Efter 39 år som präst i aktiv tjänst i Svenska Kyrkan gick jag i pension hösten 2008.
De sista 10 åren i aktiv tjänst var jag kyrkoherde i Morup efter att dessförinnan varit sjukhuspräst i Halmstad under 90-talet och kyrkherde i Torslanda, Göteborg i 17 år under 70- och 80-talet.
Jag har inga som helst svårigheter att fylla min tid som pensionär med meningsfulla uppgifter och sysselsättningar.
Våren 2010 var jag i Betlehem som ekumenisk följeslagare i Kyrkornas Världsråds regi. Den tiden har förändrat min syn på mycket, inte minst min syn på konflikten Israel-Palestina. Under 70- och 80-talen var jag sex gånger i Israel med 100% israeliska ögon. Tiden som följeslagare öppnade mina ögon för en helt annan verklighet, inte minst hur allvarligt det är med brott mot mänskliga rättigheter.
Jag har nu varit nere i Israel och Palestina fyra gånger sedan dess, bl.a. som reseledare. (Se fiken "Ny resa")
Mycket av min tid här hemma har jag efter följeslagartiden ägnat åt att hålla föredrag och tränga djupare in i den mycket komplexa Mellanösternfrågan.
Så lägger jag en hel del tid på träning på Motionshuset i Falkenberg och ute i löpar- och rullskidspåret. Målet är att ännu en gång åka Vasaloppet i början av mars nästa år.
Tyvärr har det blivit alltför lite tid över för fågelskådning och måleri, två intressen som jag verkligen vill ta upp på nytt snart.
2002 köpte vi huset ni ser överst här. Det ligger i Hässlås, Långås, på den halländska landsbygden mellan Falkenberg och Varberg. Efter att ha renoverat huset flyttade vi hit 2004 och trivs fantastiskt bra.
Sedan 1966 är jag lyckligt gift med min Ulla och har 4 vuxna barn och 5 härliga barnbarn. Allt detta är något oerhört stort att vara tacksam för.
"Det är Gud som all ära skall ha!"