Under ett antal år har jag o min fru Inga räknat sälar för Naturhistoriska museets räkning. Vår o höst. Många är nyfikna på det där med sälar o denna lilla avdelning är ett försök att ge litet information om sälarna i Tihällans sälreservat.

Bakgrund

Under 40-talet fanns stor oro att våra sälar skulle utrotas. Av den anledningen så inrättade man efterhand ett 30-tal s k sälreservat utefter Sveriges kuster (fridlysta områden). Man ville veta vad som hände med sälarna o få ett mått på hur många dom var o samtidigt o än viktigare få vetskap om hur våra hav mådde. Samhället läckte ut gifter i mängd i våra hav inte minst PCB. Sälarnas antal  som i början av 1900-talet  varit över 100.000 hade nu minskat till några tusen. Dels pga häftig jakt men också pga utsläppen av gift 
Man började räkna sälarna o samtidigt ge dom skydd under sommarhalvåret.
Utanför Agön ligger Tihällans  sälreservat som omfattar ett stort område med öarna Stora o Lilla Tihällan o Tihällsstenarna inom vilket det är besöksförbud sommartid. Vårt sälreservat är ett av de större i Sverige.

Sältyper

Utefter Sveriges kuster finns tre typer av sälar. Om jag får generalisera så finns...
Knubbsälen på västkusten
Gråsälen i Östersjön o Bottenhavet
Vikaren i Bottniska viken o Östersjön
Kommer i fortsättningen att koncentrera mig på gråsälen som är den vanligaste sälen som finns i våra vatten.


Gråsäl har till skillnad från knubbsälen en rak linje från skallen o fram till nosen. Knubbsälen är mer hundlik. Mera markerad nos!

Gråsälen

Gråsälen är den största av våra svenska sälar. Hanen kan bli upp till tre meter lång o väga upp till 300 kg. Honan är något mindre. Till färgen är hanen mörkgrå, brun eller svart med ljusa fläckar ibland flammig. Honor o ungdjur är oftast ljusgrå med mörka fläckar oftast med ljusare undersida.
Gråsälen föder sina ungar (kutar) febr- mars. Gärna i packisbälten men kan även vid isbrist finnas på hällar o klippor. Kutarna föds med kort ljus ullig päls som de fäller efter 2-4 veckor. Diar mamman i  2 - 4 veckor. Tilltar  snabbt vikt. Ökar i  30-40 kg under den perioden. Sälhonans mjölk fetast av alla djur. Fetthalt ca 49% .
Honan lämnar sen sin unge vind för våg. Sen måste den livnära sig själv. Äter all sorts fisk men strömming är väl den huvudsakliga födan. En säl äter normalt mellan 3 - 7 kg fisk per dygn. Med våra drygt femhundra sälar blir det ansenliga 2½ ton per dygn. Mycket på ett år det!  Gråsälen kan bli 35 - 40 år.

Nya fakta

Tidigare tog man för givet att alla sälar vandrade över stora områden. Man hade satt sändare på sälar som kunde följas långa avstånd. Nomadbeteende.  Ny teknik kullkastade dock detta snabbt.
Som du vet så skiljer vi människor oss från varandra med våra fingeravtryck o huvudform o näthinnans mönster. Genom att fota sälar har man kommit fram att sälarnaas pälsmönster också är individuella. Olika hos alla.
Med datorns hjälp kan man så analysera mönstren o teckningen på pälsen därigenom fastställa vilken säl som finns på bild.
Man har så konstaterat att ca 85 % av sälarna är ganska stationära. Det är endast de återstående 15 % som är mer rörliga.
Förut räknades sälar på närhåll med mänskligt öga med kikare från land och båt. Idag används  flygräkning. Hur nu det kan gå till. Jag är skeptisk då den där helikoptern som kommer mitt på dagen då alla sälar är ute i havet o fiskar o hämtar sin lunch.
Dock har man konstaterat att sälstammen (särskilt gråsäl) ökar. vid Tihällans sälreservat fanns ca 550 sälar när vi slutade räkna. Vad det är idag vet jag inte.
Sälarnas antal i hela Östersjön uppskattas idag till ett antal som ligger mellan 20.000 - 25.000 sälar.
Det är litet kinkigare med knubbsälen som drabbats av epidemier o vikaren som inte förökar sig i samma utsträckningen som förut. Gråsälen får fortfarande s k tarmsår.
Det får vara nog med dessa rader.
Blev Du nå´klokare av denna info??