våra grannar hade gäster och där var ungar ute och sköt iväg en massa visslande skit i eftermiddags. Det är så oansvarigt! Det värsta av allt var att de hade en hund med sig ute...
Leo är inte rädd för fyrverkeriskiten - han blir snarare förbannad på att det smäller. Men i och med att han regagerar så kan man aldrig vara helt säker på att han inte plötsligt skulle kunna bli rädd... Jag har levt ihop med en smällarrädd hund i 13 år och det vill jag helt inte uppleva igen!
Att folk skjuter raketer vid 12-slaget nyårsafton må vara hänt men allt fjanterismällande runt omkring finner jag ytterst onödigt! Vem vågar åka hemmaifrån nu??? Så fort man är ute och det smäller en bomb någonstans så hör man hur hundar börjar skälla lite varstans...
/ Marie
|
Rykten... Ska man lyssna på rykten??? Ingen rök utan eld heter det ju... Hur som helst så ryktas det i alla fall om att Cesar Millan har fått sparken och övergivits av sitt team efter alla protester som gjorts av bl a flera "tunga" organisationer. Så några fler program blir det inte för National Geographic!
Däremot är en Europa-turné på gång med besök i Stockholm inplanerat. Även ett besök på My Dog den 8 januari för att "sälja in" sin show i huvudstaden lär vara aktuellt... *suck*
Lyckas man inte på ena sättet får man prova något nytt... SVT kan ju rent av bjuda in honom till sin nya hundsåpa där man utnyttjar stackars omplaceringshundar att finna nya hem á la utröstningssystem typ "Robinson"...
/ Marie
|
|
Tiden springer iväg och det är snart jul och sen i ett vips så är det nytt år. 2011 - ja tiden går! Vinter och har kommit till skåneland och jag skänker en tanke hur det var förra vintern när kurs efter kurs fick flyttas framåt i tiden för att det var så kallt. Undrar om det ska bli samma denna vintern? Mig gör det inget att det är snö och kallt - jag älskar vintern när det är så här! Det grå, disiga och dimmiga kan jag hålla mig för skratt över!
Förra helgens förbaskade förkylning gav äntligen med sig så nu njuter jag av min julledighet. Fast lite planerande med nästa års kurser kan man ju alltid roa sig med... Det är inte så betungande! Jag tycker det är så kul att vi ska få besök av Helena Andersson och hennes kända Sigge svamphund och under en weekend i augusti få ta del av deras kunskaper och färdigheter när det gäller svampletning! Vågar inte lova att det blir en traditionell svampletarkurs med hund dock! Detta blir liksom mycket, mycket mer än så!!! Häng på så ska ni få se!
Har även lite annat nytt på G som kommer att presenteras efter hand här på hemsidan. I augusti 2011 drar jag igång terapihundutbildningen och det känns kul! Men innan dess är det mycket annat spännande som ska hända på och med hundskolan! Känns som 2011 kommer att bli ett härligt år!
/ Marie
|
|
Allt slask och blask igår har under natten av minusgrader förvandlats till is!!! Mer eller mindre bucklig is! Att överhuvudtaget kunna träna hund på träningsområdet var inte att tänka på - vi balanserade over isen för att komma därifrån över vägen till bostadsområdet - perfekt för då kunde vi träna valparna att gå i slakt koppel - vilket i det stora hela gick riktigt bra! Tyvärr glömde jag min kamera så det blev inga bilder från dagens träning. Det blåste både mycket och kallt så vi vände om och gick tillbaka och hade lite teori - jag plockade fram min tortyrkammare och hade lite "föreläsning" om varför man inte ska använda strypkedjor, halti/norgrimmor, lära-gå-fint-selar och andra mindre genomtänka så kallade hjälpmedel. Det finns inga genvägar när det gäller att få en hund att gå i koppel utan att dra! Det är bara träning, träning och åter träning och inte att förglömma - tålamod!!!
Har man dessutom en bra sele på hunden så är det mycket enklare att få hunden att bli följsam! En av valpägarna frågade varför man inte ska använda sele på valp - för det hade hon läst i en bok... Ja vad svarar man??? Givetvis kan man använda sele på en valp! Jag kan inte se varför man inte skulle kunna! Och då pratar vi om vanliga hederliga promenadselar!
I eftermiddag har jag varit nere i Trelleborg hos Lena på Hundhälsoteket och haft en föreläsning om hundens lugnande signaler. Även här pratade vi om selar och halsband... Det är ett hett ämne men jag tror att många slentrianmässigt använder stryp - man blir rekommenderad det i affärer plus att många klubbar/tränare tyvärr inte kommit längre i sin utveckling utan vill att sina kursdeltager ska ha detta på sina hundar. Vad som bl a kan hända i nacke och rygg när de arbetar med sina koppelkorrigeringar skänker de inte en tanke! Men... Vänta tills vi får första fallet då någon hundägare hävdar att det är på kursledarens rekommendation de använt ett stryp och ryckt...
Tänk er själv att gå med en strypsnara om halsen och någon rycker och sliter i detta så fort du går i din takt och vill stanna och kolla på något...
/ Marie
|
En "olycka" kommer sällan ensam! Jag vet inte vilket som är värst att det blivit mildväder och all den fina snön har förvandlats till fuktigt, vått och äckligt slask eller att jag har åkt på en riktigt dunderförkylning... Ja oavsett så kom bägge sakerna väldigt olägligt! Låg och lyssnade på regndroppandet inatt och planerade om en del av innehållet på dagens julöppet! Ställde in korvstigen, flyttade in hundfotograferingen och bara hoppades hitta någon is- och slaskfri hörna att ha rörelseträningen i.
Allting ordnar sig sa Lena som var inhyrd att fixa med upplevelser och rörelser... Slasket kunde vi inte gör något åt men det ljusnade faktiskt upp lite och en blek sol tittade fram. Hundarna var duktiga och fixar det man presenterar för dem. De var även duktiga framför kameran och det blev en hel del fina bilder. Samt en slant till Djurens jurister - Tack! Känns kul att kunna hjälpa dem en liten bit på vägen!
Det var det tredje året jag har julöppet på hundskolan - en trevlig tradition som jag hoppas ska komma tillbaka med om ett år igen! Trevliga hundägare som har tittat in på lite glögg och pepparkakor och snackat bort en stund. Kul att ni kom - jag uppskattar det verkligen!
Att sen komma hem och mötas av följande rader som Viveka skrivit på min facebook gör inte saken sämre!
"TACK för idag!! Så mysigt... så trivsamt för både hundar och ägare... så avslappnat... så typiskt Marie! Du är bäst! Familjen och L också...! Kan hälsa från Hund att antiprotein-godiset är hiiiiimla gott, det gick verkligen hem. Och från lilla mamma att hon nog smyger sig med på nästa kurs...:-)"
Jag har världens bästa kursdeltagare! Passar också på att tacka för övriga fina ord i gäsboken, både från idag och från när vi spelade in vår lilla julfilm! Tack!!! Ni är underbara!
Det är inte jullov riktigt än... Men snart! 
/ Marie
|
Vintern är kvar i skåneland! Idag har det snöat sedan 9-tiden imorse och ute på träningsplan snöade det horisontellt! Inget skönt alls med den promenaden vi tog där! Betydligt bättre på baksidan av husen där vi var i lä från den envisa vinden - snön går bra men varför ska det alltid blåsa så förbaskat??? Vi tränade gå i koppel i snömodden och de är börjar bli riktigt duktiga och säkra på sin sak nu! Härligt att se! Efter snöträningen gick vi in en sväng i värmen och hittade på lite nosupplevelser...
I eftermiddags skulle vi egentligen haft hundträff i skogen men vi fick ställa in - det gick inte att vara ute! Trist men så är det ibland... Den inställda träffen resulterade i att jag kunde fixa och dona lite med JULöppet som ska gå av stapeln nästa lördag. Det är tredje året på rad som vi har detta nu! Trevligt med traditioner!
Igår har jag träff med 2 trevliga hundägare och deras härliga hundar. Vädret visade sig från en bättre sida då så jag förslog om de ville prova på att snöspåra - och ja det hade de. La först vars ett kort så jag får se hur de löser sin uppgift. Lipton som är viltspårschampion var helt på det klara med vad det handlade om men Saika var lite mer skeptisk! Var det verkligen så att man faktiskt inte alls fick någon som helst hjälp av sin matte??? Trist - då kan man göra snöänglar istället! Men det blev ganska trist i längden så ja okej då jag får väl gå ut ert eländiga spår då...
Som spår nr 2 la jag ett långt till Lipton som han följde galant - i snö, stundtals kraftig sidvind, med korsande spår av både människa och kanin samt att jag gick en god bit i samma fotspår som någon som gått där tidigare... Han underökte det mycket noga men jobbade sig hela tiden framåt, undereökte något ut på sidorna men gick tillbaka till sitt spår. När debbelspåret tog slut och det endast var mina fotsteg så var det som han startade en extra motor och bara drog igång - han var riktigt, riktigt duktig! Kul att se honom in action!
Saika var fortstt tveksam till detta påhitt men när jag tog över linan så insåg hon att shit nu var det inte lönt att försöka be om hjälp... Jag får väl då... Och då var det en liten envis halvkines eller hur det nu är matte kärleksfullt brukar benämna sin Sauka som spårade hur bra som helst - till och med längre än vad hon hade behövt... Rapport från matte talade om en väldigt trött liten dam som sov i flera timmar... Och de hade visst testat idag med och Saika var helt på det klara med vad det handlade om! Härligt!!!
Ni har hört det förr!!! Det är så himla roligt med spår!!! Jag vill hålla på mer med det!!! Nu blir det nog allt lite ommöblering i almanackan. Att spåra i snö är ju bara superroligt!
/ Marie
|
|
Vintertips!
Man vet då att man lever när man sticker ut näsan utanför dörren! Och ut måste man ju när man har hund... Mindre raser är mest utsatta i kylan och det är absolut inget fel att ta på en liten tröja eller ett värmande täcke! En hund som skakar behöver nödvändigtvis inte frysa - den kan skaka för att få igång sin blodcirulation. Men stå inte still längre än vad som är nödvändigt med din hund! Och för vad du gör så bind den inte utanför en affär eller liknande! Ser ni en hund som står bunden - gå genast in och be personalen påkalla hundägarens uppmärksamhet! Det är djurplågeri att placera hunden ute i kyla! Tänk också på att inte lämna hundar i kalla och utkylda bilar om den inte är klädd i varma kläder/täcke och har varmt underlag att ligga på.
Många hundägare är oroliga över att deras hundar inte vill gå ut i kylan. De flesta resonerar att hunden behöver sina rundor. Men det är ju faktiskt så att om hunden tydligt visar att jag vill inte gå längre i denna kyla - ja då ska den inte behöva göra det heller! Betydligt bättre att gå ut oftare men bara korta turer! Hunden mår inte sämre för det!
Smörj hundens tassar/trampdynor så att inte snön bildar isklumpar mellan trampdynorna! Men tänk på att ni inte smörjer med vattenbaserad kräm - utan fet kräm ska det vara! Klipp även bort lång päls mellan trampdynorna så fastnar det inte så mycket snö och is som ställer till en massa obehag.
Tänk också på att inte tvinga hundar att sitta eller ligga i detta kalla underlag! Både tikar och hanar har ganska värdefulla kroppsdelar som inte ska kylas ner för männsklighetens prestige och dumhet! Även om inte hunden visar att den tycker det är för kallt så behöver man tänka efter som hundägare och inte utsätta sin hund för onödiga risker. Hunden måste vara i rörelse när den är ute! Den ska inte varken sitta eller ligga still i snön! Lydnaden får man sätta åt sidan i detta väder! Och är det någon som inte förstår vad jag menar så tycker jag att dessa personer ska dra ner brallorna och gå ut och sätta sig med bar rumpa i snön!
Observera också att hundar kan skadas om den är ute och springer på hal is. Ett ledband går lätt av och skador uppstår inte oväntat av välslipade skridskor.
Tänk efter före! Njut av vintern men se till så att det inte enbart är du och barnen som är klädda ordentligt! Hundens päls skyddar inte mot allt! Plus att de inre organen inte orkar hur mycket som helst!
Många tänker att hunden klarar sig på grund att den har päls men det kan av många anledningar vara en falsk trygghet - så visa hunden respekt och ta det lugnt! Titta på termometern och gör en bedömning för vad som kan vara lämpligt för just din hund! Kanske är det så enkelt att hunden har det skönast hemma medan resten av familjen är i pulkabacken... Var sak har sin tid!!!
/ Marie - Inlägget ovan är ett hopkok av 2 inlägg med vintertips från tidigare i år. Har väl aldrig hänt att jag har behövt sätta ut detta mer än en gång/år...
|
|
Ibland är jag glad för att öronen sitter där de sitter! Känslan igår när jag såg lydilitygruppens julfilm första gången färdigredigerad var att börja lipa lite - den var så fin! Sen spred sig stora smajlet! Efter all positiv respons på facebook och Jan och Vivekas fina ord i gäsboken så går snart leendet runt skallen på mig! Men det är ju inte jag som ska ha allt beröm!!! Vi har gjort detta tillsammans - jag som kursledare, hundägarna men framför allt hundarna! Ni är så bra!!! Jag är så himla stolt över er!!! Ett stort tack till min sambo som ställde upp och filmade och fixade till så att filmen blev ihopklippt och redigerad! Det gäller minsann att omge sig med de rätta peronerna...
Även idag har jag varit riktigt stolt över mina hundar. Dags för valparna idag! De går numera riktigt bra i koppel - utan att dra! Det är en fröjd att se! Även om det inte handlar om pyttevalpar längre så kan de stolla till sig något alldeles när de ses men samtidigt vet de när det är allvar.
De fick även prova på min favoritövning då jag har smaskigt godis i handen som jag nästan bjuder ut till höstbjudande. Men ack vad jag bedriog mig! De där valparna valde sina ägares belöningar framför mig! Precis som det är tänkt! Ägarna såg lite snopna ut faktiskt! Men det är läckert att kunna få tillbaka sin hund med positiva metoder, utan att slita och dra i kopplet och utan att ryta och skrika nej - vi använder inte ens nej... Och hundarna fungerar alldeles utmärkt och är så lydiga och lyhörda för vad ägaren vill!
Dagen till ära delade jag ut stora glänsande guldstjärnor till hundägarna - de har verkligen gjort sig förtjänta av detta! De är supreduktiga! Jag vet att många genom åren har tyckt att detta inte är ett sätt som passar dem att träna - de vill rycka och korrigera, de vill säga nej, gärna ryta så hunden förstår - den ska helst bli lite rädd också!!! För då förstår den väl??? Tänk så fel dessa bakåtsträvare har! Men var och en till sitt - en del klarar bara inte av en initiativrik hund - så är det bara!
Denna helg har varit en otrolig vitamininjektion! Tack alla! Ni är underbara!
/ Marie
|
|
Här drog en annan till Falun för lite vinterkänsla så blir det snö i skåneland i november månad... Ur led är vädret minsann! Men det var skönt med lite semester och ledighet! Lite hund blev det givetvis där uppe också - lärde Marie och Anna att spåra, eller ja deras hundar så klart! Jag exprimenterade som vanligt... Två "blåbär" som aldrig spårat, tillika en border collie spårade i snö - gick alldeles utmärkt! Så nu kan precis alla förstå sig påare som uttalar sig om spår som något så svårt slänga sig i väggen! Under detta år har jag fått nybörjare att spåra på asfalt, på grusparkering med tusentals dofter och nu då även i snö - det har gått alldeles galant! Vi har spårat med både borzoi och border collie som enligt samma förstå sig påare är helt värdelösa på att spåra... Jag håller inte med!!! De spårar precis lika bra som vilken annan ras som helst!
Idag har lydilitygruppen haft avslutning! Max matte var tyvärr sjuk och låg hemma i sängen - krya på dig! Kasper, Saika ocg Lipton fick hålla ställningarna och visa vad de lärt sig och klädde galant mitt juleträd med både kulor och glitter! Paketen hamnade under och likaså gjorde lyktan! Precis enligt önskemålet! Allt blev filmat och nu återstår arbetet att redigera och göra en fin julfilm av detta spännande äventyr.
Hundarna får med beröm godkänt och ägarna får vars en stor gyllene guldstjärna!!! Ni har varit fantastiska och så roliga att samarbeta med! Inte enbart för att ni hängt med på mina galna upptåg... Utan för att ni är en så härlig grupp med trevliga hundar! Hoppas vi ses igen på nya äventyr...
/ Marie
|
Tre hundträffar under helgen och tre olika väder! Från strålande solsken igår när vi hade lydilitykurs och nästan kom så långt att granen kläddes... Ja men visst är det spännande! Sambon här hemma har kollat in redigeringens ädla konst - så nog ska vi få till något i alla fall. Spännande överraskning väntar!!!
I förmiddags var det dags för valparna - vädret var grått och trist. Hundarna tycktes dock inte bry sig, de var bara som vanligt helt överlyckliga att se varandra. Idag började vi träna lite förbudsövningar - livet är ju trots allt inte enbart färgat i rosa skimmer och man behöver några bra redskap att sätta stopp på ett positivt sätt! Folk behöver se och känna att man kan träna hund utan att tjata nej, nej, nej och nej... De flesta säger nej helt slentrianmässigt utan att reflektera... Många verkar tro att den lilla valpen per automatik vet vad nej betyder! Allt annat begriper man att man måste lära in - men nej bara vet de!
Följdfrågan brukar vara - får man inte lov att säga nej då??? Jo det kan man väl få lov att göra under förutsättning att inte nej är det ord som används mest under en dag! En del hundägare borde verkligen rannsaka sig själv och räkna efter hur många gånger de säger det ordet/dag! Fundera också på HUR man använder ordet nej... 9 gånger av 10 ryter vi det ilsket eller irriterat! DET kallar då inte jag för en god kommunikation med sin hund!
På eftermiddagen idag skulle vi träffa vår lilla hjärtehund Maya. Vi hade bestämt att träffas i skogen för lite rörelseträning. Ju längre söderut vi kom hemifrån desto mer regnade det... Med idag fanns även ett trevligt par med sin hund Kenzo som inte precis var överförtjust i människor om jag nu förstod det hela rätt... Men ja, det finns ju inte precis någon anledning för mig att bete mig illa eller konstigt så allt gick hur bra som helst. Jag lade två korta spår till Kenzo som var helt nybörjare på detta - han jobbade med sin nos på det sätt som nybörjare brukar men slutet/målet hittade han båda gångerna! Bra jobbat!!! Tyvärr var det regn och mulet vilket innebär dåligt ljus så några foto på Kenzo blev det inte.
Även Maya spårade duktigt - det är så himla kul att se dem hur de använder näsan att ta sig framåt... Maya tyckte det var fräckt i skogen - hon använde näsan och hon tog godbitar! Det har vi aldrig varit med om att hon gjort utomhus! Hon tog av mig och hon tog till och med av min sambo som hon aldrig träffat! Mer om Mayas eftermiddag i skogen kommer i hennes egen dagbok samt några fina bilder.
/ Marie
|
|
Igår när vi hade teorikväll med valpkursarna så kom vi in på det här med utbildning - eller rättare sagt ska man kanske säga bristen på kontroll av utbildning inom "hunderiet". Ögonbryn som åkte upp i pannan av förvåning när de blev klara över att i princip vem som helst kan hålla hundkurs samt att personer med den så kallade titeln hundpsykolog inte alls heller behöver ha kundkaper vare sig om hundar eller om psykologi! Och man undrar ju varför man vill slänga sig med en akademisk titel när man i verkligheten inte ens är i närheten av den!
I nr 5/2010 av tidningen "Modern psykologi" tas detta ämne upp och det är intressant läsning! Det behöver rotas runt, granskas och komma ut till allmän kännedom! Det är många som frågar om jag är hundpsykolog men när jag ger ett nekande svar, låter folk först lite förvånande men efter att ha förklarat hur det ligger till med den titeln så verkar folk inte precis bry sig... Bara jag vet vad jag håller på med som de säger...
Artikeln "Ett hundliv utan kontroll" i nämnda tidning avslutas med raderna, citat: Någon statistik över beteendeproblem hos hundar eller behandlingen av dem finns inte idag, eftersom det inte finns någon som utövar tillsyn över hela branchen. Vem som helst kan kalla sig hundpsykolog. Människans bästa vän har alltså trampat in i något av en juridisk gråzon"
Så sant som det är skrivit!
/ Marie
|
Oj, jag har fått en award "Beautiful blogger" - jag som knappt bloggar längre. Jo jag skriver ju här men det handlar mest om hundskolan och saker som händer i verksamheten. Annat var det förr!!! Men saker och ting förändras...
Denna trevliga utmärkelse har jag dels fått av Kerstin Zeuge Prickiga Hunden - hennes blogg hittar ni på
http://prickigahundens.wordpress.com/
men även av Kicki Fohlin-Svensson Rexago hundskola - hennes blogg hittar ni på http://kickifohlin.blogg.se/index.html
Tack tjejer! Nu ska jag bara försöka få till detta på bästa sätt! 
Som nominerad ska man :
-
Kopiera in award-bilden i sin blogg för att visa att man fått den
-
Tacka och länka till den som nominerade den
-
Nominera 7 andra bloggare och länka till dem
-
Berätta 7 saker om sig själv
De 7 bloggar jag i min tur vill nominera är;
Marie Sundin - Malo photo -
http://bloggarkiv.malophoto.se/#home
Kirsten Hansson - Izas blogg -
http://izasblogg.noblezoo.se/
Helena Andersson - Sigge svamphund -
http://svamphunden.bloggagratis.se/
Karin Hansen - Tankar om livet i stort och smått -
http://karinhansen.blogspot.com/
Marika Skau - Inka Tribe´s kennel -
http://www.inkatribes.se/information/index.xhtm
Ninni - Ninnis lya -
http://ninnih.blogspot.com/
Berith - Här och nu - http://maxmax.bloggplatsen.se/
Ta en titt i de bloggar jag nominerat - alla härliga och underhållande på sitt eget lilla sätt!
Och så var det då sju saker om mig...
1. Lyssnar alltid på musik
2. Fotograferar gärna och mycket
3. Har kört hundspann, vilket var det roligaste jag har gjort
4. Älskar snö och vinter och hade gärna bott långt norrut i Sverige
5. Finner ro i skogen
6. Havet är ett måste
7. Hundar är det mest spännande som finns!
Jag säger än en gång tack för att Kerstin och Kicki har nominerat mig!
|
|
Det är en helt otrolig grupp jag har som går lydilitykursen. Hundarna passar helt perfekt ihop och hundägarna trivs bra ihop de också! Och fastän 3 är rena nybörjare så märks det då inte på inlärningen - det går undan kan ni tro! Men idag var det inte så lätt... Jag sa att de kunde från att ha tränat att hunden skulle gå i en 8 kring ägarens ben så kunde de gå framåt så det blev slalom istället. Fast det var ju inte hundarna som inte förstod... *host*host* Koordination är nog något vi får prata mera om!!! ;-)
Dagens skratt bjöd Lipton på! Hans matte lade ut musmattan och julgranskulan ovanpå - tanken var att Lipton skulle hämta kulan men han hade en helt annan tanke!!! Han gick målmedvetet fram till musmattan, väck med kulan genom att ta den i munnen och lägga den brevid musmattan och sen apporterade han musmattan! Som jag skrattade! Jag har nog aldrig sett Lipton så målvedveten och så bestämd någon gång tidigare! Det är tur att vi på kursen kan skratta tillsammans och att hans matte inte tog illa upp för mitt skrattanfall! Men han var ju bara för söt!!! Underbara hund!!!
Alla hundarna har jobbat på bra idag - det hämtas, bärs och markeras - och det ser ut som både de och ägarna har hjärtans roligt! Det verkra hoppfullt för vår lilla julöverraskning... Saika hade inga tankar alls på att åka hem idag heller, denna gång "rymde" hon t o m från matte när de skulle sätta sig i bilen och rusade tillbaka till oss andra...
Tur med vädret hade vi idag... Det regnade medan vi var inne och tog en fika. Men hu vad det blev kyligt sista halvtimmen - så nog kom den utlovade kylan från norr ner över oss!
/ Marie
|
|
Igår den 3 november var det exakt två månader sedan jag och min kollega Lena Nilsson träffade Maya för första gången och påbörjade hennes rehabilitering. Vi marscherar inte precis framåt med stora "älgakliv" utan snarare med Turid Rugaas berömda babysteps. Vi har inte bråttom och hundträning ska inte heller forceras fram även om det på TV ges sken av att det bara tar en kvart... Bla bla bla bullshit säger jag för vill man verkligen ändra ett beteende och inte få 2 nya på köpet så tar man det lugnt och låter hunden lära sig det nya beteendet i lugn och ro!
Maya har upplevt ett fruktansvärt trauma med stark oro och ångest som följd - varken jag eller Lena är väl de som precis smyger på tå för det gagnar ju inte heller precis en misstänksam hund. Men vi tar det lugnt, tänker på vårt kroppsspråk och på hur vi beter oss - numera har Maya accepterat oss och det är inga som helst konstigheter när vi kommer! Känns som hon blir superglad när hon ser oss... Så där ser man vad korrekt språk och lugnande signaler gör!
Igår tog vi Maya till ett nytt ställe - en av Malmös hundrastplatser - vi ville se om hon "kopplade" in sin näsa när hon kom på nytt ställe. Jodå hon nosade och verkade inte ha samma behov att ha full koll på allt som hände omkring henne - hon kunde koppla av! Härligt för det har vi aldrig tidigare sett när Maya är utomhus. Både matte och husse tränade att gå med henne utan att hon ligger som ett sträck i kopplet. Hon kopplar ju dessutom av mycket bättre när hon inte flänger längst fram i sitt koppel...
Vi fick en trevlig timme i ett blåsigt Malmö! Om 14 dagar är det dags för skogen och lite rörelseträning... Härligt ska det bli!
Foto fr träningen med Maya finns i fotoalbumet för november.
/ Marie
|
Alla hade kommit ihåg att ändra klockan!!! 
Så roligt det är när hundägare som varit på kurs hos mig tidigare kommer tillbaka igen efter något uppehåll eller med ny valp. Två stycken "gamla" hundägare var med idag på valpträff! Superkul! Måste ju betyda att de har kännt sig tillfreds här!? Givetvis är det lika roligt med nya bekantskaper! Gruppen idag på valpträffen passade så otroligt bra tillsammans. Bra väder hade vi också!
Jobbade med kontakt och uppmärksamhetsljud - spännande att se så fort dessa unga valpar förstår vad som förväntas av dem! Men lika fort är det gone whith the wind... Men vid en upprepning så ser man att det finns där och glatt upprepar de övningen igen.
Valparna idag var också otroligt språksäkra - ibland (rättare sagt allt som oftast) önskar jag att jag hade haft kameror riggade överallt kring träningsplatsen så det bara hade varit att filma på! Tänk vilken rik skatt man hade haft till slut! Fast jag och sambon tar mycket foto och filmar även en del - så vi är redan halvrika!!! ;-)
Jag får ofta höra goda vitsord om hemsidan - både textmässigt men också att här är så gott om fina foton. Jag har tidigare lånat en del foto av vänner men sedan sambon mer och mer började intressera sig för fotografering så får han det hedrande uppdraget att vara med och stå bakom kameran. Hoppas kunna få ihop en snygg fotopresentation att visa under julöppet den 11 december.
/ Marie
|
|
Min lydilitygrupp är så full av inspiration och kreativitet så det är en sann glädje att träffas! Idag fortsatte vi på vårt jultema! Det har burits tjusigt inslagna paket, julgranskulor och glitter! Mannen som promenerade med sin hund utanför och som röt NEJ till sin hund när den tittade lite extra länge in mot vårt håll - hade fått hjärtsnörp om han såg vilka saker vi arbetade med... Tänk om han sett Kasper när han var draperad i det röda klittret... *fniss* Hans hund hade minsann också behövt lite glädje och roligheter i sitt liv! Ja antagligen även i mannens...
Kul att kunna visa hur man kan använda momenten i lydilityn i praktiken - denna gång då med jultema! Ta gärna en titt på alla bilderna på de duktiga hundarna i albumet för oktober. (Bilderna har i allra högsta grad en blåaktig ton - vilket jag tackar min sambo för som hade varit och pillat på inställningarna på min kamera...)
Vi fattades lille Max idag eftersom hans matte var sjuk. Vi skickar krya på dig hälsningar och hoppas att de elaka baseluskerna har gått hädan till nästa gång!
Dags att ändra klockan - alltid lika spännade att ha kurs på söndagen efter detta! Vi har jobbat "hårt" ikväll inför morgondagens valpträff... Nya spännande saker på G!
/ Marie
|
|
Ibland är man tur i livet!!! Igår när det egentligen var lydilitykurs så skulle jag på föreläsning - det var veterinär Sune Jerre som pratade om sjukdomar i skelettet. Det var riktigt skönt att få lov att vara inomhus eftersom regnet inte var så snällt mot alla de stackare som var tvugna att vara ute!
Föreläsningen var intressant, Sune Jerre är duktig och han står för det han tycker. När han t ex sa att valpar behöver röra sig så var det blixtsnabbt någon som kontrade med om han menade att man inte skulle följa de gamla råd att de inte ska röra sig för mycket... Han avslutade sitt svar med att man ska låta valpen röra sig efter de förutsättningar den har - alltså ska man inte övermotionera en valp - det har man väl aldrig varit tvungen att göra... Varför kan folk inte tänka själv? Varför måste alltid folk överdriva på det ena eller andra hållet??? Ja jag fick i alla fall många bra saker med mig hem som man delge andra förnuftiga hundägare!
Idag har jag träffat en charmerande liten Zigge! Jag blir så glad när jag ser att de här små - i detta fallet en chihuahuakorsning har fyra egna ben att gå på! Och att de dessutom är framåt och nyfikna! Det har ju hänt att folk rynkat på näsan över alla diverse saker som står på det område jag har mina kurser men hundarna älskar det! Där är massor av spännande saker att undersöka och uppleva!
Till sist måste jag säga att man aldrig slutar att förvåna sig! Läste att SVT ska spela in ett nytt hundprogram - det var tjo och livat... Läste programförklaringen och blev mörkrädd! Varför ska hund vara underhållning i TV??? Detta kändes lite som "Bonde söker fru"! Ja det är inte jag som kom på det - jag tittar ju aldrig på TV - utan det var någon annan som kommenterat det så på facebook. Ja tröttsamt är det i alla fall och handlar ju endast om att skapa sensationer! Det kan inte ligga någon större kunskap bakom!?
/ Marie
|
Det är med sorg i hjärtat jag idag tog emot meddelandet att Billy har fått somna in.
Billy kom på kurs till mig som en "aggressiv" liten pudel för en hel massa år sedan. Att han var aggressiv hade annan i allra högsta grad okunnig instruktör slagit i hans matte! Jag var inte helt övertygad om det verkligen var så efter mattes samtal till mig och inte såg jag minsta lilla tecken på aggressivitet heller när jag träffade honom. Däremot mycket osäkerhet och en vilja att prata hundspråk men inte riktigt våga. Efterhand som både matte och Billy växte i gruppen så försvann många av de "konstiga" beteendena.
Billy var en härlig hund och duktig på många saker - hans matte hängde på alla möjliga aktiviteter bl a visade han verkligen framtassarna när de var med på en bevakningshelg. Ett och annat ögonbryn hade väl höjts bland vännerna men tji fick de! De var också med under många år och tränade lydility och Billy var väldigt duktig!
Sov i ro lille vän - våra tankar är hos din familj!
/ Marie
|
|
Vi hade bestämt att om det bjöds fint väder idag så skulle vi tillbringa kursen i skogen. Och visst var det bra väder - minusgrader förvisso men strålande sol från en klarblå himmel och ingen vind precis att orda om. Mot skogen alltså!
Att kalla dagens övningar bevakning är kanske överambitiöst men hur som helst fick hundarna visa prov på att använda sina sinnen! Vi började och kolla hur de markerar när de hör ljud - inga problem alla var fokuserade på vad det nu var som kom och gick där bakom buskarna!
Efter det gick vi ner i skogen. Pratade med jakträttsinnehavaren tidigare i veckan så det inte skulle vara någon jakt idag men det skulle det inte. Skönt att ha den kontakten och kan kommunicera. Där är heller ingen annan än jag som har tillstånd att bedriva hundkursverksamhet i Kronoskogen i Ängeholm så man kan vara precis var som inom utmärkt område på Sveaskogs mark utan att någon kan köra bort oss.
Vi började med att gå en stig där hundarna kunde hitta vind- och ljudfiguranter. Det är spännande att se hur de löser sina uppgifter. Lipton som är van att spåra försökte lösa uppgiften se men se det gick inte för där var hur många som helst som hade gått där! Han blev lite komfunderad först men gav sig iväg och hittade vindfiguranterna - vi hade 2 som låg på samma ställe! Måste ju tänka på figurant-tillväxten så Liptons lillmatte Irma hängde på min son Alexander som vindfigurant.
Kasper har varit med förr så han visste väl kanske lite vad som förväntades men oavsett så är han suveränt duktig! Lugnt och metodiskt arbetar han sig framåt. Han verkligen värderar dofterna...
När hundarna var klara med stigen så tog vi en fika och därefter var det dags för lite "stillastående bevakning" - jag placerade ut förare och hund med lite avstånd och sen skulle Alexander och Irma - våra 2 figuranter förflytta sig i terrängen framför oss. Alla lyssnade och markerade på sitt lilla sätt. Spännande att se hur de tar sig på uppgiften.
Avslutningsvis hade figuranterna och min käre sambo gått iväg och hittat sig vars ett gömställe. Vi gick som i en skallgångskedja och se alla 3 hittades utan större möda! När vi hade lite eftersnack kom jag att titta på Max som stod och var helt fokuserad på något nedåt stigen - jag tittade men där var inget men 5 sekunder senare dök en man upp runt kröken lite längre ner på stigen...
Vi saknade Amigo idag som tyvärr drabbats av borrelia och ska hållas i stillhet så länge medicineringen pågår - Vi skickar krya på Amigo-hälsningar och hoppas på snar bättring!
/ Marie
|
Det kändes lite magiskt det här datumet men så mycket magiskt har det inte hänt idag! Fick för mig att jag skulle storstäda lokalen samt möblera om lite. Har inte varit riktigt nöjd sedan vi började förvara hinderna i lokalen. Har kommit på ett smartare och bättre sätt så nu känns det luftigare trots att hinderna tar upp en massa plats.
Efter ommöbleringen kunde jag åter hänga upp mina diplom och kursbevis - de har bara legat på en byrå och samlat damm. Jag har dammtorkat och tvättat golv - hm det var verkligen behövligt!!! Men det är en lokal där hundar är välkomna in så då blir det så men vad gör det om 100 år??? Nu är där städat och snyggt i alla fall! Ber att få tacka son och sambo för hjälpen!
/ Marie
|
Vilken underbar höstdag det har varit idag! Precis så här vill vi ha det nu våra lydilitylördagar framöver. Idag började alltså en kurs i lydility med trevliga hussar och mattar och härliga hundar! Nybörjare är man i denna sport i princip hela det första året - det är mycket som ska läras in. Man lär sig grunden och sen byggs momenten på efterhand som man avancerar upp i klasserna. Idag hade vi 3 rena nybörjare, 1 som började i våras och alltså gått en termin samt då vår klippa - Kasper som har varit med sedan jag startade med lydility för - kan det vara si så där 6 år sedan?!
Jag har fått en kul idé som de fick börja träna på idag - vi behåller lite av "saken" hemlig ett tag till. För här kan man ju inte ens berätta något i litet format... Eleverna tyckte det skulle bli kul i alla fall så vi "körde hårt"!
Titta gärna på bilderna från dagens övningar i det nya oktoberalbumet!
/ Marie
|
Alltså ibland blir man bara tokig - skogstokig är ju ett modern uttryck - så det kan jag använda för jag blev nog allt lite mer än vanligt tokig!!! Jag fick ett trevligt mail från en hundägare som var intresserad av Bach blomsterdroppar - Skulle kolla upp några saker innan jag kunde svara och nu är mailet bara borta! Puts väck!!! Antagligen har det försvunnit igår vid min iver att städa bland mina mail... Gaaahhh - jag minns inte namnet, inte mobilnumret... Jag svär en lång radänga! Så förarligt! Här sitter en människa med en hund och behöver hjälp och förväntar sig ett svar - ja jag kan bara hoppas att de hör av sig igen!
Jag har tagit bort jubileumssidan - jag har inte riktigt hunnit göra det som jag från början hade tänkt mig. Det har hänt massor av positiva saker under detta år - men förmodligen mer för min egen del att fira än för andra!? Det får bli party om fem år då det är 20-års-jubileum istället! Då är ni alla välkomna!
Å vet ni tävlingen här nedan om dubbel årsförbrukning komposterbara TiksPac´s bajspåsar - jag var minsann en av vinnarna! Andra gången jag vinner deras tävlingar nu. Ja man ska tur i nåt´! Men det är ju bättre att vinna något som man har nytta av än nåt "krafs" som bara ligger här och skräpar. Men å andra sidan kunde man ju vunnit en miljon eller 2...
Imorgon startar en lydilitykurs - troligtvis den sista på länge... Det glada gänget får gå så länge de vill och önskar men jag tror inte det blir några nya kursstarter framöver.
Allt för nu - over and out!
/ Marie
|
Att plocka upp efter sin hund är ingen skitsak! Hade fler bara kunna begripa det så hade alla människor varit mycket mer vänligt sinnande till våra hundar! Vem har inte trampat i hundbajs??? Min dotter brukar klaga på att det ligger fullt av hundskit på gräsmattan där de brukar ha utegympa med skolan. Härlig miljö att spela brännboll i...
TiksPac Hundpåse är verkligen en smart idé! Gratis komposterbara hundbajspåsar smart hängande på stolpar lite varstans i våra städer! Härligt!!! Bilden här brevid tog jag i Falu koppargruva när vi semestrade i Dalarna i somras. Hittade även en "hundstolpe" i Orsa. Folk tittade lite skumt på mig när jag fotograferade men det kan jag bjuda på!
Påsarna är kanon! Jag har använt dem i många år både privat och delat ut på kurser. Själv tycker jag att det är tunnsått med tunnor i vissa skogar man går i och då kan man faktiskt plocka upp och placera påsen på ett lite undanskymt ställe - där den faktiskt gör nytta! Vilket inte de svarta gör där de ligger slängda i naturen! Eller hänger och dinglar på en gren några meter in från stigen... Men finns det inga tunnor så blir det ju tråkigt nog så!
Har du inga i din stad??? Tjata på kommunen! På hemsidan för TiksPac kan man se vilka kommunder som är anslutna!
/ Marie - som tävlar om årsförbrukning av dessa utomordentliga påsar med detta inlägg... Hade nästan glömt denna tävling, så det är i elfte timmen
Foto; Falu koppargruva med TiksPac stolpe med hundpåsar i förgrunden (foto fr Dalarna där jag hittade stolpar i både Falun och Orsa i fotoalbum)
|
Igår kväll var jag inbjuden till Höganäs brukshundklubb att tala om hundens lugnande signaler. Det är ganska intressant vilken information som "attraherar" olika grupper. Igår var det hundens olika utseenden och hur svårt det kan för en hund att läsa t ex en helsvsart hund eller en hund med lång päls. Det andra var hur man ska lyfta valpar för att de inte ska få känslan av att tappa fotfästet samt anledningen till att hunden lägger sig ner när den ser en annan hund. En och annan sa att de nu började förstå varför den egna hunden gjorde si eller så... Kul!!! Det var ju anledningen till att jag var där!
Tack Eva för att jag blev inbjuden!
Idag har vi tränat med specialsele och markövningar. Tänk så snopet när man inte bara kan harva igenom en labyrint rakt av och lite på tvären... Ska man verkligen behöva stanna och "balansera sig"??? Trägen matte vinner och si det gick riktigt bra!
Idag har det dessutom varit en härligt solig höstdag - bara att njuta! Sämre dagar lär komma!
/ Marie
|
Jag konstaterar varje gång att tiden går alldeles för fort samt att det var längesen jag skrev. Man ska inte skylla på tidsbrist men tiden har faktiskt varit en bristvara den senaste tiden plus att jag drabbades av en fruktansvärd envis förkylning som hette duga! Vilket gjorde att en del aktiviteter fick ställas in och andra bokas om...
Idag har jag arbetat klart på den power point-presentation om lugnande signaler som jag ska visa imorgon när jag ska hålla ett föredrag hos brukshundklubben i Höganäs. Det känns trevligt att ha blivit inbjuden och få komma och prata om det som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Fick ett mail tidigare ikväll om att det var minst 35 personer anmälda.
I övrigt blir det mycket "hund på recept" av olika slag den närmaste tiden. Spännande projekt på G att sjösätta alldeles inom kort! Terapihundutbildningen är dessutom i princip klar. Kursgård att hålla denna på är kontaktad - väntar endast på om mina datumförslag fungerar.
I dagarna är det 5 år sedan min kloke gosse Martell gick bort 15,5 är gammal - saknaden är lika stor nu som då - fast på ett annat sätt. Snart är det ett år sedan jag så hastigt förlorade Napoleon. Den saknaden är fortfarande som ett öppet sår. Det sägs att tiden läker alla sår man ibland undrar jag allt!
Jag och Lena arbetar vidare med rehabiliteringen av hunden Maya - det är nästan läskigt att se skillnaden på henne inne och ute. Vi blir insläppta numera utan betänkligheter och allt är frid och fröjd. Ute känner hon sig dock väldigt otrygg och har svårt att slappna av. Vid senaste träffen la vi 2 korta spår för att se hur hon skulle bete sig med detta. Hon tog upp och följde en bit men sen kom ett ljud som man bara måste ha pejl på - sen var spåret glömt. Vi får uppbringa allt tålamod i hela världen för att ge Maya den tid hon behöver för att känna sin 100% trygg utomhus i närheten av "sitt hus".
Till sist idag vill jag dela en länk med er - läs och begrunda!
Giftiga konserveringsmedel i hundmat
/ Marie
|
|
Den uppmärksamme har redan noterat att det inte har hänt så mycket på kursfronten under en tid... Det finns en väldigt speciell anledning till det! Jag har ansökt som utbildare för terapihundar och i förra veckan blev det då klart att jag blev godkänd, blev t o m utsedd till utbildningssamordnare för södra Sverige. Det är en utmaning det här, vilket är precis vad jag förtvivlat letat efter under en tid...
En del förändringar komemr att ske i min kursverksamhet - riktigt hur det blir har jag inte klart för mig just nu... Funderar som bäst på det! Klart är i alla fall att jag kommer att satsa mer på rehabilitering av hundar med olika problem. Barn och ungdomskurser blir det absolut på agendan! Spår och andra "skogskurser" lär det också bli...
Ingenting blir sig riktigt likt men jag lovar att alla som gärna vill gå här hos mig får göra det - på ett eller annat vis!
Marie
|
I torsdags var det åter dags för mig och Lena att träffa Maya. Jag hade frågat hennes matte om hon märkt några förändringar men det hade de inte men ganska omgående såg vi en mycket gladare Maya. Inte för att hon på något sätt var sur eller arg förrra gången men hon hade en helt annan blick och ett helt annat kroppsspråk. Jag och Lena tittade på varandra och log - tänk vad de lugnande signalerna kan vara helande!
Maya släppte in oss denna gång som om vi var gamla goda vänner - hon tycker fortfarande att det är lite onödigt att vi inte rör oss i samma takt men inte heller detta är någon större grej om man bara tänker på hur man beter sig!
Maya var på riktigt showhumör och lekte och hade kul med sitt tuggben. Hon tog ett jätteskutt upp i soffan och slängde benet bort till Lena och glodde uppfodrande på henne och tyckte absolut att hon skulle bli bjuden på en godbit... Maya och Lena har minsann blivit riktiga bästisar! ;-)
Härligt att det skett framsteg - utomhus trivs Maya dock inte riktigt än men vi jobbar oss sakta men säkert framåt med detta också med Turid Rugaas devis om babystep som främsta ledstjärna!
Ska bli spännande att se vad som hänt när det blir dags att träffas igen i denna vecka!
/ Marie
Foto: Maya in action
PS Med dessa rader sänder jag även en tanke till Jack som sorgsamt nog blev avlivad av polisen i onsdags den 8 september. Vi får aldrig glömma dessa hundar som i många fall blir dömda till döden på mycket lösa grunder och av polis och domare med en alldeles för låg kunskapsnivå och där bäst före datum är utgången för allt för längesen! DS
|
|
Sista gången på spårkursen - vi började i somras när det var så fruktansvärt varmt att vi knappt orkade röra oss, varför vi fick hoppa över flera veckor innan vi kunde komma igång igen. Idag slutade vi med jackor på - kanske inte jättekallt men allt lite kyligt på kvällarna nu!
Även ikväll fick hundarna prova att spåra på asfalt - inga jättelånga spår men klurigt nog att spåra på ett underlag där inte lika mycket doft "fastnar" som t ex i skogsterräng. Avslutningsvis gömde vi vars sex saker till hundarna lite varstans i ett område och det blev hundarnas uppgift att leta upp dem.
Känns lite vemodigt att det är sista gången - det har varit så kul med dessa ägare som verkligen har vågat prova på alla mina idéer om att prova på alla möjliga "tokiga" spår. Men jag hoppas få fortsätta att utveckla spårandet i min verksamhet - det är ju så oerhört roligt att spåra - både för hundar och ägare!
Jag fick ett vackert kort av Amigo idag där det så vackert står; Jag tackar Marie för hennes stora tålamod och accepterande av min sprallighet och för allt det hon lärt mig på sitt vänliga och kamratliga sätt. Med Maries lugna ledning har jag blivit lugnare utan att tappa min glada personlighet. Det är också tack vare Marie jag träffat Sally - skönheten framför alla. Tack Marie! Från Amigo
Jag blir verkligen rörd av dessa fina ord - jag niger och blir oerhört glad!
/ Marie
|
Första lördagen i september arrangerar scouterna byadag här i Mörarp och det är andra året jag blivit tillfrågad att delta. Sonen är scout och det är trevligt att det händer saker i byn så det känns självklart att delta! I år var det dessutom flera lokala företag med och strålande solsken så det var extra kul och många människor var ute och njöt av det fina vädret.
Bilder från min horisont finns i fotogalleriet för september - titta gärna in!
Det var trevliga hundar tillsammans med sina ägare som kom och hälsade på. Lite goda råd delade jag ut men framför allt var hundarna duktiga på att trixa med utmaningarna. Förra året hade jag med mig agilityhinderna men tänkte göra något annat denna gång... Det fick bli att prova på att gå på lite olika underlag, att lära sig att lyfta på fötterna i olika kombinationer. Tunneln brukar vara populär så den fick åka med...
Det är kul att vara ute så här och prata hund! Ett år tills nästa byadag... Jag kommer!
/ Marie - som tackar för inbjudan
|
Trots en underbar och lång sommar så känns det overkligt att det redan är september månad... Men tiden rullar på och det är bara att hänga med i svängarna! Men plötsligt händer det något som får tiden att stanna upp ett ögonblick...
Jag fick frågan av Djurens jurister om att hjälpa till att rehabilitera hunden Maya som så bryskt har blivit omhändertagen av polisen och illa behandlad av både polis och den uppstallningsplats där hon svårt sjuk och medtagen fick stå kedjad i en bur i många dagar. Här kan intresserade läsa mer i ärendet - Mayas berättelse
I fredags träffade jag och min kollega Lena Nilsson som har Hundhälsoteket i Trelleborg Maya och hennes matte och husse. Med tanke på vad Maya har varit med om visste vi inte riktigt vad som väntade oss. Efter samtal med matte visste vi att hon inte tyckte om att vara utomhus och inte gillade när det kom besökande. Vi bestämde att det trots allt var bäst att vi skulle möta Maya utomhus och gå upp till lägenheten tillsammans. Hon blev väldigt osäker av att se oss stående när hon kom ut och hon tyckte absolut inte om att ha med oss upp i trappan. Men vi gjorde allt som stod i vår makt att visa Maya vår respekt och sakta men säkert märkte vi att hon släppte på vaksamheten och det var okej att vi var där.
Vi fikade och pratade, tittade på foto till slut somande Maya vid Lenas fötter med hennes ryggsäck som huvudkudde... Nu börjar en lång vandring att rehabilitera Maya tillbaka till den lugna och stabila hund hon en gång var... Det kanske tar sin lilla tid men det är det värt - för Maya var verkligen en trevlig bekantskap!
/ Marie
|
Inget som är gratis kan vara värdefullt MEN visst kan det väl vara det!!!??? Jag tycker det i alla fall! Vi har så många idéer för oss att allt ska kosta så mycket för då är det bra! Men om man nu vill vara lite billigare för att ge alla möjligheten att kunna göra roliga saker - skulle man vara sämre då? Är det någon som tror det så får de väl göra det då...
Jag gör det som jag finner bra - vill jag erbjuda kostnadsfria valpträffar för de allra yngsta valparna så gör jag det utan att fråga någon annan. Vill någon inte gå i tron att det är dåligt - tja det är inte min förlust i alla fall!
I somras i samband med hundträffarna för barn och ungdomar på Råbocka camping fick jag idéen att även erbjuda kostnadsfria hundkurser i verksamheten här hemma. Det är barnen/undomarna som är framtiden - kan man lära dem sund hundhållning och en stor portion vettig hundkunskap så kommer de bra mycket längre än vad vissa vuxna gör! För visst är det allmänt känt att barn/ungdomar inte gör som vi säger till dem utan de gör som vi gör...
Jag har förmånen att få ha gått i lära hos Turid Rugaas - en av de allra bästa och jag vill gärna dela med mig av all denna underbara hundkunskap på ett sätt som kanske inte är så vanligt - men varför måste man alltid vara så vanlig???
Håll koll här på sidan - det kommer spännande saker för alla smaker! Alldeles strax presenteras kostnadsfri verksamhet för barn och ungdomar!
/ Marie
|
|
Jag var på en väldigt kreativ och utvecklande föreläsning i tisdags där föreläsaren Birgitta Granström även skrivit en bok som hon saluförde framemot slutet av kvällen. Vissa hade inte pengar med men ville gärna ha boken varpå Birgitta sa - men hallå vi är i Sverige!!! Här är alla så ordentliga och betalar! Detsamma trodde jag tills ett par månader sedan en kursdeltagare när vi hade kurs i Blekinge fick 2 selar till sina berner sennen och lovade dyrt och heligt betala in summan på konto. Jo pyttsan gjorde hon - hon har t o m suttit och skrivit att oj det trodde hon att hon betalt och skulle fixa till genast. Men inte fanken kom där några pengar. Vissa är en skam för sig själv! Men denna nonchalanta hundägare har gjort att ingenting lämnas ut i fortsättningen utan att full betalning erlagts! Jag har faktiskt inte lust att stå för betalningen för att andra människor inte har någon moral. Blä för sådana looooosers!!!
/ Marie
|
Jag har gått i "spårlära" och fått lära mig att alla hundar kan spåra! Vilket jag vet stämmer - har endast haft en hund under alla år som inte spårade men den stackaren vågade inte gå ut i sitt spår av rädsla för mattens vrede när den gick framför i kopplet eller tog eget initiativ... Men det är ju en annan historia!
Jag har också fått lära mig att lägga "kreativa" spår - roliga spår som hunden uppskattar. Det är allt annat än enligt spårboken som ska utföras efter konstens alla regler - här är det hundens initiativförmåga som gör att man hittar fram genom skogen...
Under de 10 senaste dagarna har dagens spårområde invaderats av tusentalet sportentusiaster - varför det var många goda dofter kvar i marken. Kvar på området idag fanns endast ett speakertorn, några ihoprullade presseningar och pallar lastade med inplastade golvplattor.
Jag bestämde mig för att lägga ett spår i form som ett X med 2 gömda saker och 1 synlig sak i spåret. Första hunden får ett korsande spår och andra hunden får några korsande dofter till att hålla reda på! Vilket inte brukar vara några problem och det var det inte idag heller!
Sally gick ut första svängen och hon är så duktig. Lungt, sansat och metodiskt spårade hon över området - såg ut som hon aldrig gjort annat förut. Men hon är faktiskt bara vad man kan kalla nybörjare i spårsammanhang. Men en mycket duktig nybörjare!
Amigo fick ju då det lite svårare spåret med flera olika korsande spår. Idag visade han var skåpet ska stå!!! Det gick hur bra som helst! Han hitatde sina "saker" och kollade av de dofter han ansåg intressanta sen fortsatte han på den inslagna vägen! Helt suveränt duktig han också!
Jag är riktigt stolt över Sally och Amigo! De flesta kännare påstår att det är svårt att spåra på grus och bland en sådan massa "gamla" dofter... Sally och Amigo har bevisat motsatsen idag!
Bra jobbat! Om en vecka tar vi tag i nästa spårutmaning...
/ Marie
|
Äntligen var det då dags för den efterlängtade kunskapen om Tellington touch! Hörde talas om ttouch av Turid Rugaas för ett tiotal år sedan, därefter har det dykt upp i olika sammanhang och i våras kände jag att det var dags att ta tag i detta och stilla nyfikenheten ordentligt!
I lördags morse träffades vi då på Råbocka camping i Ängelholm med stora förväntningar, vilka infriades tämligen omgående med en mycket sympatisk och kunnig kursledare! Alla deltagarna arbetade seriöst och målvedvetet med övningarna. Det blev aha-upplevelser både här och där... Precis som det ska vara på kurs! Dessutom kändes det så skönt för mig själv att få bekräftelse på att man är inne på rätt spår! Inte för att jag egentligen behöver bekräftelse på att man jobbar på rätt sätt utan mer för att folk är så snara att ifrågasätta både det ena och andra...
Under söndagen var vädrets makter inte så vänligt sinnade mot oss men vi hade ett större tält att kunna vara i. Men just begränsat utrymme kan vara svårt för en del hundar. Jag satt där och tänkte på att det var väldigt facinerande att vi hade så många hundar inne på samma gång utan minsta gruff - okej de var trötta men inte sällan är det första anledningen till smågruff...
Vill man lära sig mer om ttouch är man välkommen att gå en kurs eller vara med vid någon workshop! Det jag spontant säger är - lär dig!!! Det är en underbar beröring- och hanteringsmetod! Tack Riekje van Zanten för att du kom och delade med dig av din enorma kunskap! Tack alla deltagare för att ni våga anmäla er! ;-) Tack Råbocka camping för god service!
Nu smälter vi allt det spännande vi lärt oss och hoppas att träffas igen! Många i den "publik" vi stundtals har haft under helgen har nog undrat vad vi sysslat med!!! ;-) Allt annat än lydnad är ju suspekt... *fniss*
Bilder från helgens övningar finns i fotoalbumet...
/ Marie
Foto: Total koncentration
|
|
Oj vad tiden har sprungit iväg... 3 månader sedan jag skrev senast. Det har hänt massor av saker - det mesta väldigt trevliga saker men också händelser som man hade kunnat vara utan. Folk som visar sitt rätta oärliga jag och som tar sig rätten att bete sig hur ouppfostrat som helst. Men ja ja - sådana typer kommer väl i ens väg för att man ska lära sig att inte lita på kreti pch pleti...
Nu glömmer vi dessa personer som inte är annat än loosers och blickar på något som har varit väldigt trevligt och inspirerande! Mina "barn med hund-kurser" på Råbocka camping i Ängelholm. Det var tredje gången idag och det känns trist att det var sista gången! Vi har jobbat med lite av varje; att se möjligheterna med naturens hinder som man kan hoppa över och igenom och krypa under, vi har gjort en liten doftpromenad, lärt in trick och använt oss av hundens nos med nybörjarspår och en gång fick deltagarna prova en vittringsövning med kottar.
Vi började för tre veckor sedan i tryckande värme och åskan mullrande på håll. Andra gången hade temperaturen gått ner 10 grader, för att idag nästan frysa i det kraftiga blåsandet. Men som tur var - var vi ganska skyddade inne bland klitterna från vinden.
Detta var ett trevligt initiativ från ledningen på Råbocka camping med hundkurs för barn och ungdomar - hoppas aktiviteten kommer tillbaka nästa sommar... Tack alla trevliga barn och ungdomar & mammor och pappor - kanske ses vi igen nästa sommar!?
/ Marie
|
En del dagar är absolut bättre för ens ego än andra!!! *fniss* Idag har varit en riktigt kanon egodag!!! Inte nog med att jag haft en hund på enskild träning som kom körandes enda från Oskarström utan jag har även haft lite telefonkonsultation med hundägare i Värmland. Känns skönt att vara behövd! Fast samtidigt känns det lite trist att vi som är utbildade av Turid Rugaas som är en av de allra bästa utbildarna i världen inte bor närmre varandra. Det hade varit mycket enklare att skicka hundägarna mellan varandra då!
Jag vill veta att dem jag rekommenderar verkligen vet vad den sysslar med! Allt för många säger sig arbeta med schyssta metoder men samtidigt är de beredda att spruta vatten på en hund som skäller eller ännu värre antiskallhalsband... Eller rekommenderar hundägare att använde en massa dåliga hjälpmedel som haltigrimma och lära-gå-fint-sele... Ryser av bara tanken!
Någon sa att man borde dela mig i flera delar... Det tror jag dock inte alls hade varit någon vidare värst bra idé!!! Det räcker allt för väl med en av mig! Tro mig - jag känner mig själv allt för väl!!! Men varför inte en liten road trip???!!!
/ Marie
|
I fredagskväll körde vi upp till Ängelholm och tog en titt på en del av "min" skog. Det känns verkligen bra för där är olika typer av både skog och undervegetation - så det känns riktigt, riktigt bra! Här ska vi ha mycket roligt fram över!!!
Idag var det dags för mina ungundar att prova spår - tyvärr var det tre som hade förhinder så de två som var med fick verkligen spåra! Min assisterande son är på militärläger med skolan så sambon fick rycka in som spårläggare och det gick ju bra det också... Han la spår i kors och tvärs och hade kameran i högsta hugg. En del av bilderna finns i fotoalbumet och fotot här till höger på vackra Dixie - några av de andra kommer att visas på startsidan efterhand. Den som väntar på något gott...
Båda hundarna var duktiga idag - Sascha spårade lugnt och fint. Det tog ett tag innan poletten ramlade ner på Dixie men sen jäklar... Ja då spårade hon som hon aldrig hade gjort annat!
Vi hade en härlig eftermiddag - tack Tina och Lars!
/ Marie
|
Åh vad jag önskar att jag kunde skriva att vi hade det så soligt och skönt ute på Tjurkö idag... Men då förskönar jag verkligen verkligheten! Det var blåsigt och kallt, med jämna mellanrum kom det ett litet duggregn! Så när man inte kan skriva att vi hade i alla fall tur med vädret så får vi prisa deltagande hundar med repektiva mattar och hussar istället!
Deltagarna har jobbat på bra idag! Det har varit mycket ny kunskap och nytt "tänk". Jag tror minsann de sover gott i natt! Då menar jag inte enbart hundarna... När jag kom in efter att de hade fått prova massage med sina hundar så var det så tyst så jag trodde de somnat allihop!
Vi har inte gjort några vidare värst ansträngande kroppsliga övningar men ändå så såg man hur trötta hundarna var efter att ha fått använda insidan av sina små söta huvuden. De har fått tänka - vilken man inte mår dåligt av! Det är så härligt att se när den där teamkänslan infinner sig! Och det har den verkligen gjort idag!
Sen är det ju inte enbart hundarna som har fått använda insidan av knoppen idag!!! Tänk så många olika sätt det finns att hjälpa hunden att gå lugnt och sansat i koppel - utan att dra och gå på! Med rätt "tänk" så blir promenaderna ett sant nöje! Även med glada berner sennen!!! Och utan en massa trista kedjor och grejs kring halsen...
Tack för idag - hoppas ni alla fick något med er hem att tänka på...
/ Marie - vars golden hade krympt betänkligt under ett dygn... 
Foto: Rörelseträning
|
Varje morgon när klockan är 8.30 trycker en arbetare på en knapp och gasar därmed ihjäl en box full med herrelösa hundar. 230 hundar dödas varje dag om man räknar på aktuella siffror för 2008 - allt som allt blir det 84.264 st... Detta är baksidan av Japans stora hundindustri med skyltfönster fulla med söta och charmiga valpar och där människor inte kan stå emot utan köper de små söta valparna men sen inte orkar ta hand om dem.
Under ett år kämpade bildjournalisten Kyung-Hoon Kim för att få komma in och fotografera på ett djurinstitut i Tokushima, en plats där många herrelösa hundar slutar sina liv. 18 procent av hundarna som kommer till institutet tas dit av sina ägare. Hundarna har en vecka på sig att hitta ett nytt hem.
Se den skakanade filmen och läs mer om Kyung-Hoon Kim´s arbete här!
|
Hund gör dig sund!
Ja så låter överskriften på följande artikel i Helsingborgs Dagblad. Inga nyheter förvisso men det känns så härligt att hunden, människans bästa vän verkligen får oss att må bra på så många olika plan! I alla fall flertalet av oss... För det kan inte vara så bevänt med måendet hos de som inte kan känna empati för sin hund och sätta sig in i hur en annan art känner och utvecklas!?
Man behöver inte nödvändigtvis slå eller på annat fysiskt sätt göra en hund illa för att få den att må dåligt! Det räcker med okunskap och total okänslighet! Men denna fantastiska art som hunden är står ut med oss oavsett hur illa vi behandlar den! Du kan sparka på den... Du kan rycka och slita i dess koppel... Du kan trycka ner dess nos i kisset på mattan... Du kan vrida om öroen i tron att det är uppfostran... Du kan slänga den på rygg av samma anledning... Du kan slänga saker efter den när den gör utfall...
Varför kan aldrig folk ta till de trevliga metoderna för att komma till rätta med ett "problem"? Varför är det alltid något av ovanstående??? Svaret på detta är på grund av frustration över att inte veta vad man ska göra - vilket är lika med okunskap!
Väljer man att leva med en annan art är det en förbannad skyldighet att ta reda på hur denna art fungerar! Bara för att något står i en bok eller visas på TV gör det inte per automatik till det bästa eller ens rätt! Likaså om en "sak" verkar fungera - vad är det som säger att detta verkligen fick hunden att förstå??? Det kanske i själva verket bara lärde sig att bli rädd för dig...
Tänk att kynologi - läran om hunden - ska vara så förbannad svår för vissa... Och att den empatiska förmågan sitter så långt inne hos en del... Betänk när dessa brister "samlats" i en och samma hundägare...
/ Marie
|
|
Att fotografera en hund... Vet ju alla och en var att det inte alltid är det allra enklaste. Lena slängde av sig att det skulle vara fräckt att ha en bild på en hundnos i närbild. Frågan var ju om hela bilden ska vara skarp eller om nosen i fokus fram ska vara skarp och oskärpa i bakgrunden. En snabb fråga till sambon satte igång fotoaktiviteter här hemma! Han monterade muskedunderkameran på stativ och sen startade cirkusen... Inte fanken ville Leo stanna precis där husse tyckte han skulle vara - no way!!! Han ville ju kolla in stativet... Han ville klia sig bakom örat... Han ville ligga ner och rulla runt... Han skällde lite... När husse inte fattade ett smack kom Leo ut till mig i köket och talade om det!
Efter ett tag provade vi en ny strategi - Leo satt i kökssoffan och tittade på hundar från ett klipp på you tube men man ska inte underskatta hundarna - de har full koll på kameran oavsett!
Det slår mig att förespråkarna som säger att de lugnande signalerna inte existerar som just lugnande utan helt och hållet är aggressionsdämpande måste ha en sneddriven syn på hundar! Varken jag eller sambon var aggressiva på något sätt och ändå använde Leo en uppsjö signaler för att få oss att förstå att han inte kände sig bekväm i situationen. När kameran togs bort så upphörde också Leo´s lugnande signaler...
Men vad vet jag??? Det står ju i böcker att de lugnande signalerna inte existerar och då är det väl så!? För visst är det väl det som står i böckerna sant???!!!
Hur som helst - ett foto blev ganska bra men det tog jag med min lilla digitalkamera. Resultatet finns här upp till höger. Något oskarp dock. Skam den som ger sig - vi får försöka igen!
/ Marie
|
|
Idag har jag och kollegan Lena slagit våra kloka huvuden ihop och fått klart våra infopapper till det kompendie deltagarna ska få på "hunddagen" i Blekingen om en vecka. Nu ska jag bara sammanställa det och sen får skrivaren göra resten av arbetet!
Jag och sambon har varit på Bauhaus och botaniserat bland plankor och färg. Efter många om och men och mätande hit och dit så fick vi köpt vad vi behöver till en del av träningen nästa helg. Imorgon ska vi sätta igång att snickra... Kanske blir det total katastrof för varken jag eller sambon är särskilt snickarkunniga...
Jag håller också på att plöja igenom en hel massa spännande information om en sak som jag kommer att jobba med en hel del framöver. Testade några av dessa hemliga övningar på min Leo och han tyckte det var toppen! Så nu kör vi på... Jag fick också en alldeles förträffligt kul idé igår!!! Lena tyckte säkert jag var smått galen!? Men den egenskapen underlättar en hel del i den här branchen...
Kontraktet med skogsbolaget som förvaltar skogen i Ängelholm är klart och vi ser nu jättemycket fram emot samarbetet med Råbocka camping. Hm jag skulle vara ledig i påsk men jag tycker mest att hjärnan går på högvarv här...
/ Marie
|
Människors dumhet ska man ju kanske egentligen inte uppmärksamma men när det drabbar en oskyldig hund som inte kan protstera mot denna okunskap så kan man ju bara hoppas att händelsen får fler att vakna till och inte utsätta fler hundar för den idioti!
Läs och begrunda; http://hd.se/helsingborg/2010/03/29/hunden-nicko-stals-pa-stattena/
Jag har skrivit det tidigare och gör det igen! Var sak har sin tid - antingen handlar man först och går ut med hunden sen eller tvärt om! De som inte orkar detta ska inte äga hund!
/ Marie - som blev riktigt förbannad och upprörd när jag läste artikeln
|
Sedan jag var i Blekinge i början av mars så har all snö som fanns då försvunnit och våren kändes i luften men det låg minsann fortfarande is på vattendragen. I onsdags, den 31 när jag hade föreläsningen i Listerby var det en riktigt skön kväll... Nästan skam att vara inomhus! Men nu var det hundens lugnande signaler som stod på schemat och det var bara att köra på det! Och vi hoppas på fler ännu skönare kvällar framöver!!!
Att sköta det tekniska kan vara ett svettigt jobb - fråga Sussa! Här sitter man med modern teknik och så tänker man - tacka vet jag en gammal hederlig videobandspelare... *fniss* Sussa är en klippa! Hon fixade allt med glans och den äran!!! Tack, tack och åter tack vännen!
Tack också för alla goa ord och kommentarer - en del redan när deltagarna lämnade lokalen och andra via mail. Det är jätteroligt att få dessa för det är ju trots allt för deltagarnas skull man står där och pratar om det som ligger en själv så varmt om hjärtat - hundens lugnande signaler.
Nästa lördag är det dags för Blekinge igen... Vet inte riktigt varför men jag går här och nynnar på "Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig..."
Till sist måste jag bara berätta vad som kom via mail häromdagen...
Hej Marie!
Idag hyllade vi dig och Turid. Har varit ute o tränat hundarna
hela eftermiddagen! Använde oss av den övning som står i boken
när det gäller att gå vid vår sida. Inte alltid så lätt när det är
två hundar. Men döm om vår förvåning när det FUNKADE! I över
två kilometer hemväg hade vi varsin hund på varsin sida utan några
problem. Inget dragande, DETTA VAR FANTASTISKT, nu var det
ju inga direkta störningsmoment men ändå!
TACK TACK vad vi ser fram emot april!
Visst är det ett härligt mail!?
Önskar Er alla en riktigt härlig påsk!
/ Marie
|
|
Jag har sagt det förr och jag säger det igen - det är lika facinerande varje gång att se valpar spåra första gången "på riktigt". Visst har de spårat tidigare - ja i princip i hela sitt korta liv men nu är det just "DET" spåret de ska följa och de gör det!!!
Idag var det Bossi som verkligen visade framtassarna och visade vart skåpet skulle stå! Han gav sig kavat iväg - stannade efter ca 10-15 meter och rensade hjärnan lite, för att sen åter ge sig i kast med den korta bit spår som var kvar. Han hittade en pinne en liten bit från spårslut och blev fullt nöjd med den! Men lite kände han nog doften av korv så genom att hålla emot lite i linan så han kom bort från pinnen gjorde susen och han fick maximal belöning! Både pinne och mumsig korv! Jackpot!!!
Så ja, jag sitter här och ler för mig själv och känner mig så nöjd på Bossi´s bekostnad! Plötsligt blev det extra roligt att sammanställa det sista inför föreläsningen i Blekinge imorgon. Tänk vad hundarna är fantastiska - en känsla som jag hoppas kunna förmedla till det 30-tal åhörare som anmält sig. Listerby - imorgon är det dags igen!!! ;-)
/ Marie
|
|
Mycket väder är det! Först var det snön som ställde till det och nu är det regn, regn och åter regn... I natt har det t o m varit åska här i krokarna. Men skam den som ger sig - vi har haft lite "in real life-träning" med unghundarna på byn idag. Vi började i rejält ösregn och när vi slutade kursen ja då hade det slutat regna. Hm...
Jag kan inte minnas att jag haft så duktiga unghundar någon gång tidigare genom åren. De är så lugna och harmoniska och känns inte alls stökiga så som 1-åringar kan vara. Sen begriper väl jag också att det kan vara fart på dem hemma och i olika situationer - det är ju levande varelser! Inga robotar! De är djur och har all rätt att vara lite småbusiga!
Trots regnet så fick vi till riktigt bra träning idag - precis som det ska vara! Jag hoppas att hundägarna känner att de mer och mer blir ett team och att det är roligt att jobba ihop - att träningen är lite som en lek som vi efter hand utvecklar vidare... För det allra, allra viktigaste med hunden är väl ändå att ha roligt! Eller???
/ Marie - som sakteliga torkar
|
Det kom ett mail...
Plötsligt händer det……
….. och han kan igen. Matte dansar och hoppar och är bara SÅ lycklig. Men det är bäst att jag backar bandet så ni förstår.
Vi blev med valp i augusti. En liten blandras mellan dvärgpudel och chihuahua som var glad, framåt och orädd. Men ibland blev det tok fast han ville så val, löd uppfödarens beskrivning. Direkt dök namnet ”Emil” upp i huvudet. Men vi ville ju se om han var som uppfödaren beskrev honom. Vi åkte ner och han var allt uppfödaren sagt och lite till. Så det blev en Emil för oss. Första dagarna bodde vi i husvagnen, Marie med sambo kom förbi och hälsade på. Jag bubblade på om hur duktig han var. Ingen hade haft en så duktig och söt valp som vi. ;) Marie, som dels har egna hundar och dels är hundinstruktör, sa lugnt ”tänk på att han kommer att komma i trotsåldern och i perioder kommer han att glömma allt han kunnat”. ”ja ja”, sa jag.
Så kom den dagen, Emil fick för sig att det var några saker som han absolut inte kunde. Till saken hör att vi bor på efter en vändplan så det är nästan ingen trafik på vår gata så Emil har alltid gått lös här hemma. Emil hade fixat detta men plötsligt en dag var den kunskapen som borta och det var svårt med tre saker.
1) Det går inte att följa med matte eller husse när en hund går år ett annat håll
2a) Det är kul att smita till granne M och vägra komma när matte eller husse ropar.
2b) Det går inte att gå förbi granne M utan att stanna där och vägra komma när matte/husse ropar
3) Det går absolut inte att gå in genom ytterdörren
Emil frestade på både matte och husses tålamod. Bibbi och Marie fick x antal frågor som löd ”Hur gör jag….??????” Jag har x antal gånger muttrat något om ”billig hund”. Plötsligt gick det inte att öppna dörren och släppa ut Emil lös som vi gjort i månader (självklart följde vi med ut). Det kunde ta evigheter (i matte tid) att ens få Emil att komma ner på den egna tomten om han drog till granne M. Sen gällde det att fånga in honom och bära in honom annars drog han igen. Problem nummer 1 ”löstes” i och med att Emil alltid var kopplad. Dock när vi åkte iväg lyssnade Emil och kunde ”kom” och alla andra saker. Han gick in genom dörrar utan trassel. Det var bara hemma som det strulade och det var nästan värre eftersom vi ändå är hemma mest.
Jag började göra som Marie och Bibbi tipsat om. Det blev kontakt-, inkallnings- och följsamhetsövningar. Jag är inte förtjust i flexikoppel men kom på att det kunde motsvara löplinan som jag fortfarande inte köpt. (hoppsan) På det viset kunde Emil vara en bit bort från mig. Men strulade han kunde han inte leka ”tafatt” med mig utan jag hade kontrollen. Jag hade med leksaker ut som jag tog fram och lekte med om han stack (började nämligen ha honom lös ibland, jag vill inte ha en hund som måste gå i koppel). Vi har även gjort övningarna inomhus.
Så igår, då hände det. Vi var nere i skogen och mötte granne C med hund som vi slog följe med hem. På granne Ms gård, den gård där Emil vill stanna kvar, skulle våra vägar skiljas åt. Jag höll mig helt lugn, Emil var nämligen lös eftersom han börjat följa med in utan strul, tänkte att om jag blir nervös då strular han garanterat. Granne C med hund viker av åt sitt håll. Emil tittar efter dem och så tittar han på mig. Jag säger ”kom” och han kom trots att granne C fortsatte gå. Gissa om han fick godis?! :D Sen ska vi gå hem. Vi ska lämna denna gård där han brukar stanna kvar. Jag vänder mig bara om och säger ”nu går vi hem”. Emil följer med utan något strul alls. Han skuttar till och med förbi oss och upp på trappen och väntar vid ytterdörren. Direkt jag öppnar dörren skuttar han in. Där börjar jag dansa. Emil sätter sig på hallgolvet och tittar på mig med huvudet på sne som om han tänker ”vad har hänt med dig matte?”.
Idag när vi var på väg hem från vår promenad ser jag att granne M är ute, vars tomt är så kul. Vi stannar till och Emil får leka med deras hund. Mannen kommer hem från jobbet och ropar på Emil och Emil springer till honom. När husse fått sina ”pussar” springer Emil tillbaka till granne M och hunden. I mitt stilla sinne tänker jag att ”jaha, det var det nu får jag bära hem honom”. Men när det är dags att dra sig hemåt ropar jag på Emil och han följer med. Hela vägen hem (60 meter) utan strul.
Plötsligt är alla timmar med strul och ”muttrande” som bortblåsta. Det är fördelen med mammor och mattar – de har väldigt selektivt minne. ;)
Emil är återigen världens bästa, duktigaste och klokaste hund. Han är värd sin vikt i guld. Marie och Bibbis tips är också guld värda. Tjejerna är underbara som stått ut med alla mina frågor och svarat. Tack! Nästa gång Marie pratar om trotsperioder tänker jag lyssna och lägga på minnet vad hon säger. Även fast jag har världens bästa hund. Nästa gång vet jag att tiden jag lägger ner kommer att betala sig den dagen Emil bestämmer sig för att trotsperioden är slut. Nästa gång vet jag att perioden har ett slut. Fast frågan är om inte minnet är selektivt där med? ;)
Just nu ska jag bara njuta av att kunna vara ute på vår gård med en lös Emil igen. Jag ska njuta av att ha världens duktigaste hund (lydigaste – nja, han gör fortfarande skäl för sitt namn ibland).
”Om man inte frågar kan man inga svar”
/ Matte Karin & Emil
Foto: Lille Emil vars polett nu har ramlat ner och man är vuxen och förnuftig
|
Alltså... Ibland undrar jag om folk är dumma på riktigt eller om de bara är elaka i allmänhet och har någon sorts behov av att dominera...
Idag fick jag höra talas om ett kursställe här i Helsingborg där de lär ut att vrida om öronen på hundarna! Ja ni läste rätt! Vrida om öronen när hunden beter sig på ett sätt som inte behagar ägaren!
Jag hoppas innerligt att det aldrig någonsin kommer någon fram och vill klappa denna hund och den associerar till att någon brukar vrida om öronen på den och försvarar sig genomn att bita... Om detta är ett barn... Ja resten kan ni troligtvis räkna ut själv!
Är det konstigt att hundarna biter??? Tänk på det nästa gång ni ser de svarta rubrikerna! För det är faktiskt inte alltid att det är kamphundar och rottweiler som biter! Det kan lika gärna vara den lilla pudeln som blivit uppfostrad med att matte och husse vrider runt örat på den!
Och finns det verkligen någon som är så okunnig så att de inte begriper att denna behandling är smärtsam??? I så fall skulle denna person verkligen inte ha någon hund! Hade man gjort samma sak på ett barn hade man begått en straffbar handling!
Jag blir väldigt, väldigt upprörd när jag hör sådana saker! Detta är inte uppfostran!!! Det är misshandel! Och att instruktörer står och lär ut sånt skit är rena skandalen! Att folk sedan går på det är lika stor skandal! Hur kan man bara behandla sin hund på detta sätt??? Var finns moralen??? Och empatin??? Ni är en stor skam för er själva!
/ Marie
|
Ibland blir man upprörd! I söndags när jag var i Lund så möttes jag plötsligt av en hund uppbunden utanför en affär. Den satt där - bunden mellan två cyklar och precis brevid gick alla människor fram och tillbaka. En del tittade intensivt på den och man riktigt såg hur pressad och osäker den kände sig i denna situation. Kallt och blåsigt var det också och så länge jag kunde observera detta så kom ingen ut till hunden.
Jag förstår inte ens hur man vågar sätta sin hund utan uppsikt utanför en affär i dagens läge när hundar stjäls och försvinner på löpande band. Men inte bara det - det allra viktigaste är egentligen hundens utsatta läge som uppbunden och lämnad åt sitt öde - de mår inte alls bra i dessa situationer! Tänk om folk bara kunde förstå det!!! Och göra sakerna var för sig!
Varför är vi människor så dåliga på att förstå hundarnas känslor??? Handlar det helt och hållet om okunskap??? Eller tror vi människor att det är vi och vår art som har ensamrätt på det??? För inte så länge sedan trodde man att djur inte hade några känslor - ja har ni läst så dumt!!! Tiderna förändras tack och lov men samtidigt får vi hela tiden höra att vi inte får lägga känslor på hundarna som de inte har. Men hur ska vi veta vilka känslor de har och eventuellt inte har???
Det finns experter på området! Och vem vet - snart kanske jag rent av presenterar en föreläsare i ämnet... Visst skulle det väl vara intressant?! Ett tips är att hålla koll här på hemsidan!
/ Marie
Foto: Hund uppbunden utanför affär
|
Vi hade i alla fall tur med vädret!!!
Äntligen är vi igång med unghund 2 - fem förväntansfulla hussar och mattar har väntat ut snön för att komma igång med kurs! Men ärligt talat så när jag tittade på de stooooora, fina snöflingorna som singlade ner igår eftermiddag så trodde jag att det var "kört". Lyssnade mycket noga på väderleks-rapporten som talade om solsken ett par timmar mitt på dagen mellan oväderna. Tack tack tack!!! Och vi klarade oss! Det var riktigt härligt vårvinterväder - som gjort för att vara ute och ha kurs!
Plusgraderna och regnet som kommit här har gått hårt at all den snö som låg flera decimeter tjock över hela gårdsplanen - ja hela området egentligen. Men nu går det i alla fall att vara på framsidan där som är asfalt. Plus att vi kan ut och promenera - för det är ju inte någon större mening att harva omkring där - liksom inte där de bor och allt ska fungera...
Trevliga kursare och härliga hundar - ser framemot att samarbeta med dem i ett antal veckor framöver! De var suveränt duktiga idag!!!
/ Marie
|
|
Oj - insåg plötsligt att det fanns en tomteluva kvar sedan i julas som jag glömt att städa bort här på sidan. Men nu är det gjort och nu väntar jag andäktigt på vårens intåg! Fast så vårlikt var det då inte i Helsingborg i kväll. Disigt och dimmigt och riktigt råkallt! Jag hörde mistluren ända ut hit. Så min tanke att promenera längst havet gick i stöpet!!! Vi tränade på en massa smågator ute på norr i de finare kvarteren istället!
Tänk så mycket som har hänt sedan första gången när vi började promenera. Isack spanar gärna på folket vi möter men är inte lika envis och ska fram och hälsa. Vi fick några möten idag där Isack och matte stod still och de mötande kunde passera på smala trottoarer - bravo!!!
Det går enkelt att bryta honom fastän han har fått span dessutom, t o m när vi fick möte med flera stycken på rad. Men man märker att det är slitsamt för honom - inne i stan händer det ju något precis hela tiden. Det är cyklister, hundar, gående, barnvagnar, bussar, bilar... Så vår lilla timme är alldeles lagom i tid!
Idag hittade vi dessutom lite roliga stenfigurer som vi kunde "leka" lite med - perfekta att gömma lite godbitar på! Men måste ju faktiskt ha lite roligt också - det är inte enbart träning!!! Men det roligaste var nog fönstret till en dansstudio! Där var full action av en massa småtjejer på andra sida fönstret - men hur ska man begripa detta faktum fullt ut när man är hund??? En massa människor - så nära men man känner inga dofter av dem... De rör sig fram och tillbaka, hit och dit bara någon meter bort men man kommer inte åt dem... Skumt!!!
Det blev en bra promenad trots det råkalla vädret! Nu är det i alla fall ljust hela vår promenad igenom - härligt! En vecka tills nästa gång...
Jag vill också passa på att tacka för alla trevliga mail som kommit från nöjda deltagare som var på föreläsningen i Blekinge i lördags. Er positiva respons är så kul att få!
/ Marie
|
Tänk att man ska åka ända till Blekinge för att få en hälsning från en vän boende i Dalarna...
I samma landskap - Blekinge alltså - hittade jag första vårblomman!!! Vintergäck! Den stod så fint där hemma hos Sussa och lös gul och fin!
Ja det var en riktigt bra dag i Blekinge igår. Det var strålande vackert väder för det första! Ett mycket fint församlingshem - tack Sussa! Dessutom var där all tänkbar modern utrustning - så vi ska vara glada för att våra kära "gubbar" fick rätt på ´et så det bara var att tuta och köra.
Lite svårt när man inte riktigt innan har koll på hur en lokal ser ut men jag tyckte vi fick till det bra, i och med det gick att visa film på väggen så blev det större bild än om man endast hade använt TV´n. Skulle tippa att det var ett 35-tal åhörare och det kändes lagom och bra där. Vi har ännu en föreläsning om hundens lugnande signaler den 31 mars - mer info finns på sidan om "lugnande signaler".
Tankarna på Blekinge har funnits ett tag så det kändes kul att det äntligen blev av nu och att intresset var så pass stort trots allt. Passar på att tacka Sussa, berner sennen-Inger, Lena på Clangulas kennel och Anette på Johannishus hund & katt som har hjälpt till att sprida informationen. Där är säkert fler som har spridit det bland sina vänner - så mer rättvist tackar jag alla som kom!
Dagen i Ronneby avslutades med valpsjuka (ja men bara kolla in sötnosen på bilden...) och en välbehövlig och mycket god middag hos Sussa - tack för gästfriheten.
/ Marie - som nu är hemma i Skåne igen
|
|
Det finns hopp!!! Den härliga solen har börjat att värma! Som man har längtat! Fåglarna har börjat sjunga vårsånger så nu ska det väl inte dröja länge förrän vi kan njuta av våren på riktigt!?
Något som är mindre trevligt är den person som i mitt namn håller på att lägger ut reklam om min verksamhet i andras gästböcker. Tack och lov lyckades jag få tag på IP-nummer och internetleverantör och kunde snabbt identifiera personen i fråga. Slutar inte detta kommer jag att bli tvungen att gå vidare med en anmälan.
Mycket trevligare var det att få detta mail som kom från en av deltagarna på söndagens föreläsning i Trelleborg;
Tusen TACK för en mKT givande och upplyftande föreläsning i söndags em!!! Ni gör ett underbart arbete och delar mkt av er själva för våra underbara vänner, våra hundar!!! Mkt glad att fått träffa er och ser fram emot att träffa er igen!
Nu laddar jag inför lördagens föreläsning i Blekinge! Anmälningarna till denna har "ramlat" in i en strid ström och det har blivit långt många fler deltagare än vad vi från början ens vågade hoppas på... Kul! Vi har även bokat om till ny lokal - föreläsningen på lördag kommer att hållas i Listerby församlingshem. Skönt att ha min lilla assistent på plats som sköter det praktiska där! Nu är det bara snön som ska hålla sig borta så vägarna är farbara bort till Blekinge!
På söndag om vädret håller blir det lite vinterspår för hugade spekulanter - info har skickats ut via mailistan. Intresserad? Hör av dig i så fall för ytterligare info!
/ Marie
|
|
Jösses!!! Tiden springer iväg - redan sista februari - 2 månader har bara rusat iväg på det här nya året! Vart tog de vägen??? Idag var det även sista gången för föreläsningen om hundens lugnande signaler på Hundhälsoteket i Trelleborg. I alla fall för denna gång... Kanske tar vi en ny sväng fram emot höstkanten?! Tanken var att vi skulle erbjuda en föreläsning men det slutade med tre stycken. Det har väl i alla fall blivit ett 40-tal som lärt sig. Hoppas de tar vara på sin nyvunna kunskap lär sig detta underbara språk som våra hundar har.
Det har kommit många förslag och tankar på vidare kurser/föreläsningar i ämnet. Denna 2,5-timmes föreläsning är ju enbart att skumma lite på ytan, vilket jag hoppas att alla förstår. Jag har satt ihop en weekend-kurs med både teori och praktik. En och annan tycker det känns mastigt med två hela dagar - så kanske får vi även fundera på ett en-dags-alternativ.
Ovanpå detta har det även kommit in önskemål om en fortbildning för instruktörer. En sådan har jag gått och funderat på av och till under en tid - denna är därför mer eller mindre redan klar i mitt huvud... Att pränta ner det och "sjösätta" detta projekt behöver inte dröja så länge! Hojta till ni som är intresserade!
Tillbaka till dagen - det är lika trevligt och inspirerande varje gång att hålla kurs i hos Lena i Hundhälsoteket. Dessutom blir man bjuden på förbaskat god middag! Tack Lena - nu får trelleborgarna vila lite från mig! Men jag hoppas få komma tillbaka i april! Då är det dessutom förhoppningsvis vår...
/ Marie
|
Idag har det varit en riktigt vacker gnistrande vinterdag! Men nu snöar det igen - 1 dm kunde det tydligen komma i natt och även underkylt regn... Ja mycket vinter är det!
Som ni säkert redan har sett så kommer jag att resa en del under våren och ha kurs på andra orter. Jag kommer även i ett samarbete med Råbocka camping i Ängelholm förlägga en del kurser där. Arrenderar skog av skogsbolaget som äger större delen av Kronoskogen så nu ska det bli spännande noskurser!
Själva kursverksamheten här i Mörarp kommer att förändras en del framöver. En och annan kurs kommer jag givetvis att hålla men i dessa tider med folk som arbetar oregelbundna arbetstider, har massor av andra åtaganden och verkar ha allmänt svårt att delta varje gång under de veckor en kurs pågår så har jag bestämt mig för att en stor del av min verksamhet kommer att inriktas på individuell träning.
Jag har frågat runt för att höra vad folk tycker och övervägande ser enbart fördelar med detta "nya" sätt! Någon har tyckt att deras hund behöver träffa andra hundar - för de flesta är det dock enbart en fördel att träna i lugn och ro och ta träffandet av andra hundar vid andra tillfälle. Har sett många bra exempel på att detta är ett perfekt alternativ. Tänk - detta blir liksom en form av privatträning... Och precis när du själv kan och har möjlighet... Formerna för hur den individuella träningen ska gå till och hur bokningarna av tider är tänk hittar du inom kort här på hemsidan!
Nu är hemlighetsmakeriet över - alla projekt presenterade! Mer eller mindre...
/ Marie
|
En hel helg utan en fungerande hemsida! Vilket trauma!!!  Men nu är den tack och lov igång igen! Och snön... Ja den ligger kvar - med tanke på takten den fylls på i så lär den väl ligga till midsommar eller nåt?! Sportlov är det dessutom nu så vi tog ledigt igår och bara latade oss! Vilket är en sanning med modifikation då det planeras och bokas platser som aldrig förr på aktiviteterna i Blekinge. Vilket är jättekul!
I lördags grävde vi fram lokalen - vilket var ett riktigt karlgöra - fy fanken så tungt och packad den snön hade blivit! Tanken att skotta bort så att de 2 parkeringsplatser som finns precis utanför blev snöfria var bara att glömma! Vi hade knäckt ryggen om vi skulle skottat bort allt det också! Väl inne verkade allt okej tills jag såg att vattenröret frustit sönder. Då tackar man sin lyckliga stjärna att vattnet tydligen var avstängt sedan tidigare då flera rör spruckit i kylan... *suck* Sambon är tack och lov lite händig så han fixade det hela.
Ja tänk vad snö och kyla kan ställa till det...
/ Marie
|
Utanför fönstret vräker snön ner. Ja det är väl så där den femtioelfte gången denna vinter!? Säkert inte den sista heller har jag en känsla av... Men det är ju faktiskt vinter så något annat ska det ju inte vara! Men jag tror inte att jag varit med om något liknande under mina aktiva 15 år som hundtränare! Skåne brukar liksom vara grått, disigt och dimmit! Då föredrar jag faktiskt snö! Hundarna är så rena och fina när de kommer in!
En nackdel finns dock!!! Snöskottning! Inget hippt alls! Inför söndagens föreläsning måste jag gräva fram min lokal! Det ligger en knähög söt liten driva mitt framför dörren och längs med hela väggen... Visst har jag behövt att komma in dit tidigare! Men har bara betraktat eländet och hållit mig utomhus! Men nu måste jag som sagt in... Tror minsann jag ska flirta med sambon och sonen!
Mer snö på väg in ikväll och natt... Ööööh!
Jag fick ett härligt mail från en av mina "hundägare" - återger det i en förkortad version.
"Vi ber att få tacka så mycket för senast! Först och främst vill jag hälsa från XXX. Han må ha tagit sin förmåga att spela Allan till nya höjder senast vi träffades, men han verkar tycka mycket om sin sele. Vilken skillnad!
Tack för hjälpen! Den har underlättat för både matte och hund."
Känns så roligt och inspirerande när man får bekräftelse på att de enkla och hundvänliga metoder jag arbetar med är så lätta att använda och har så snabb verkan!
/ Marie
|
|
Idag har det snöat hela dagen - inte mycket men fluffiga flingor har singlat ner. Nu har jag kommit ett steg närmre presentationen av mina än så länge hemliga planer angående verksamheten... Det är inte långt kvar nu tills jag kan avslöja vad som är på G!!!
Ikväll var det dags för min, Gunilla och Isacks måndagspromenad på stan. Vi har så trevligt så vi kommer nog att fortsätta promenera om det behövs eller ej! ;-) Nästan genast idag när vi börjat på vår lilla tur så träffade vi på en liten tjej som hette Luna (vilket härligt namn) som var nyfiken på Isack - som är större än vad man tror, så hon blev nog lite skraj när hon insåg det. Men hon ville gärna så jag erbjöd min hand så hälsade vi tillsammans. Nöjd med det fick hon en slick på sin lilla hand och backade bakåt ett steg. Isack var glad och lycklig över intresset, inte enbart från lilla Luna utan både hennes mamma, pappa och syskon i vagn deltog i hälsandet. Han är glad och livlig men skötte sig hur bra som helst!
Vi pratade om detta sen jag och Gunilla - vi ber hunden sitta för vi tycker att vi har bäst kontroll på den då men oftast sitter inte hunden kvar. Och vem kan klandra den??? Folk tittar på den... Pratar med den... Sträcker fram hand... Vill klappa... Den glada hunden som gillar uppmärksamheten och blir uppspelt och vill ju givetvis komma nära dessa underbara människor... Vi säger återigen sitt - denna gång lite mer barskt än första gången... Kanske skämms vi lite över vår odåga till glada hund...
Tredje gången eller var det femte gången vi säger sitt... DÅ skämms vi på riktigt och tycker att hunden beter sig korkat och vi undrar varför den eländiga hunden inte bara kan sitta still snyggt och prydligt och visa sig från sin bästa sida...
Varför kan vi inte bara låta hunden stå??? Den reser sig ju upp lika förbaskat. Så låt hunden stå och ni slipper allt tjafs runt omkring. För den glada hunden är precis lika "olydig" om den sitter eller står men vi har inte startat bråk med den om en sådan simpel sak som att sitta... Dessutom har vi inte heller förlorat en prestigematch!
Tillbaka till vår promenad - idag avverkade vi en bra bit av Kulla-gå-gata! Där doftade guda gott tyckte Isack som mer eller mindre struntade fullkomligt i dem vi mötte. Han märkte knappt ens att han öppnade varje automatiska dörr vi passerade! Han är cool den grabben!
En hel vecka tills nästa gång...
/ Marie
|
När jag och Lena på Hundhälsoteket i Trelleborg började prata om föreläsning om de lugnande signalerna så bestämde vi två datum för säkerhets skull - platserna är begränsade och man kan inte trycka in hur många som helst. Men att det hela skulle resultera i tre föreläsningar kunde man ju inte tro. Det var lite manfall idag på grund av sjukdom och andra förhinder men det får man räkna med.
Dagens deltagare tyckte det var spännade och vi fick en del goda snack runt signalerna - vilket är trevligt! Plus att man blir glad när man märker att det finns så mycket sunt förnuft hos hundägarna! Fortsätt så! Ska det någonsin ske någon förändring i positiv riktning så måste det till många människor med den rätta kunskapen! Vilka dessutom känner sig trygga i sin hundkunskap och vågar stå på sig när andra försöker påtvinga oss mer stygga och otrevliga metoder.
Mycket lugnande signaler blir det... Trelleborg idag... Här hemma i Mörarp nästa söndag... Söndagen därpå är det åter dags för Trelleborg och till sist i denna omgång - lördagen den 6 mars i Johannishus i Blekinge...
Tack Lena för den trevliga eftermiddagen och på det sedan den goda middagen! Hoppas hjärtat bringar dig lycka...
/ Marie som gäspar lugnande och funderar på sängen...
|
|
Igår fick jag ett telefonsamtal som gjorde mig så förbannad och upprörd att jag går och muttrar för mig själv ännu! Jag fick berättat för mig om en valpkurs uppringaren hade varit på med sin valp som var 4 månader vid tillfället. Deltagarna hade fått besked på att valparna skulle läggas ner och ville valpen inte detta så tog man hjälp av tvång! Detta kallade man avslappning!
Kan inte annat än säga att det var den mest korkade avslappningsövning jag har hört talas om! Har denne instruktör aldrig hört talas om att en hund alltid strävar efter att ha alla fyra tassarna i marken på grund av att den mår bäst då... Och vaddå avslappning??? Hur ska man kunna träna avslappning under tvång???
Den som berättade detta för mig hade inte ens försökt att lägga ner sin lille valp men instrktören hade av någon anledning uppfattat det som att valpen krånglade och försökte bita efter sin matte och hade då kommit sättande över planen och slagit till hennes valp. Va??? Med vilken rätt springer en instruktör runt och slår på valpar??? Ja slå överhuvud taget??? Skandal skulle jag vilja kalla det!!!
Men en del instruktörer är så förbannat självgoda så de tror att de kan bete sig precis hur som helst... Men jag hoppas att hundägare tar mod till sig och sätter stopp för sådana avarter!!! För personer som beter sig på detta sätt har ingenting i närheten av hundar att göra! Basta!
Att slå på en hund är inte uppfostran - det är misshandel!
/ Marie
|
|
Det är med stoooora ögon jag tittar på antalet sidvisningar här på hemsidan - för närvarande är det flera hundra/dag. Kul i och för sig men jag blir ju samtidigt väldigt nyfiken vem det är som besöker sidan! De smyger tyst in och runt här och sedan lika tyst ut igen... Hade varit kul om ni gav er tillkänna med en liten rad i gästboken!
Flera saker börjar falla på plats - framåt sensommaren har vi bokat in en påbygnadsutbildning för instruktörer och hundtränare om kamphundar. Vilket trist ord det är egentligen! I Danmark säger man muskelhundar - låter på något sätt som en trevligare benämning. Hur som helst ska det bli intressant! Läser någon här och är utbildad instruktör och är intresserad av att delta så är ni välkomna att höra av er till mig. Utbildningen som är förlagd till en helg kommer att gå av stapeln på Hundhälsoteket i Trelleborg.
På tal om Trelleborg - på söndag är det åter dags att åka dit ner på en fulltecknad föreläsning i ämnet hundens lugnande signaler. Spännande!!!
Det har även kommit lite andra besked idag - ett som jag väntat på hur länge som helst... Kontraktet ska jag nu gå igenom och ta mig en funderare på! Men det ser ljust ut! Nyfiken??? Ett par dagar ytterligare av hemlighetsmakeri - sen ska ni få veta vad det är som är på G!
/ Marie
|
Måndagarna tycks ha blivit rena rama telefondagarna! Därför är det extra skönt att få avsluta dagen med en liten promenad inne på stan! Idag tog vi hjälp av sambo, son och Pernilla - de gick fram och de gick tillbaka - de gick framför och bakom - de dök upp bakom en hörna. Besvärliga typer!!! Men Isack fixade det alldeles perfekt. Pernilla var väldigt intressant vid de första mötena - hon verkade dofta underbart. I alla fall upplevde Isack det så!
Idag tog jag en extra titt på vilka signaler som Isack uppvisade när vi fick möte - han ökade avståndet, gick ut i en båge och nosade i marken. På senare tid finns det ju folk som hävdar att detta kort och gott är så simpelt som överslagshandlingar och att de lugnande signalerna är totalt feltolkade... Om jag kan se det vid varje möte - spelar ingen roll vad vi möter om det är hund och människa, enbart människa, cyklist... Då finner jag det väldigt märkligt att de som påstår att de lugnande signalerna inte existerar inte ser dem!
Jag tänker så här att om de inte skulle existera varför uppvisar då hundar samma beteenden i situationer som liknar varandra? Tillfälligheter??? Knappast! Dessutom finner jag det helt osannolikt att hundar inte skulle ha detta smarta språk för att signalera ro och harmoni.
Nu tycker jag att vår lille Isack fixar de här mötena så bra så nästa gång är det dags att öka svårigheten en aning...
Ett stort tack assistenterna! Det känns liksom inte som "jobb" när man är tillsammans med goda vänner! Eller vad säger ni?
/ Marie
|
Igår var jag och vännen Pernilla i Emmaboda hos Monica Hillman och lyssnade på Anders Hallgren. Färden startade i beckmörker kl 6 på morgonen... När man inte är så morgonpigg så är det rena döden att kliva upp så tidigt! Men dagens trevligheter hägrade så upp kom jag och iväg mot Blekinge styrde vi kosan!
Dagens ämne var "alfasyndromet" - hans bok i ämnet är suveränt bra och rekommenderas varmt! Den har inspirerat mig ett flertal gånger så egentligen hade jag kanske inte behövt föreläsningen... Men ibland behöver man unna sig själv lite trevligheter och vad kunde bättre än detta?! Anders Hallgren är Anders Hallgren!!! Igår var han verkligen i toppform! Så det blev en härlig dag!
Tack Pernilla för ett riktigt trevligt äventyr! Det gör vi om snart!!!
/ Marie
Foto: Anders Hallgren
|
Efter en hel dag framför datorn och i telefon planerandes inför den kommande verksamheten var det riktigt skönt att ta en promenad med vännen Gunilla och henns Isak! Ikväll blåste det både snålt och råkallt nere vid havet så vi drog oss upp på stan. Men vi valde bakgatorna för att inte utsätta Isak för allt för mycket på en och samma gång. Men han är så cool så våra promenader går jättebra. Jag försökte idag utröna vad det är som gör vissa människor extra intressanta och värda att hälsa på... Medan andra inte ens är värda en blick... Lyckades inte riktigt klura ut det! Kan det ha att göra med mitt väldigt dåliga luktsinne??? Hm... Får allt fundera på detta faktum!
Var med om en sak också som jag bara måste skriva om! Vi stod och väntade för röd gubbe, på motsatt sida kom en man och en kvinna hastande och rusade ut på mitteln. Jag stod till vänster om Gunilla och Isak mellan oss. Till höger om Gunilla kom en mamma med sitt lilla barn och ställde sig med 3-4 meters mellanrum. För att inte det mötande paret skulle gena och tränga sig mellan så det blev tight för Isak så gick jag och ställde mig till höger om Gunilla. Det blev då ett mellanrum på ca en halv meter mellan oss. Precis DÄR trängde sig kvinnan mellan!!! Ursäkta jag säger det men vilken otroligt korkad människa!
Hon ska bara vara glad att inte hunden misstolkar situationen och tror att kvinnan var på väg att ge sig på hans matte... Eller att han trodde att kvinnan var på väg att hälsa på honom. En fullvuxen briardhane på två ben är inte så liten!!! Tänk om... Han av glädje hoppat på henne - hon hade halkat och slagit huvudet i gatan... Vems hade felet varit???
Enligt lagen är jag som hundägare alltid ansvarig för vad min hund orsakar! Sen att kvinnan trängde sig mellan och själv skapade situationen är liksom en helt annan femma... Så är det!
/ Marie
|
Ska??? Ska inte??? Ska??? Det var det stora frågan! SMHI lovade snö och blåst men inget av det nådde hit till nordväst. Vi har istället kunnat njuta av en underbart solig och relativt vindstilla lördag! Men det var kallt! -10 bär respekt med sig! Men vi vågade oss ut på en liten kort promenad med 2 hundar - vilket var härligt! Men det gäller att vara i rörelse större delen av tiden. Så fort man stannar så börjar det köldvärka i de stackars tårna! Och vad gör det inte då på hundarna... Skönt att kursen för unghundar inte börjar på allvar förrän om 14 dagar och att jag valde att hålla ganska ledigt på kursfronten ett tag framöver.
Nej jag tänker inte lägga ner - det ryktet är betydligt överdrivet! Jag har andra saker på G som kommer att uppta en ganska stor del av min tid vilket gör att jag får omprioritera min verksamhet! Men tills detta är helt klart så väljer jag att inte säga något! Var sak har sin tid!
/ Marie
|
|
Att 2010 skulle bli ett speciellt år med 15 års-jubileum och en massa trevliga aktiviteter har ju varit bestämt sedan länge. Men nu här i början av detta år så händer det plötsligt så många nya saker så detta börjar bli mer spännande än vad jag kan föreställa mig... Året kommer därför inte riktigt bli som jag hade tänkt mig men det är ju ingen nackdel förstås... Håll koll här på sidan för det är här mina planer kommer presenteras!
/ Marie
|
Idag har vi promenerat på stan med en 6 månaders valp som tycktess vara lovligt byte för alla som vill klappa och gosa. Tror inte det föresvävade någon att vi faktiskt tränade denna bedårande lilla varelse...
Det är riktigt intressant att vara inne på stan och observera hundägare! Hundarna tittar nyfiket på en annan hund - den säger oftast varken bu eller bä men stannar till och tittar. Inget konstigt med det! Men vad gör övervägande hundägare??? Jo de fullkomligt släpar med sin hund i kopplet! Den får av någon anledning inte stå och titta på den andra hunden!
Jag är så nyfiken på varför den inte får lov att titta så jag skulle bra gärna vilja gå fram och fråga!!! Men jag tror inte det är så populärt!? Men jag begriper inte varför den stilla och tysta hunden inte kan få titta!!! Fast det är väl något med dominans eller ledarskap???!!!
Jag begriper inte heller att ägaren inte ser sambanden - ju mer de drar i sitt koppel desto motsträvigare blir hunden... Så långt kommen i situationen kan det till och med vara så att den förut tysta hunden nu börjar skälla... Märker verkligen inte ägaren sambandet??? Jag tycker det är så uppenbart så det inte går att missförstå!
Ett annat fenomen som också är väldigt intressant är alla hundägare som går omkring och pyser... Men det låter ju så tramsigt så det liknar inget annat! Och inte hjälper det heller - hunden gör något oönskat - ägaren pyser - och hunden fortsätter glatt med sitt oönskade beteende... Ja jösses säger jag bara! Men det är ju bättre förstås att de pyser på så vis än pyser över på annat mindre trevligt sätt... Så fortsätt för all del att pysa!!!
/ Marie
|
Ibland har man bara tur! Jag och vännen G hade bestämt att ta en promenad med hennes hund inne i centrala stan. Det var alldeles vindstilla och temperaturen var kring nollan skulle jag tippa. Vi träffades vid Dunkers och gav oss iväg i den lilla snön som fallit under natten. Det var så skönt! Folk korsade vår väg hit och dit och det var ju just detta som var lite anledningen till vår tur. Hennes charmiga briardgosse är nämligen helt övertygad om att precis alla människor är ute enkom för att klappa och kela med honom! Han skulle bli besviken om han förstod att det inte alls är så! Men man kan försöka i alla fall...
En och annan charmar man ju faktiskt på vägen och då är det ju lönt att fortsätta försöka få mötande människor att se en!!! De som hoppar högt får ju matte skämmas inför!
Men som hundägare kan man hålla sig för skratt - en del mötande förstår ju inte att en stor svart långhårig hund faktiskt bara kan vara snäll och nyfiken... Och det är gärna i dessa lägen man gör felen som förstör mer än de hjälper! Som hundägare står man plötsligt mitt uppe i en situation och gör något som omgivningen förväntar sig av oss MEN som tyvärr inte gagnar hundens förtroende för mig som ägare.
Det är många krav och förväntningar som ligger på våra hundar att de ska fungera enligt vissa mallar i vårt samhälle - vi kan bara göra så gott vi kan och lära våra hundar att fungera i vardagliga situationer in real life!
På kuppen ikväll blev det en härlig vinterpromenad!
/ Marie
|
|
I eftermiddag har jag varit i Trelleborg hos min vän och kollega Lena Nilsson i hennes Hundhälsotek och haft en föreläsning om hundens lugnande signaler. Alla som ville komma fick tyvärr inte plats så vi bokade upp ännu en datum - vilken nu också är fullbokad och en tredje datum är bokad... Var ska detta sluta undrar jag???
Det är oerhört stimulerande att intresset är så stort för de lugnande signalerna med tanke på vad som skrivs i böcker att det inte finns några belägg för att de skulle vara lugnande. Utan bara "simpelt" aggressionsdämpande... Den slutsatsen tycker jag är att fördumma hunden! Men det är enkel! Man behöver inte engagera sig så mycket då!
Jag tror jag fick igång några hundägare att tänka ännu ett steg längre... Får jag bara det så är jag nöjd! Att få människor att förstå, tänka själv, värdera och känna empati... Hundägandet blir så mycket enklare då!
Tack Lena för inbjudan att komma till Trelleborg! Kul att ni var så många som var nyfikna och kom och lyssnade! Ni var en fin publik! Hoppas vi ses igen!
Fortsätt att vara nyfikna! Det blir roligare då!
/ Marie
|
|
Ikväll har det äntligen fungerat att ladda upp material här på hemsidan. Man blir lite (läs mycket) frustrerad när saker och ting inte fungerar och då inte blir som man planerat! Men nu har jag i alla fall lyckats få ut jubileumsverksamhet fram till början av maj. Det kan dyka upp mer dessa månader som ännu inte är klara... Det är mycket runt omkring innan ett event väl kan presenteras och det är så mycket som kan stjälpa så jag vill inte lägga ut något innan jag har 100 % besked att ge er! Men som sagt - det ser lovande ut!
Idag har vi varit nere vid havet för att titta på isen som börjat lägga sig på Öresund. Där träffade vi en charmig goldenkille på 4 månader. Leo och Sune fann verkligen varandra där i kylan! Ingen behövde ens fundera på att de frös... Det var fullt ös!
Härligt att se denna energi och livsglädje!
/ Marie
|
|
Många hundägare är oroliga över att deras hundar inte vill gå ut i kylan. De flesta resonerar att hunden behöver sina rundor. Men det är ju faktiskt så att om hunden tydligt visar att jag vill inte gå längre i denna kyla - ja då ska den inte behöva göra det heller! Betydligt bättre att gå ut oftare men bara korta turer! Hunden mår inte sämre för det!
Även om inte hunden visar att den tycker det är för kallt så behöver man tänka efter som hundägare och inte utsätta sin hund för onödiga risker. Hunden måste vara i rörelse när den är ute! Den ska inte varken sitta eller ligga still i snön! Lydnaden får man sätta åt sidan i detta väder! Och är det någon som inte förstår vad jag menar så tycker jag att dessa personer ska dra ner brallorna och gå ut och sätta sig med bar rumpa i snön!
Många tänker att hunden klarar sig på grund att den har päls men det kan av många anledningar vara en falsk trygghet - så visa hunden respekt och ta det lugnt! Titta på termometern och gör en bedömning för vad som kan vara lämpligt för just din hund!
/ Marie
|
|
Vintertips!
Man vet då att man lever när man sticker ut näsan utanför dörren! Och ut måste man ju när man har hund... Mindre raser är mest utsatta i kylan och det är absolut inget fel att ta på en liten tröja eller ett värmande täcke! En hund som skakar behöver nödvändigtvis inte frysa - den kan skaka för att få igång sin blodcirulation. Men stå inte still längre än vad som är nödvändigt med din hund! Och för vad du gör så bind den inte utanför en affär eller liknande! Ser ni en hund som står bunden - gå genast in och be personalen påkalla hundägarens uppmärksamhet! Det är djurplågeri att placera hunden ute i kyla! Tänk också på att inte lämna hundar i kalla och utkylda bilar om den inte är klädd i varma kläder/täcke och har varmt underlag att ligga på.
Smörj hundens tassar/trampdynor så att inte snön bildar isklumpar mellan trampdynorna! Men tänk på att ni inte smörjer med vattenbaserad kräm - utan fet kräm ska det vara! Klipp även bort lång päls mellan trampdynorna så fastnar det inte så mycket snö och is som ställer till en massa obehag.
Tänk också på att inte tvinga hundar att sitta eller ligga i detta kalla underlag! Både tikar och hanar har ganska värdefulla kroppsdelar som inte ska kylas ner för männsklighetens prestige och dumhet!
Observera också att hundar kan skadas om den är ute och springer på hal is. Ett ledband går lätt av och skador uppstår inte oväntat av välslipade skridskor.
Tänk efter före! Njut av vintern men se till så att det inte enbart är du och barnen som är klädda ordentligt! Hundens päls skyddar inte mot allt! Plus att de inre organen inte orkar hur mycket som helst!
Kanske är det så enkelt att hunden har det skönast hemma medan resten av familjen är i pulkabacken... Var sak har sin tid!!!
/ Marie
|
|
Hundspråk - något så enkelt att förstå - om man är hund alltså. För oss andra, ja vi tvåbenta vi behöver allt gå en språkkurs! Hundspråket är ett mycket hövligt språk, de visar varandra respekt och är mycket tydliga och lämnar ingenting åt slumpen. Hade vi människor bara varit genuint intresserade av att lära oss detta språk så hade inte så mycket feltolkningar och missförstånd behövt att uppstå! Varken mellan hund och människa men heller inte mellan hundarna själv!
Vi styr och vi ställer, regerar och korrigerar, rycker och drar, gapar och skriker... Varför det??? Och till vilken nytta???
Det skulle vara obligatoriskt att varje hundägare skulle lära sig hundarnas språk! Många tror sig kunna det men när man lyssnar på den så inser man att stora delar av den verkliga kunskapen fattas. Denna kunskap som egentligen är så himla enkel. Och så intressant!!! Det är en helt ny värld som öppnas! Men det är klart när man väl har lärt sig och verkligen ser vad hunden säger till en så är det inte lika enkelt att bete sig illa längre! Så jag antar att det är enklast för en del att inte lära sig... Det kan ju bli jobbigt att förstå att ens hund ber en sluta med de tråkiga metoder man håller på med...
/ Marie
|
God fortsättning av det nya året!
Som tyvärr ur djurskyddsynpunkt börjat i svartaste mörker med dagens lagliga hetsjakt på den utrotningshotade vargen. En jakt som får mig att må illa och undra om det verkligen är möjligt att de som skriker högst av jägare, bönder, politiker och kennelklubb, ja och kungen inte att förglömma - så enkelt kunde få igenom sina krav!? Skadan är redan skedd men förhoppningsvis kommer nya personer med mer sunt förnuft innanför pannbenet i bestämmandeställning och ser till att denna ansvarslösa skandal aldrig mer upprepas!
2010 har jag annars tänkt ska vara ett trevligt år med massor av kurser, föreläsningar och andra spännande aktiviteter. Firar endast 15-års-jubileum som aktiv hundtränare en gång i livet! Alla aktiviteter kommer jag att lägga upp på den nya jubileumssidan. Just nu är det väldigt "trögt" med uppladdningan av nytt material men var lugn det kommer!
På grund av förlusten av min älskade Napoleon har jag valt att boka om en del av de kurser som var planerade precis här i början av året. Alla aktuella tider på respektive sida.
Håll ett öga på hemsidan! Det är mycket på gång...
/ Marie
|
|
|
|
|
|
|