Bygga damm

Att bygga en damm är nog en av de största förändringar man kan göra i trädgården. En damm förändrar hela den tidigare miljön, både den synbara och det biologiska oavsett dammens storlek. Känslan – när du en tidig sommardag går ut i trädgården och ser himlen spegla sig i vattenytan, fiskarna simma mot dig och vill göra sig påminda, du hör och ser allt liv både i och utanför dammen – är obeskrivlig.

Innan man börjar med själva bygget är det viktigt att det finns en plan från första spadtaget till dess dammen är i drift. En annan viktig faktor när planeringen är klar är att göra en kostnadsberäkning av hela dammbygget inklusive material och eventuellt lejda tjänster så kostnaden inte kommer som en överraskning senare. Jag kommer att beröra olika alternativ i samband med dammbygget, men i första hand handlar det om hur jag genomförde mitt eget dammbygge under hösten 2007. Följande aktiviteter bör ingå i planeringen av dammen:

1. Syftet med dammen (växter, fisk eller både och)
2. Placering av dammen
3. Dammens utformning och storlek
4. Rening och underhåll (typ av filter, pump, UV-ljus, närhet till vatten och ström)
5. Teknikbod
6. Utgrävning och placering av schaktmassor
7. Iläggning av folie och påfyllning av vatten
8. Utformning av dammens närområden

När man planerar att bygga en damm är det i första hand två alternativ man står inför, ska dammen vara en utpräglad koidamm eller en trädgårdsdamm med koi och växter. Enligt min uppfattning är det viktigt att ta ett beslut innan man går vidare i sin planering eftersom det till stor del avgör dammens utförande inklusive val av filteranläggning.

Med koidamm avses en damm med raka väggar, bottenavlopp, saknar växter och är ofta tillräckligt djup för att fiskarna ska kunna gå ute hela året. En trädgårdsdamm har avsatser så kallade grundzoner för växter och har normalt pumpmatade filter. Dammen innehåller naturligtvis koi och om den är tillräckligt djup kan fiskarna även här gå ute hela året.

Vårt val var en trädgårdsdamm med ett tillräckligt djup så att fiskarna kan gå ute hela året.

Det är många faktorer som påverkar dammens placering. Om man först tittar på dammens egna krav så bör den ha cirka 6 timmars sol per dag om möjligt. Inte för mycket sol heller, för det kan negativet påverka problem med alger. Placera gärna dammen nära någon terrass, uteplats eller varför inte så den kan ses från någon favoritplats inomhus. Var dammen bäst kommer till sin rätt utifrån trädgårdens nuvarande utseende är också av betydelse. I vårt fall placerades dammen utifrån närhet till terrass, soltimmar per dygn och trädgårdens nuvarande utseende.

Om man har beslutat att dammen ska innehålla fisk är det också viktigt att tänka på om fisken ska gå kvar i dammen under vintern eller förvaras inomhus. Dammen bör helst rymma minst 15 m³ vatten och ha ett hyfsat djup, för att fiskarna ska kunna utvecklas maximalt. Vid utomhusförvaring i södra Sverige bör dammen ha en djuphåla på minst 1,6 m. I de norra delarna rekommenderas inte vinterförvaring utomhus. När vi planerade vår trädgårdsdamm var det självklara valet för oss att dammen skulle innehålla både fisk och växter med möjlighet att låta fiskarna gå kvar i dammen under vintern. Vårt mål var att bygga en naturdamm på cirka 25 m³ och efter mycket mätningar och funderingar kom vi fram till följande lämpliga mått: längd = 8,5 m, bredd = 4,4 m och en djuphåla på cirka 2 m. Djupet var lite svårt att bestämma utan att känna till förhållandena under markytan.

Nästa steg att fundera över är behovet av filter, för att kunna bedöma hur stort utrymme som behövs för utrustningen. Filtrering och luftning ska vara optimal, vilket kräver effektiva metoder och rejäla dimensioner. Det finns i dag ett antal olika system för filtrering och vilket som är bäst beror som regel på vem man frågar och/eller vad man har råd till. Filtrering beskrivs på annan plats. Eftersom vi skulle ha fisk i dammen var behovet av en kraftfull filteranläggning nödvändig.

När beslut är fattat hur filteranläggningen ska se ut är nästa steg att bestämma var filter och övrig utrustning ska förvaras. Filteranläggningen bör ligga så nära dammen som möjligt för att förluster i slangar mellan damm och filter inte ska bli för stora. Bästa stället att förvara filter och övrig reningsutrustning är naturligtvis inomhus om det är möjligt och avståndet till dammen inte blir för stort. Om detta inte är möjligt rekommenderar jag att man i anslutning till dammen bygger en fristående låda eller bod (så kallad teknikbod), beroende på filteranläggningens storlek. En rekommendation är att dra in vatten och ett kraftfullt strömuttag i teknikboden för kommande behov. I vårt fall blev det ett mellanting mellan en låda och en bod.

Om man som i vårt fall anlitade en grävare med maskin är det viktigt att tillsammans med den som ska gräva gå igenom hur maskinen tas in på tomten för att minimera skador i trädgården – för sådana uppstår vare sig man vill eller ej. Nästa steg innan själva grävningen påbörjas är att berätta för grävaren hur man har tänkt att dammen och omgivningen ska se ut. Det bästa är om man har en ritning som kan lämnas till den som ska gräva. När allt detta är klart kan grävningen påbörjas.

Vi hade en stor sten på cirka 10 ton som först måste tas bort. Den sprängdes i ett antal skikt för att kunna användas som bakgrund till dammen. Överskottet placerades där den kommande kullen skulle ligga.

När dammväggar och botten justerats och dammen fått sin planerade form är det dags att lägga i folien. Det finns två olika material när det gäller dammfolie, PVC och gummi. Den bästa dammtätningsfolien man kan använda sig av är gummifolien som är mycket motståndskraftig mot både stenar och rötter. Det bästa sättet att beräkna storlek på dammfolien är att lägga ett måttband eller snöre i dammens botten och upp på slänterna. Lägg därefter till cirka 50 cm på vardera sidan som går åt till att förankra dukens kanter. Tänk också på att om man har en djuphåla i dammen så går det åt extra mycket folie.

Det teoretiska sättet att beräkna foliens storlek är följande:

Bredd = dammens maxbredd + dammens dubbla maxdjup + 50 cm på varje sida för förankring.

Längd = dammens maxlängd + dammens dubbla maxdjup + 50 cm på varje sida för förankring

Under gummifolien lägger man ut en skyddsfolie. Den skyddar gummifolien från kvarvarande vassa stenar och nötande föremål. Jag rekommenderar att man använder en skyddsfolie.

För att ytterligare skydda gummifolien kan man, innan skyddsfolien läggs på plats, klä väggar och botten med gamla mattor, filtar och övrigt skyddande material som kan avvaras.

När skyddsfolien är på plats är det dags för iläggning av gummifolien. Gummifolien av kvalitet EPDM är 1,0 mm tjock och finns i bredder från 1,7 m upp till 15 m. Gummifolien rekommenderas av Greenpeace miljöorganisation. Vid iläggning av folien krävs ett antal personer som hela tiden hjälper till med att släta ut folien. När gummifolien är på plats kommer nästa spännande moment: att fylla dammen med vatten. Det är viktigt att under hela ifyllnadsaktiviteten rätta till och släta ut folien så att slutresultatet blir så bra som möjligt. Jag rekommenderar att man läser av vattenmätaren både före och efter det att dammen är fylld för att kunna beräkna den verkliga dammvolymen. I mitt fall gick det åt 29 m³ vatten och med fyllda filter får dammen en totalvolym på 32 m³.

Därefter kärrades stenarna till dammen och placerades ut enligt konstens alla regler. Processen fortsatte tills hela strandkanten var klar.

Nu var det dags att börja planera kullen bakom dammen. I kullen är det planerat att en bäck ska rinna och transportera vattnet tillbaka från filteranläggningen till dammen. I övrigt ska kullen vara beväxt med olika blommor som blommar från tidig vår till sen höst. Eftersom min hustru May-Britt har en fantastisk känsla för design och stor kunskap om växter och miljön där de ska växa har jag lämnat allt med planering och design av kullen till henne. Här kommer May-Britts egen redogörelse:

Vi startade med inköp av ett tjugotal kantjärn modell ”Rappne” vilka trycktes ner i schaktmassorna för att jorden inte skulle rinna av vid regn innan växternas rötter stabiliserat kullen. Därefter fylldes dessa fack med cirka 15 cm jord. För större växter grävdes gropar som fylldes med jord.

Ett urval av växter vi har använt:

Lökväxter: Allium, scilla, snödroppar, pärlhyacinter och narcisser.

Perenner: Julrosor, bergenia, vivor, nävor, funkia, lungört, astilbe, stjärnflocka, alunrot och rudbeckia.

Gröna växter: Träjon, hjorttunga, bräken, bambu och flera sorters gräs.

Marktäckare: Penningblad, revsuga, trift, ormrot, timjan, vinka och kotula.