Hur går det för stjärnan?

2011-10-30

Efter en höst utan några prov (lite tråkigt) så avslutade vi säsongen med premiär i Working Test Elit.
Kändes lite spännande att starta i högsta klassen och jag tyckte nog att det var lite klurigt. Cazper har ju inte varit någon jättestjärna på långa dirigeringar, och just det har vi lagt mycket träningstid på i höst. Och det visade sig att det var ett klokt träningsupplägg. Han skötte sig verkligen med den äran på dirigeringarna!!  Han tog mina få signaler jättebra och vi fick in alla på ett bra sätt. Stadgan och arbetsglädjen var också bra idag. Däremot var markeringsarbetet inte lika bra som det brukar, men vi har knappt kört någon markeringsträning alls sen sista provet. Och det är ju färskvara i vår värld. Det kostar att lägga focus på en sak, men det var det värt. Han fick i alla fall trots det ihop 76 p och ett 1:a pris!! Då hade vi bara 9 p på en station. Vi kom på andra plats, med samma poäng som ettan. Men just vår "dåliga" station var den de använde för att skilja likapoängare åt.  Mycket rolig avslutning på 2011!! Nu fortsätter vi att träna.
Har börjat en mycket rolig jaktkurs på Goldenklubben i GBG som riktar sig till ÖKL och Elit-ekipage. 4 gånger nu i höst och 4 gånger till våren. Instruktörer är Lena Essedal och Maria Roding och vi får massor av bra utbildning och träningstips.

2011-09-11

Dagarna springer fort iväg mot höst. Tycker det är lite trist då sommaren i år har varit sådär. Ömsom vin och ömsom vatten vädermässigt. Jag personligen älskar ju sol och värme, och den varan har väl inte varit över-representerad...!
Sen har ju sommaren även innehållit både mycket glädje och stor sorg. Har väldigt svårt att komma över förlusten av Zack, han var en väldigt speciell och underbar gosse, men det skall ju ta sin tid säger de som vet. Men vilken förmån att få ha haft sin kamrat i så många år.
Cazper har börjat vänja sig vid "ensam som hundlivet", fast man märker att han saknar nog också sin kompis ibland.
Just nu är det ju lungt på prov biten, blir inget B-prov förrän nästa år. Men vi tränar på. Finns massor kvar att träna på.

2011-07-18

Ibland är steget inte så långt mellan glädje och sorg. Dagen efter vi kommit hem från KM:et var vi tvugna att åka till veterinären med våran älskade Zack. Han fick en liten kollaps under KM:et på morgonen innan jag och Cazper skulle starta.
Tyvärr visade det sig att han snabbt blivit allvarligt sjuk, och med tanke på hans höga ålder så var vi tvugna att ta det vidriga beslutet!!
Zack somnade lungt med sin älskade snörboll i munnen och hela familjen var med och tog avsked.
Jag har verkligen fasat för den här dagen, men är oerhört tacksam för alla dessa år vi fått ha med våran gosse. Han har gett oss och framförallt mej så mycket!!!!!!
Men nu kan du jaga dina igelkottar bäst du vill gubben!!
Saknaden är sååå stor!!!!

2011-07-16

Vi har varit iväg på Goldenklubbens KM i Villingsberg som var ett officiellt B-prov. Cazper och jag var första startande i första par i Ökl och det är väl inte riktigt vad jag gillar. Att gå i första par innebär ju att man oftast inte får se provets upplägg, men som en klok "instruktörs-fröken" har sagt en gång, ALLA startnummer man får eller drar är bäst!! Så det var bara att gilla läget.
Provet började med dubbelmarkering, en på vatten och en på land. Fåglarna föll på i högt gräs på sank gyttjig vattenmark och på vattnet föll dom bakom en liten ö också bestående av högt gräs. Vägen dit ut var också gyttjig och svårsprungen. Cazper löste dom mycket bra. Så var det en rätt lång dirigering ut på blankvattnet till höger ifrån den lilla ön, och den gick också bra. Inte spikrak, de flesta sökte sig till ön där dom varit innan, inklusive Cazper, men Cazper lyssnade på pipan och tog mina tecken så vi fick in dirigeringen bra. Efter det var det första delen av söket som låg på två områden med en väg emellan. Domaren ville inte att hundarna skulle gå över vägen. Cazper började med att hitta 3 vilt snabbt sen var han på väg mot vägen så jag blåste in honom till mej. Efter det blev han lite tveksam i söket, gick ut men inte alls i samma fart som innan, så domaren sa att vi skulle vänta och så fick parhunden en landmarkering, och därefter sökte parhunden i samma område. Sen gick vi till andra området och parhunden började söket, därefter sin landdirigering. Så skulle vi ut på söket och då var Cazper i full fart igen och fick snabbt och bra in 4 vilt. Sen fick vi vår landmarkering och avslutade med landdir och båda två gick jättebra.
Domaren tyckte att Cazper hade haft en liten svacka i söket men hämtade sig snabbt upp i fart och effektivitet och det var det enda "negativa" han sa. Resten var jättefin kriktik och det skulle bli ett bra pris. Väntan var lång men det visade sig till slut att vi fått våran andra 1:a!!!!! Helt otroligt, vi är uppflyttade till ELIT!!!!! Är såååå glad!!
Cazpers syster Nova fixade också en etta på sin första start!! Stort Grattis Kerstin och Nova! Vilket KM!

2011-06-12

Det har hänt lite sen sist. Hunnit med att skaffa ett 3:e pris till på ökl B-prov, var i Kosta och det var inte riktigt Cazpers dag när det gällde söket. Han var pigg och alert fram till dess, bra dirogeringar, lyssnade på pipan, tog mina tecken bra, bra markeringar, men det var ett rätt tungt sök och han mattades på slutet. Man gjorde hela söket på en gång och det var dagens sista moment dessutom. Bara att bryta ihop och komma igen...

Så har vi varit på kennelträff. Och alla syskon, mattar och hussar var med, så himla roligt! Denna gången var vi i Orrefors i fyra härliga dagar! Första dagen var vi tillbaka på "brottsplatsen" där vi gjorde vårt prov, sen de andra dagarna var vi på ett jättehärligt ställe där allt fanns. Ängar, skog, vatten, båt, blinningar, bromsar, värme, sol, underbara kamrater, jättegod mat, duktiga hundar, ja som sagt allt. Vad som kanske fattades för våra kastare, roddare, kock var väl de där kalla.....men det tog dom och vi igen när vi kom tillbaks där vi bodde på kvällar och nätter. Vi bodde i Orrefors Stugby, ett mysigt litet ställe, men som näst sista dagen visade sig innehålla en ORM vid våra husvagnar....blev lite rörigt i lägret en stund...
Än en gång hade Susanne och Christer ordnat allt till det bästa. Vi åt så magarna sprack och hade fyra bra träningsdagar, framförallt mycket vatten med bl a långa dirigeringar. Lärde oss en hel del. Vädret var helt underbart, varmt och soligt. Det är SÅÅÅ roligt att träffa alla igen, och vi har det SÅÅÅ kul!!!  
Tack alla för en härlig träningshelg!!

Så har vi startat på WT i ökl. Vi åkte till Västras WT cup i Säve, har tyvärr inte kunnat vara med på de två första, men det var kul att kunna vara med på en deltävling i alla fall.
Cazper skötte sig med den äran, vi fick ihop 86 poäng!! Den som vann fick 89. Alla stationer gick inte på räls, men Cazper tog mina signaler och tecken på en gång, så det blev inte så mycket blås och framförallt inget tjat...Och vi löste alla stationer på ett bra sätt.
Jag är MYCKET nöjd!! Och Cazper var MYCKET glad och taggad som vanligt..Direkt efter vi var klara sprang jag ut och var funktionär på en station i EKL. Kul att se alla ekipage där, även om jag bara såg den sista halvan av den långa dirigeringen
Nu tränar vi vidare, kan ju bli någon mer start på B-prov i år kanske

2011-05-08

I helgen har vi varit på dubbelprov i Katrineholm. Vi åkte upp på fredag kväll och jag Bosse o hundarna bodde i en söt liten campingstuga precis vid Hjälmaren. På lördagen gick vi som andra par, och fick börja med en svår vattendirigering. Den fick vi inte hem, och inte många andra heller. Det var 3 utav 11 hundar som löste det. Efter det var det en liten walk up med markeringar framåt och dirigeringar bakåt. Markeringarna gick jättebra, men på landdirigeringen ville Cazper faktiskt ta ett eget beslut... han gick rakt ut men ville dra sig åt höger där han fått vittring på viltet i funktionärstältet som låg i närheten. Så det krävdes ett par blås ( han tog inte mina första tecken, för han visste ju vad det låg..) och stoppsignaler innan han släppte det och sen fick vi in vår dirigering. Vattenmarkeringarna gick bra och söket var jättebra de första fem, man gjorde avsök hund för hund istället för att växla. Cazper blev störd av något så jag fick skicka om honom innan han hämtade sitt sjätte vilt. Priset för dagen blev en 3:a, och det var ju dirigeringarna som drog ner valören. Det var ett rätt svårt prov, långa avstånd både på dirigeringarna och markeringarna, och söket var också rätt svårt, inte speciellt mycket vind.
Det var bara att åka hem och ladda om för söndagen.  Då gick vi som 4:e par. Upplägget var likadant som på lördagen fast det var något lättare vattendirigeringar. Men i stället för vass var det stora områden med riktigt gungfly där hundarna sjönk ner bra mycket och det blev tungt att springa.
Idag fick vi börja med markeringar på vatten som gick bra, och walkupen med dubbelmarkeringarna gick också bra trots att kastaren flyttade på sig mellan kasten... På vår första dirigering lyssnade han jättebra på min signal, och tog mitt tecken, men så fick han viltet i vind och kunde ta hem det på det viset. Så när vår vattendirigering kom sa domaren "nu vill jag se att du kan dirigera din hund". Cazper gick rakt ut men började dra sig åt fel håll i vattnet. Men idag lyssnade han jättebra på mej och tog mitt vänster och sen ut tecken bra. Väl uppe på andra sidan tvärstoppade han på stoppsignalen och tog mitt vänstertecken och fick hem sin dirigering. Sen var det bara söket kvar. idag fick vi växla, men vi fick ta in tre vilt till att börja med. Han var jätteduktig och hade bra anpassad fart. På sista slaget var han ute länge och innan han kom med sista fågeln höll jag på att avlida....
Tyckte vi fick vänta "jättelänge" innan domaren Anki Andersson kom ut med kritiken. Tyckte hon pratade länge (såklart gjorde hon inte det) och det var ju fina ord hon sa, men till slut tittade hon på mej och sa" har du spår?" jaaa det har jag, "då får du din etta"!!!!!!!!!! YES!!!!!

Förutom att jag såklart är superlycklig och knappt fattar att vi verkligen har en etta i ÖKL så är det två saker jag är extra nöjd med. Det första, inte en tvekan hos Cazper inför parhunden, jag var lite orolig med tanke på hur höstsäsongen avslutades på sista provet. På lördagens prov möttes hundarna väldigt tätt när vi bytte plats vid vattnet, och på söndagen fanns ingen oro hos Cazper heller. Sak nummer två är hur bra Cazper håller i hop sig, med tanke på hur han taggar upp sig inför varje prov så löser han ändå två dagars prov galant, tom bättre dag två! Vi var ju ändå ute på provet från kl sju på morgonen till sex på kvällen på lördagen, även om han inte jobbade mer än en timma under den tiden, sov halvtaskigt natten till söndagen mm.

Helgens prov upplevde vi som rätt svåra, flera tyckte det, men man får ju med sig massa erfarenhet hem. Finns hur mycket som helst kvar att träna på......

2011-03-13

Efterlängtad kennelträff igen! Denna gången hade Susanne lejt in Tony Lyvén som instruktör på lördagen. Vi träffades i Hindås. Alla mattar och hussar och Cazpers syskon var med. Förutom Campo från Finland. Det är så roligt att alla kommer varje gång!
Tony hade lagt upp dagen som ett "riktigt" öppenklassprov, där man gick i par och fick då möjlighet att träna och korrigera om det behövdes. Och så fick vi alla massor av goda råd att ta med oss. För vår del såhär i början av säsongen märktes det att vi varit på en helt anna typ av kurs förra veckan. Cazper var sig inte riktigt lik på markeringarna, han hade "springet" kvar i benen. Förra veckan blev det ju massa markeringar att hålla ordning på samtidigt samt skyttar, och då blev det inte några direkta "spikar".  Och även söket idag var mycket spring. Men jag var nöjd trots allt, han var tyst och gick bra och sansad fot. Hade god attityd, stor arbetslust, bra lydnad, bra dirigeringar och som sagt, mycket bra fart. Det blev en jättetrevlig och rolig dag, Hade gärna gått kurs flera dagar.. Tack Tony!!
Vi åkte till Holsljunga vandrarhem på kvällen, och fick som vanligt en mycket god middag (man går upp i vikt dessa kenneträffar). Kvällen blev trevlig med många skratt och diskussioner.
Dagen efter ägnade vi åt markeringar och dirigeringar, och nu blev det äntligen gamla vanliga markeringsduktiga Cazper. Hade flera bra och en del mindre bra dirigeringar, men är nöjd även denna dagen.
Tack Susanne och Christer för en ljuvlig helg!! Ni tar så väl hand om oss valpköpare.
Nu tränar vi vidare på bla dirigeringar. Det är 4 månaders slummer som skall väckas upp och det gör man inte bara sådär. Och för säkerhets skull har vi fått massa mer snö denna veckan.......

2011-03-06

Nu i helgen rivstartade vi verkligen vårsäsongen. Jag och Cazper var på helgkurs hos Hundsystrarna i Hylte. Instruktör var Jens Palmqvist och inriktningen var öppenklasskurs. Och det var det verkligen med besked! Jag hade hoppats på att få träna mycket stadga, dirigeringar och framförallt se hur Cazper var ihop med andra hundar efter händelsen i höstas. Allt ingick men kanske inte riktigt som jag hade trott. Vi gick på linje mer eller mindre hela helgen och efter vad jag förstod var det ganska likt A-provsträning. Jag har aldrig sett ett A-prov men förstår att det är inget man bara går in och gör. Såå mycket det var att hålla reda på. Det kastades apporter framför, bakom, vid sidan och samtidigt gick det en massa skott. Och ibland kom det ingen apport efter skott utan då var det en dold apport. Jag skulle hålla koll, Cazper skulle hålla koll, samtidigt som jag skulle hålla koll på Cazper....  För om en hund missade apporten ja då kanske det blev vår tur och då gällde det att veta vart den hamnat. Sen gjorde vi en "jaktsituation", Jens sköt en massa skott samtidigt som han kastade en massa apporter "fåglar" och då var vi en grupp som skulle samarbeta för att få in alla "fåglar"på bästa och snabbaste sätt. Vi visste inte hur många som "skjutits" utan vi fick själva avgöra när hela området var färdigtsökt. Och så fick vi hämta dolda apporter som var skjutna med hagelgevär, för Jens ville se hur hundarna sökte i krutdoften. Det var verkligen skarpa skott som triggade igång hundarna.
De flesta apporter som sköts iväg var med apportkastare, så det var inga korta markeringar utan i bland jättelånga.
Cazper var mycket duktig på markeringarna och hade god koll, även fast han ibland blev alldeles vimmelkantig av allt som föll. På ett par dirigeringar fick han "tilt" men efter ett par omskick gick det bra. Det var långa dirigeringar också och man skickade ju framför linjen med alla ekipage.
Som sagt, STADGA fick vi verkligen träna och han knallade faktiskt inte en gång. Visserligen frågade han mej varje gång om det verkligen inte var hans tur, och han var jättesugen på att sticka iväg. Men jag var ju på min vakt hela tiden.
Det var en mycket intensiv helg, och jag är väldigt nöjd över Cazper som redde ut allt så bra. Det var en rolig kurs och jag har fått mycket med mej hem att fundera på. Så det var 2 st "trötta vrak" som kom hem på söndagskvällen. Nu får vi vila en vecka och längta till helgen som kommer. Då är det kennelträff med instruktör och det skall bli jättekul att träffa alla igen.

Senaste nytt

2011-02-20

Så har då tiden sprungit iväg igen, tack och lov, så vi kommer närmare ljusare tider! Uppdateringen på denna sidan har varit superdålig och det mest beroende på att det har inte hänt någonting sen sist! Jo, en förbannat massa snö och kyla kom i mitten av november och det har varit så ända fram tills dags datum. Kan undra när det vänder. Så här har väl det surats en hel del.

Vårat fantastiska 2010 avslutades med en lydnadsklass 2 på Alingsås BHK den 11/12.. Den gick i ett ridhus. Cazper har aldrig varit inne i ett ridhus innan så det var väl en liten utmaning att tävla där. Men han löste det över förväntan. Mest glad är jag över platsen, första gången vi går in i ett ridhus lägger jag honom plats och sen går jag ut... han låg mycket stadigt sa min kompis som tittade på honom. Underbart skönt. Resten av tävlingen gick fort, Cazper låg steget före i ett par moment, var som vanligt superladdad och förmodligen rätt splittrad över att vi var i ridhuset, men fick mycket fin kritik av domaren. "en pigg,alert hund som emellanåt är för snabb i tanken". Vi klarade ett förstapris på det berömda håret. 161 p.

Jag är supernöjd med 2010! Alla mina uppsatta mål för året klarades med råge! Uppflyttning till högre klass spår var målet och det klarade han, start i ÖKL jakt var målet, och där tog vi som bäst ett 2:a pris, klara anlagsklass i viltspår var målet, där blev han viltspårchampion och så förstapris i lydnadsklass 2 var målet och det klarade han också.

Det blir svårt att matcha detta i år! Men visst skall vi försöka få till ett fantastiskt år igen. Dock har ju säsongen blivit kraftigt försenad, så det är nog dags för fru Sundqvist att sluta sura nu och gå ut och gilla läget! Snön och kylan försvinner ju faktiskt inte fortare för att jag surar.

2010-11-14

Usch vad tiden springer iväg, så längesedan det uppdaterades här.
Vi har haft fullt upp nästan varje helg hela oktober.
Helgen 16-17 oktober var vi på Asa vandrarhem på kennelträff. Vi hade som vanligt en underbar helg, soligt väder men lite kallt. Alla Cazpers syskon med hussar och mattar var med, ja inte Campo från Finland såklart. Susanne hade höjt ribban rejält träningsmässigt. "Nu är dom vuxna" lät det, och ja, det är dom nog. Dags att sluta skylla på att dom är så unga Men alla redde ut träningen jättebra och söndagen avslutades med ett WT. Vi har sååå roligt när vi träffas alla, det är bara det att tiden går alldeles för fort. Och som vanligt är man fylld upp till bredden med god mat lagad av Christer. TACK ALLA för en ljuvlig helg! Nästa gång får det baskemej bli en vecka!! Minst!

Ett par jaktprov till har vi också hunnit med. I Ullared den 3/10 började Cazper jättebra men blev av någon anledning lite störd på söket. Han fick in sina vilt, men inte alls med samma tempo och glädje han brukar. Vattenmarkeringarna fixade han galant, och vattendirigeringen fick jag ut honom bra på, men så blåste jag inkallning för han gick upp på land, och då simmade han tillbaks till mej. Han hörde inte mina "mesiga" kommandon från land, det blåste och regnade ganska rejält.Vi knåpade i alla fall ihop en 3:a för dagen.

Vi hade tur att komma med på årets sista prov i Jönköping och där var Cazper verkligen på hugget. Hade lite svårt med första vattendirigeringen, men vi fick in vår anka, sen gick det på räls. Fram till vattenmarkeringen. När vi var på väg till den så flög parhunden på Cazper bakifrån och bet honom! Varken jag eller Cazper såg att han kom och hade inte en chans att förhindra det. Cazper blev vansinnig och det tog ett tag innan vi fick isär dom. Sen fortsatte provet för vår del med dubbeln på vatten. Den första spikade Cazper, sen på den andra fick han någon reaktion på händelsen, gick i vattnet vid kanten slickade sig på sitt onda ben. Så jag fick samla ihop honom och fick ut honom att ta in den andra markeringen också. Tycker jag var superbra gjort av honom att fortsätta arbeta trots överfallet. Vi fick jättefin muntlig kritik av domaren och jag var jätteglad trots händelsen. Tills han sa att han belastade BÅDA hundarna. Han såg inte vad som hände från början..... de flesta stod som fågelholkar och jag, ja jag blev ju naturligtvis jätteledsen.

I mitten av oktober tog jag upp lydnadsträningen så smått igen, det har ju bara varit jaktträning sen i våras. Bestämde mig för att starta en lydnadsklass 2:a i år och det gjorde vi i Bollebygd den 13 nov.
Var väldigt orolig för platsen med tanke på vad som hade hänt och drog givetvis startnummer 3. Mitt emellan 2 andra hundar. Men Cazper har inte lagt på sig någonting verkar det som. Han låg som en klippa trots att jag gick undan. Sen var han sååå laddad och hade ett väldigt högt tempo och massor av glädje provet igenom. Vi lyckades skrapa ihop 175 p och det vann vi på!! Denna gossen är så vansinnigt rolig att jobba med. Han försöker verkligen att göra sitt bästa hela tiden, sen blir det inte alltid rätt, och det vore väl väldigt konstigt.

100925-26

Vi har varit på ÖKL prov igen. Denna gången hade vi tur att komma med som 2:a reserv i Cazpers födelsestad Växjö! Och det visade sig att vi skulle gå i par med Susanne och brorsan Focus. Så himla roligt! Provet gick på Helgö, en underbar plats. Det var verkligen annorlunda mot vårat förra prov. Ett jättetrevligt upplagt prov. Cazper var jätteladdad! Det började med en dubbelmarkering i högt gräs mot vattnet och det var blött och tungsprunget. Cazper missbedömde första markeringen, så det tog lite tid innan han fick in den. Cazper är normalt duktig på markeringar, men jag tror att han var överladdad och att vi tränat just sådana markeringar för lite. Den andra spikade han. Idag gick dirigeringarna både på land och vatten mycket bra. Han tog mina tecken och signaler direkt. Vattenmarkeringarna gick också bra, spikade den första och fick även in den andra rätt snabbt.
Så var det söket. Cazper har hög fart i allt han gör, så även på söket. Det var väldigt tungsprunget i allt det höga gräset och vattnet men han sprang som han brukar, snabbt ut och snabbt in... Han gjorde söket bra både med marktäckning, djup och bredd. I slutet tappade han lite focus, han blev trött av allt springande. Vi fick en 4:a på söket och det är jag jättenöjd med, har tränat dåligt på sådant underlag. Vi fick fin kritik av domaren och "ett ganska bra pris". Yes, vi gick till pris igen!! Men det innebar också ett jättenervös väntan på släpspåret...
Det gick denna gången på en stubbåker och Cazper fixade det!!!  Prisutdelningen blev mycket sen, men det visade sig i alla fall att vi fått en 2:a!! Sååå glad jag blev. Visst, en etta hade väl inte suttit fel, men då hade nog markeringen fått vara bättre idag. Det är små marginaler och allt måste funka. Dagens kritik: "En trevligt arbetande hane som är en hund väl i hand vid dirigeringsarbetet. Gör ett bra fältarbete till största del, tappar mot slutet lite focus. Gör bra markeringasrbete på vatten samt delvis på land".
Behöver väl inte säga att jag är väldigt nöjd. 
Det blev en lång dag, vi åkte kl 5.15 på morgonen och var hemma kl 21.10! Både jag, Bosse och Cazper var rätt trötta när vi kom hem. Faktiskt även Zack som var med.

Men så hade jag ju fått tid för ett ÖKL viltspår dagen efter igen! Man får ju anpassa sig efter vad domarna kan.Var inte superglad när klockan ringde tidigt men det vara bara att kliva upp. Lite nervös såklart och idag följde även Bosse med. Det kunde ju bli ett championat...
Om Cazper spårade mycket bra förra veckan, så gjorde han det ännu bättre idag! Full spårfocus från första centimetern till sista! Idag fick han en etta med HP!!!!! Och blev SeVch!!!!! Jag är så imponerad av Cazpers förmåga att ladda om. Inte ett spår av jaktprovet dagen innan märktes. Han har så mycket arbetsvilja och glädje. Detta är mitt första championat någonsin och jag är såå himla glad!

2010-09-18

VI HAR GJORT DET!!!! Debuterat i ÖKL jakt!.
Trodde väl aldrig att det skulle inträffa i år, men vi har tränat på så gott vi kan och jag kände att jag måste veta var vi står i träningen. Eftersom jag inget kan om de högre klasserna i jakt och det inte finns någon exakt beskrivning på hur ett ökl prov skall se ut, så är det bara att ge sig ut. Och ha tur som några kloka har sagt till mej. Jag är fullt medveten om att vi är långt ifrån färdiga, och att om vi kommer på ett prov där det är lite svårare dirigeringsövningar, ja då kan vi få problem.
Vi startade i Koberg (igår 17/9) på särskilt prov, och det var ett svårt prov om man jämför med Boråsprovet för några veckor sedan som i och för sig inte var enkelt men ett mycket bra upplagt och lagom svårt prov.
Vi gick i sista par, varje par tog upp till en och en halv timma, så vi gick inte in förrän kl 17.10.
Cazper gjorde mycket bra ifrån sig på det mesta, det vi missade på var just dirigeringen. Han tog min stoppsignal jättebra, men låste sig vid den andra hundens dirigering som låg ca 7-8 meter från våran, och då tog han inte mina tecken.(inte lika bra)
Markeringarna på land och vatten spikade han (jättebra fart), söket gjorde han superbra, mycket god fart ut och samma goda fart in. Jättefina avlämningar (som vi tränat mycket det sista) och på söket kom även störningsmarkeringen. Det gick ett skott när han var på väg in och så kastades en kaja. Han lyfte bara blicken och kom rätt in till mej med sin kanin.
Vattenarbetet var också jättebra. Det var en lång sned vattendirigering ca 80 m och på väg ut var det bl a en boj, näckrosor, grenar mm. Där blev det också problem för Cazper att ta mina tecken, men han jobbade och slet och gav sig inte. Han fick faktiskt in den, en bland få hundar, men inte som domaren hade önskat, dvs rak linje ut utan avbrott.
Vattenmarkeringarna var också jättelånga ca 95 m, men dom spikade han. Så summa sumarium, vi gick till "ett litet pris" och jag var supernöjd!!!! Vi kan inte bättre när det gäller så svåra dirigeringar. Men, då innebar det släpspår som Cazper har gjort utmärkt på träningen. Idag var det något som hände, vet inte vad, men han missade det. Vi gjorde det direkt efter provet så hjärnan kan mycket väl varit tömd. Fick dessutom nästa ekipages spår i näsan och dit fick han ju inte gå. Så dagen slutade med en 0:a. Vi hade 5:or på allt utom dirigering  och släpspår och dagens kritik löd: "En trevligt arbetande hund som har fart och energi, brister idag i dirigeringsarbetet och släpspåret." Jag är sååå glad och nöjd över Cazpers inställning och arbetsglädje, (skall man kanske inte vara med tanke på priset) men han gör verkligen så gott han kan alltid!!

Idag lördag hade jag bestämt tid med en domare om att gå ett ÖKL viltspår. Det förra vi gick var totalt kass, vet inte vad som hände men Cazper var inte med på banan då. Så jag hade väl inte direkt några större förhoppningar när vi åkte iväg i morse och framförallt inte efter gårdagens bedrift och ösregnet som varit det sista dygnet. Men jag ville ändå se om det som hände förra gången hände igen.
Nu är det ju Cazper vi pratar om.. han går ut och gör sitt absolut bästa viltspår någonsin!!!! Lite tveksam i första vinkeln ( där rök HP:t) sen gick det som på räls. Vi gick på 15 min utan att han gick av spåret en enda gång. Tog återgång, och bloduppehåll som om han inte gjort annat. Så vi fick vår andra etta idag!!!!! Mycket kul med tanke på det missade släpspåret igår....

2010-08-09

Vi har varit på Goldenspecialen i Västerås i helgen. En mycket trevlig helg ihop med Susanne och Christer, Kerstin och Jan-Ulf, Lars och Susanne och Anki och Kenneth. Vi bodde på Ängsö camping och vi hade en stor bit för oss själva vi fyra som hade husvagn.
På torsdagen hade vi en vansinnigt kul träning. Vi var 4 hundar som gick på linje och där testades både stadga, markering och dirigering. Även vatten tränades. Cazper var superduktig! och jag var stolt som en tupp!
På fredagen var vi med som åskådare när Susanne körde Ghia i öppenklassen. På lördagen startade jag och Cazper i öppenklassen. Med torsdagen träning färskt i minne var jag faktiskt inte så nervös som jag trodde. Vi fick börja med walk up, som var en dubbelstation. Cazper var väldigt het...Där var det varsinn dirigering (vi gick i par) varav en var svårare än den andra, och så var det 2 markeringar och då fick den hund som fått den svåraste dirigeringen den lättaste markeringen. Cazper fick den svårare dirigeringen och jag missuppfattade var dummien låg. Jag fick blåsa och dirigera en hel del tills domaren sa att den ligger längre ut. Cazper var jätteduktig, tog mina tecken utan problem och jobbade på utav bara den. Och vi fick till slut in den. Jag var jätteglad och stolt över hans arbete. Så skulle vi börja gå igen och ett skott gick av.. då hoppade Cazper fram, mao en knallning. Jag var inte beredd på detta, det hade gått tre skott innan och då var han fast vid min sida. Detta innebar att HELA stationen blev noll. Lite märkligt tyckte både vi och andra som råkade ut för samma sak. Den första delen var ju avklarad men reglerna var sådana sa domaren. Såklart blev man besviken, och tappade lite utav focus på resten av provet. När vi kom tillbaka efter stationen, fick Cazper beröm av publiken för hans lyhördhet och arbetsglädje.
Nästa station var vatten, en markering och därefter en dirigering ut igen. Cazper var fast vid skottet, inga tecken på knallning, fixade markeringen bra, gick landvägen ut på dirigeringen, som så många andra hundar, så jag fick blåsa in honom, stoppa honom och dirigera ut i vattnet igen. Det gick också jättebra och även här tog han mina tecken. Kul. Sen var det ett linjetag på nästa station. Där låste sig Cazper vid en kastare som stog ute i skogen för nybörjarklassen, han tyckte att hon hade kastat något i sin närhet så han sökte som en gris däromkring, och jag fick inte ut honom till området. Jag ville inte blåsa sönder honom så jag bröt på den stationen. Sista stationen var en dubbelmarkering och den fixade Cazper, fast och fin vid skotten, men inte alls med den fart som han brukar ha. Cazper var rejält slut i huvudet.
Summan blev ett 0-pris och sammanfattningsvis lärde vi oss en hel del. Cazper var med hela fredagen och laddade, sen när vi gick på lördagen laddade han också mellan varje station, och det är mycket för en liten gosses hjärna. Och knallningen på walk upen är bara att skylla på för lite träning. Han är jättestadig vid vanliga skott och markeringar, även när andra kör, men just walk up med skott har vi nog inte tränat någon gång. Dessutom var nog Cazper lite okoncentrerad efter dirigeringen, jag hade slappnat av och var jätteglad (fy mej).
Det är bara att ladda om och lära sig av misstagen. Vi har så mycket annat positivt att ta med oss, och jag åker ändå hem med en skön känsla.
På lördagskvällen hade vi kräftskiva i vårt förtält, och så mycket som vi alla skrattade var längesen vi gjorde. Vi hade jättetrevligt!
Cazpers syster Nova blev 2:a bästa hund i nybörjarklassen med ett 1:apris och mycket bra poäng! Jättegrattis Kerstin! Även stort grattis till Susanne och Focus som tog ett 2:a pris i öppenklassen, och Lars och Jetta som tog ett 2:a pris i nybörjarklassen.
Tack alla ni för ett par underbara dagar!! Och TACK Susanne för dom fina kennelkepsarna vi fick!
Du är en underbar "kennelmamma" och Christer en suverän "kennelpappa".

2010-07-05

Det här huvudet tycker inte Andrew Brace från England om.. Vi har mao varit på SKK: utställning på Ryda här i Borås. Hade jag varit mer insatt i det här med framförallt utställningsdomare, hade jag aldrig anmält oss. När min gulliga "handler" Angelica fick syn på vem det var, sa hon samma sak. Men hon och Cazper gjorde ett bra jobb trots allt, men han tyckte inte om Cazpers huvud....Han tyckte dock att han hade ett "happy temperement" och att han var i "excelent condition" Han tom klappade om honom och sa "Good boy".
Ja, vi åkte ut med en 3:a för dagen och så var det med det, Cazper var inte hans typ. Där var andra goldenägare som inte var så "happy", en massa hundar åkte ut på både 2:or och 3:or. Angelica och även Anette Strand som trimmade Cazper sa att han var sträng. Klart att man var något besviken en stund, men man vet ju hur utställningsvärlden är. Ena dagen är hunden jättebra, nästa dag kass....beroende på vem som dömer. Vi kommer definitivt ställa ut igen.

På eftermiddagen åkte vi ut och tränade vattendirigeringar och där gjorde Cazper ett helt strålande jobb på en rätt svår dirigering. Så dagen slutade faktiskt på plus, plus, plus, sidan ändå.

2010-06-12

Igår kom det ett diplom från Svenska Taxklubben, där vi gjorde anlagstestet i viltspår. Hade ingen aning om att det skulle komma, och protokollet från spåret var med, kritik på alla sträckor och med ett omdöme om oss. Jättekul! Dessutom var det inte bara Cazper som fick ett omdöme, utan även Cazpers matte Läs omdömet under resultat Cazper.

2010-06-08

Måndagen den 31 maj åkte jag och Cazper till Susanne för att träna jakt, och för att se vart vi stod. Det blev en lång härlig dag med massor av träning. Annika var också med så vi kunde köra 2 hundar på en gång. Vi gjorde massor av nyttiga nya övningar och jag var MYCKET förvånad av vad Cazper kunde. Vi var inte alls så långt efter som jag trodde. Jag var jättelycklig och nöjd när vi åkte hem, och just då kändes det som om vi skulle kunna starta på prov närsomhelst. Men efter lite sans och balans i min lilla hjärna så inser jag faktiskt att det är en BRA bit kvar, men inte oöverstigligt lång. Och vi fick i alla fall kvitto på att träningen gett mycket goda resultat. YES!!!! Tack Susanne och Annika för en underbar dag, det är så synd att det är 45 mil fram och tillbaka, och att man jobbar hela dagar hela veckan.

Så den 5 juni var jag och Cazper med i klubbens lag på sjuhäradsmästerskapet. Det är en inofficiell jättetrevlig tillställning där alla sjuhäradsklubbar ställer upp med 8 ekipage. 4 st i lydnadsklass, 1 i varje klass, och 4 st i bruksklassen också där en i varje klass. I bruksdelen gör man lydnad och uppletande i varje klass. Jag och Cazper körde lägre klass. Det var årets hittills varmaste dag och tyvärr ställde bara fyra klubbar upp. Det är inte helt lätt att få i hop ett lag.
Värmen störde inte Cazper speciellt. Nu är det ju inte långa pass dom gör men det är ju ändå en lång dag med mycket folk och mycket väntan. Lydnaden gick väldigt bra, kanske gjorde ändå värmen att Cazper var lite mer balanserad. Vi fick höga betyg på allt (10-9.5 på apporteringen bl a) utom krypet, han kan ha haft känningar i ena benet, (han gjorde en praktvurpa på träningen hos Susanne, rishögar och annat som ligger ivägen i skogen stoppar inte Cazper nämligen) eller helt enkelt, krypet är under inlärning. Vi låg 3:a efter lydnaden, men sen gjorde Cazper det bästa uppletandet. Fick jättefin kritik av domarna (en mycket arbetsvillig, snabb och glad hund bl a)och bra betyg, och vi slutade som klassegrare. Han gillar verkligen att vinna den gossen.

2010-05-16

Vi har under våren gått en kurs i viltspår. En ny gren för både mej och Cazper. Mycket kul och intressant har det varit. Man får ett annat perspektiv på spår när man ser sin hund viltspåra.
Första gången jag presenterade honom för ett viltspår tittade han på mej som om jag var en komplett idiot. Spåra efter det här???? Men han lärde sig snabbt att detta var väldigt kul.
För Cazpers del har inte själva rådjursklöven varit speciellt åtråvärd, spåret har varit mer i focus, och efter varje spår skall han som vanligt ha sin älskade boll! Sen har vårat "problem" i spåret varit tempot. Cazper spårar ju fruktansvärt snabbt, bra tempo för bruksspår men inte ok i viltspår. Men han har sänkt tempot betydligt och det beror med all säkerhet på liggtiden. Det går inte att ånga fram som en kanon på ett 20 timmars spår....
Idag har vi i alla fall gjort anlagstestet och klarat det med bravur. Tempot var något högt, men helt ok för klassen.
Återigen, Cazper är så underbar att jobba med, har stor "will to please" och är med på allt även om han kanske inte fixar saker och ting till 100%.

25 april 2010

Ett utav mina mål 2010 var att köra lägre klass spår den 24 april. Sen kom vintern som aldrig tog slut. Och jag tänkte, det var då f...n. Sista veckan i mars började jag träna som man inte skall..... snabbinlärde framförgående och kryp och lite längre spår. Till tävlingen den 24 hade jag de två lydnadsmomenten hjälpligt (väldigt skvingligt, men chans på betyg). Spår fungerar mycket bra för Cazper. Spåret på tävlingen gick mycket bra fram till sista pinnen. Där hände något, vet inte vad men vi gick över slutet och så började JAG tro att jag kunde lösa det... Tiden gick såklart. Men han fixade slutet och vi hade alla pinnar. När vi kom till klubben så visste vi inte riktigt vad som gällde( trodde vi hade för lång tid) och vi fick köra lydnad och budföring. Gick över förväntan, (uppflyttningspoäng) men när dagen var slut hade vi 3 min för lång tid på spåret. Väl hemkommen flög "han fn" i mej och jag ringde till Marks BK och frågade om möjligheten till efteranmälning till dagen efter. Fick OK och jag tänkte vi kör. Klarar han det inte är det inte så konstigt. Tävla lägre klass 2 dagar i rad....Man får ta det som träning tänkte jag, men så tänkte absolut inte tävlingsfightern Cazper. Han gick spåret som en klocka, alla pinnar och 18 min. Lydnaden gick även den över förväntan (betyg på både framförgående och kryp) och idag var även budföringen perfekt. Sista momentet för dagen var platsliggning, och jag måste erkänna, efter 4:e skottet fick jag en stor klump i halsen och blöta kinder. Tänkte för mej själv, 1 min från uppflyttning och 50 m bort låg min lilla hjälte och bara tittade på mej.
Poängen för dagen blev hela 511.25 med en 0:a på hoppet kof 4, (glömde säga "sitt" på andra sidan) och plac 2. NU ÄR VI I HÖGRE KLASS!!!!!!
Nu skall vi börja träna som man skall, lungt och fint utan stress.....Mycket nytt i högre.

18 april 2010

Idag har vi äntligen varit iväg och gjort vårat MH. Jag har aldrig sett eller gjort det innan, och har även hört en massa som kan hända, så jag var rätt nervös. När jag dessutom gick med hunden innan på banan fick jag ännu mer nerver. Men Cazper gjorde sitt MH över förväntan. Han var lekfull, kampade med figuranten vilket jag kanske inte trodde. Jakten visste jag att han inte skulle springa på utan mitt kommando, så där fick jag hjälpa till andra gången. Då gick det bra. Sen blev han på ren svenska "sketrädd" för dumpen, men löste upp det och inga kvarstående rädslor. Skramlet var lite kvarstående, men han löste det bra ändå. Men i inga utav dessa moment fanns kvarstående intresse. Spökena ville han inte se. Han stod bakom mej, "och så fanns dom inte". Men så kom lite morr och tom skall när dom kom för nära. Han löste upp dessa också och besvarade deras kontakt. Och på skotten, där fick jag en etta!! Som sagt, jag trodde kanske att han skulle lägga på sig mera, men när varje moment var slut så var det också så för Cazper. Mycket skönt. Mentalbeskrivaren var väldigt bra. Han tittade verkligen på rasen och verkade inte dra alla över en kam. Mina 3:or t ex på gripandet är som det skall vara för retriever. Som han sa, du vill ju inte ha in en hund som spottar fjädrar...
Vad jag kom på under detta är att jag måste hyra in två spöken när jag skall lära in skall. Har försökt men utan resultat. Cazper skäller nämligen aldrig, är jätte-svårskallad, och det skall ju så småningom bli ett moment för oss...
Vad som var roligt var också att våran uppfödare Susanne och Christer var med och tittade. Jättekul att ni kom.
Och min Bosse som var med och filmade, han missade
IFK Gbg-Elfsborg där dessutom IFK vann, ja tack för det gubben min!!

11 april 2010

Det hjälper att sitta framför matte och be.... Vi har nått ketchupeffekten. Först händer ingenting, sen händer ingenting och så kommer allt på en gång. Idag har vi börjat en kurs till minsann! Något som jag definitivt aldrig har varken gjort eller sett i mitt liv innan. Vi har börjat en viltspårskurs!!
Det var en intressant upplevelse både för mej och Cazper. Mitt största problem i de spår vi brukar träna är Cazpers tempo. Och var det något jag visste om viltspår, så var det att högt tempo är inte önskvärt. Så jag var rätt så övertygad om att stora A skulle vi inte få på våran kursstart.
Cazper som är med på allt jag gör oavsett vad det gäller var mycket konfunderad när vi skulle släppa på. Han nosade och nosade på påsläppet som bestod av blod, sen tittade han på mej och undrade om det verkligen skulle vara så här. Men hur som helst så kom han iväg VÄLDIGT LÅNGSAMT. Sen stannade han upp igen och undrade, matte är du riktigt säker på detta? Men jag manade på och han spårade vidare i mycket behagligt tempo. Spåret var inte långt denna första gång, och han gick av det en gång. Tror att han letade "människospår". Sen kom vi tillbaka till spåret och då hade han känt slutet, och ville ta till vinden i stället för att spåra sig fram. Men vi väntade ut honom och till slut spårade han sig fram till slutet som då bestod av en rådjursklöv. Sista frågan från Cazper, ÄR verkligen detta rätt, skall jag ta den??? När han förstod att det var det så blev han såå lycklig. "Magistern"  tyckte han hade gjort ett mycket bra jobb för att vara första gången, och nästa vecka skall spåret bli både längre och med vinklar. Skall bli intressant och se om tempot fortfarande håller i sig då. När han väl fattar att detta skall jag spåra efter, misstänker jag att tempot kommer att öka. Det skall i alla fall bli riktigt roligt att gå denna kursen också.
Nu har vi kommit igång på allvar. Cazper är överlycklig. Av det sista 9 dagarna har vi tränat 7. Och olika saker varje dag. Jakt ena dagen, spår andra dagen och lydnad den tredje. Det är inga mastodontpass för än så länge är det inte ljust så länge som man skulle vilja.
När man kommer hem efter ett träningspass med Cazper är man så vansinnigt glad! Också under träningen såklart. Även om inte allt fungerar jämnt, så gör ALLTID Cazper så gott han kan. Aldrig att han skulle fundera på att packa ihop och hitta på något annat om det tar emot. Han vill inget hellre än att det skall bli rätt. Och mycket av det vi gör är ju fortfarande under inlärning. Blir det fel, så gör vi om och Cazper deppar inte ihop för det. Och hör och häpna, inte jag heller.

5 april 2010

ÄNTLIGEN ÄR DEN HÄR TIDEN ÖVER!!!!!
Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade.  Det har varit en mycket lång, kall och snöig vinter vilket har inneburit träning noll!! Men jag har i alla fall fått mej en veckas sol på Canarieöarna, och det pga att jag fick ett "psykbryt" på all snön i början av mars. Då tyckte min kära make att det var dags att förpassa mig/oss till varmare breddgrader. Alternativet var förmodligen ett hus med låsta dörrar och med en konstig tröja på sig.....
Vi var iväg vecka 11 och hade det underbart. Dessutom när vi kom hem hade snöhögarna minskat betydligt. 
För Cazpers del var det förmodligen också en märklig känsla. Innan har jag endast varit ifrån honom en dag eller så.
Cazper har som sagt nog tyckt att det varit supertråkigt denna vinter. Han har dock blivit expert på att hitta bollar på x-antal centimeters djup snö. Cazpers första och förhoppningsvis sista hals och öroninfektion har också hunnits med. Antibiotikan har får vi hoppas, tagit bort alla elaka baciller.
Som sagt, min intention om vad som skulle tränas under vinteruppehållet har fått läggas helt på "is". Så mycket som skulle varit påbörjat.....

Men nu blir det andra bullar!!!
I april nu kommer det påbörjas massor. Den 31 mars började jag och Cazper på en sex gånger lång jaktkurs i Göteborg. Det är SSRK västra som håller i den och den vänder sig till nkl/ökl ekipage. Så himla roligt det var att gå kurs igen. Det är nog minst 10-15 år sedan jag gick en "riktig" kurs. Denna första gång testade Gerd av var vi låg i vår träning. Det gick mycket bra allt vi gjorde, och hon kommer nog höja ribban rejält till nästa gång för alla. Kursen kommer vara varannan onsdag, och meningen är att man skall träna ordentligt emellan. Skönt att få en piska i ryggen. 
Vad jag var mycket nöjd med denna första gång var Cazpers uppförande. Det var ju trots allt mycket nytt  för honom, folk, hundar, platsen där vi var mm. Han låg lungt och fint vid ryggsäcken när vi pratade, satt lungt vid sidan när vi väntade på vår tur, han var riktigt på alerten när det var hans tur och brydde sig inte om varken folk eller hundar, och han var tyst. Hans av- och på knapp var perfekt!
Även lydnaden har startats upp. Har börjat med kryp bl a och det är ju spännande....(tålamod Anette)
Och idag gick vi vårat första spår sedan i höstas. I skogen dessutom. Gick över förväntan måste jag säga. MYCKET snabbt och MYCKET spring i benen, men full koll på vart spåret gick, och alla apporterna togs in. Vi har väl planer på att kanske starta någon lägreklass inom en snar framtid. Beror på hur träningen går.
Måste berätta, på påskafton var jag och Bosse ute och skulle träna lite markeringar och dirigeringar. Vi hittade en stor äng som verkade bra att använda. Bosse gick iväg för att kasta markeringar och jag och Cazper stod kvar och tittade efter honom. När han kommit ut på avstånd och vände sig mot oss, så skuttade det iväg 5-6 harar åt olika håll. Cazper tittade långt efter alla...men satt lungt kvar vid min sida. Då ville jag ju såklart ha markeringarna där hararna dragit iväg för att se vilket som var viktigast. Cazper spikade markeringarna utan att på något sätt kolla vart hararna tagit vägen. Så himla skönt!!!!! Kan det vara så att man äntligen har fått en gosse som INTE prioriterar att jaga???
Ja, riktigt säker kan man ju aldrig bli, men det ser onekligen bra ut hittills.

16-17 januari 2010

Efter ett långt uppehåll i träning pga massor av snö och skadad klo så rivstartade vi träningsåret med ett efterlängtat helgkennelläger. Det var väl osäkert in i det sista om det skulle bli av men Susanne hade hitta ett litet gulligt ställe strax utanför Lammhult där det inte var så mycket snö. Och alla syskon med mattar och hussar kom, förutom stackars Jessica som var tvungen att arbeta. Men Marcus kom själv med Rex, himla kul.
Lördagen började vi med jaktlydnad och stadga. Det fungerade väldigt bra med tanke på att ingen hade väl tränat ihjäl sig den sista månaden. Eftermiddagen ägnades åt lite mer avancerade markeringar, även där arbetade hundarna mycket bra, trots att det var en del snö och inte så alldeles lätt att springa. På kvällen åt vi Christers underbara mat och drack gott. Mycket skratt blev det. Vilket gäng vi är!!
Söndag förmiddag ägnades åt lite förstaövningar på dirigering, och eftermiddagen åt en walk up två och två.
Som avslutning fick vi världens godaste köttfärssås som Christer lagat till.
Stort tack Susanne och Christer för denna ljuvlig helg! Som vanligt hade ni fixat allt till det bästa. Det är inte dåligt att kunna ha ett helt vandrarhem med stora rum alldeles för oss själva.
Nu vill man ju bara fortsätta träningen, men för säkerhetsskull skall det komma massor av snö och bli skitkallt igen. Åtminstone här i Borås har vi snö så det räcker nu.. Nu blir jag snart tokig!!!!

091206

Idag var vi på min gamla hemmaklubb Kind BK för att försöka göra bra ifrån oss i lydn.klass 1 så vi kanske skulle kunna få ett LP. Cazper har fått smak på 1:a plac och släpper den ogärna ifrån sig. Fast idag fick han faktiskt dela den... Det gick helt ok, vi fick ihop 181p och som sagt delad 1:a plac. Idag körde jag mycket rastning med massor av spring innan tävlingen, tänkte det kunde få Cazper något mindre taggad. Men, ja jag vet inte, tror inte det hjälpte så himla mycket. Han var lika het  som vanligt. Hans position på linförigheten och transporter kan förbättras mycket. Han har full focus på mej och det är väl lite det som gör att han går långt fram. Och så är han ju "sprallig" vilket också hjälper till. Men man kan ju konstatera, det är ett angenämt problem...som vi skall försöka eller rättare sagt, ska förbättra mycket nu under uppehållet. Det som jag är så himla glad över är just detta, full focus på mej och det han gör och han håller ihop sig mycket bra. Tror att han skulle kunna träna lydnad och även allt annat vi gör, en hel dag utan att tycka att det blir tråkigt. Så underbart härligt att träna en sådan hund.
Och tack min underbara döttrar Jennie och Jessica för att ni var med mamma idag. Även all support från mina klubbkamrater uppskattas mycket!!

091115

Cazper och jag har tävlat lydnadsklass 1 idag på Marks BK. Hade väl egentligen inte tänkt köra någon mer etta, men tycker samtidigt att det kan vara bra att skaffa sig lite tävlingsrutin på andra platser.(dessutom kul att tävla)  Dagens tävling gick bra. 186 p och vinst! Det var 14 startande i vår klass. Cazper är fortarande supertaggad när vi går in och kör vårt program. "Sprallig" var en mycket bra och sann kommentar i protokollet. Men det är så roligt att gå med honom, och det absolut viktigaste: platsliggningen blir lugnare och lugnare. Det är ett måste för att över huvud taget kunna tävla tycker jag. 

2009-10-10


Cazper och jag har debuterat i brukset!! Vi var på Gislaved-Västbo brukshundklubb och startade i appellklass spår. Hade väl inte jättestora förväntningar, för spårträning på åker har inte varit jätteintensiv förutom de sista veckorna. Men han har blivit bättre och bättre. Skogen är ju en helt annan sak. Sista spårträningen gick dessutom mer eller mindre åt helskotta. Lade spåret i ösregn för första gången, och blev också mycket förgrymmad då han var nyfiken på annat. Vad det var vet jag inte, men jag vet att jag inte hade gått dit han ville.... Han avslutade dock bra.
När jag skulle lägga mitt spår på tävlingen på en klöveråker så skrämde jag iväg 6 rådjur. Så jag var vansinnigt nervös innan jag skulle gå spåret.
Men, JAG HAR JU CAZPER!!! Han gick ett helt suveränt spår! Det bästa han gjort någonsin! Han lyfte inte näsan mer än när han tog apporterna som hade åkt ner i klövern. Rådjuren stog en bit bort men han tittade inte åt dom. Vi fick en dubbeltia på spåret. Helt underbart!!!
På budföringen springer Cazper i ett rasande tempo. Det är inte lätt att inte flytta benen som mottagare när han kommer. Men han springer inte in i mottagaren utan sätter sig snyggt bredvid. Sen vill han inte gärna stanna kvar utan drar direkt till mej, så vi räddade hem en 6:a eftersom han satte sig innan han drog.
Så var det lydnaden kvar. Platsliggningen gick även denna tävling jättebra. Han blir säkrare och säkrare på det, men det kommer nog dröja innan jag blir det. Har alltid avskytt platsliggning. Sen avstod jag framförgåendet, inte på långa vägar färdigtränat...
Han var superladdad och gjorde en mycket fin lydnad, fortfarande något okoncentrerad linförighet men vi fick ihop 188 p och då var ju ändå ett moment borta.
Så totalsumman blev hela 270 p uppflyttad till lägre, och vi vann hela tävlingen!!! Helt otroligt!! Är inte van att vinna tävlingar kan jag säga.
Jag är så nöjd med Cazper, det var ju första gången på en annan klubb och mycket nytt för honom. Han håller ihop sig fantastiskt.
Den här sista månaden är ju helt otrolig!! Han är ju bara 1.5 år. 3 olika dicipliner och uppflyttad i alla 3. UNDERBARA UNDERBARA CAZPER!!!!

2009-10-02

Denna helgen har vi varit hos Jan-Ulf och Kerstin i Hammarglo på träningshelg. En supertrevlig helg och jättebra ordnat av dom. Mycket bra marker, jättegod mat och en bra camping. Det var inte alla som kunde komma denna gången.Det var Jessica och Rex, Lars och Jetta, jag Bosse och Cazper och Zack, Susanne med Santie, Ghia och Focus och såklart Jan-Ulf, Kerstin och Nova och Wilma. Men vi hade två intensiva träningsdagar med träning av olika svårighetsgrad. Både vatten och öppen ängsmark, vass och lite skog. Alla hundar visade upp en undebar glädje och vilja att arbeta! Det är en superkull!! När träningen för dagen var slut släppte vi ihop alla nio hundar och det var underbart att se dom. Ingen varken gammal eller ung gjorde något annat än sprang och lekte med varandra. Ja, de lite äldre som Santie och Zack tyckte väl att "ungarna" var lite jobbiga, så dom var bara med en kort stund sen gick dom för sig själva.
På lördagskvällen var det god mat och dryck och en massa roliga skratt! Tusen tack för en mysig helg Jan-Ulf och Kerstin. Längtar redan tills nästa gång vi syns allihopa.

2009-09-12 och 13

Vilken helg vi haft!!!!
Efter förra jaktprovet fick vi PM på jaktprov i Skaraborg. 13:e reserv...
Jag skulle ju träna massor av kanin, men har sparsamt med kanin hemma så det fick bli dagarna efter det förra provet och det funkade bra. Fick även PM från Kisa och där hade vi kommit med. Så jag bestämde mej för att spara på mina kaniner till Kisaprovet. Samma helg som Skaraborg hade vi lydnadstävling i klubben. Jag fick OK på att efteranmäla mej. Om jag kom med i Skaraborg så fick det bli som det blev tänkte jag. I torsdags kom jag med i Skaraborg på söndagen, och då bestämde jag mej för att köra lydnaden på lördagen. Cazper är långt ifrån genomtränad på lydnad, ville mest se hur vi fungerar ihop på lydnadsplan på tävling. Dessutom det viktigaste, platsen fungerar bra nu.
När vi lade platsen var jag så fruktansvärt nervös, mest för att Cazper skulle bli påhoppad av någon annan hund, händer ju titt som tätt i den första klassen, men allt gick jättebra! Vi hade startnummer 15 av 19 startande så det blev en lång väntan innan det var vår tur. När vi så gick ut på plan var Cazper superladdad. Han tyckte att det var märkligt med domaren och skrivaren, normalt ser han varken folk eller hundar när vi tränar, så han var inte i full koncentration på linförigheten. Jag var också rätt nervös. Vi började lite smått med en 7:a men sen så var det 9:or och 10:or för resten. Han var jätteduktig och koncentrerad på det vi gjorde. Det kändes som att gå med tickande bomb, men hans energi använde han definitivt på rätt sätt. Vi skrapade ihop 179 p och ett första pris! Så himla kul.
Vi var inte hemma förrän vid halv fem, och då var det bara att packa om bilen med vilt och åka iväg och träna. Hade bestämt mej för att om han strulade med kaninen skulle jag diskutera det noggrant idag. Bära eller brista. Men kaninen var inga problem, däremot en stor mås. Då fick vi diskutera det istället. Förklarade för Cazper att det var INTE ok att låta bli att apportera något vilt, stort eller litet. Efter den diskussionen avslutades träningen jättebra.
Tjugo över fyra söndag morgon ringer klockan. Man kan ju fundera hur man är funtad.....
Idag var jag riktigt riktigt nervös!!! Tror t o m Bosse var det. Vi gick ut som hund nr 4.
Provet började med 2 enkelmarkeringar som han löste bra. Tog fåglarna mycket bra och levererade snyggt utan att tappa eller spotta. Se var det söket. Jag visste var kaninen låg, och hade bestämt mej för att om han tvekade det minsta skulle jag gå in och stötta honom. Inte vara så fånigt passiv som jag var förra provet. Det första han gick på var såklart kaninen, men han tvekade inte det minsta!!!!! Sen hämtade han in de andra fyra fåglarna bra. Även här bra tagande, bärande och fina avlämningar. Han gick lite utanför sökområdet ett par gånger, men hörsammade mina visselsignaler med en gång. Gubben.... Provet avslutades med 2 enkelmarkeringar på vatten där fåglarna föll från båt i lite vass och näckrosor. Han spikade båda 2 och spottade inte här heller.
När domaren gav sin kritik då började tårarna rinna på mej, all nervositet hade släppt och jag var så nöjd med Cazpers arbete. Även domaren sa så fint om honom. Passiviteten gick galant den med.
Sen blev det en LÅNG LÅNG väntan på prisutdelningen. Vi vågade inte ta ut något i förskott, man vet ju inte hur domaren tänker.
MEN HAN FICK ETT 1:A PRIS!!!!!! min underbara lilla gosse!!
5:or rakt igenom protokollet och den sammanfattande kritiken:  En hane som löser dagen uppgift på ett utmärkt sätt. Han är en duktig markör, en bra sökhund med rätt inställning till sitt arbete. Hela kritiken på Cazpers resultat sida. Dömde gjorde Sune Nilsson.
Så denna helgen kommer vi inte att glömma i första taget.
Tänk att han kan hålla ihop sig så 2 dagar i rad. Han är ju trots allt bara 17 månader och det är mycket nytt för varje sån här aktivitet.
Återigen, jag är SÅ STOLT över min Cazper och idag fick jag visa upp honom från hans allra bästa sida, vad jag längtat efter det!

2009-08-21

Cazper och jag har idag startat på vårat första officiella jaktprov.Vi var i Höglandet. Jag tyckte det skulle bli fantastikt roligt att äntligen starta.
Jag var nervös men inte som vanligt, var väldigt sansad om jag får säga det själv. Cazper gjorde ett väldigt bra arbete, men unger herrn valde bort kaninen idag....SKIT. Mycket synd, men det är bara att rannska sig själv. Hur mycket har vi tränat på kanin om vi jämför med fågel? Just det, inte alls så mycket. Kanin har fungerat på träning senaste månaden,(har inte haft någon kanin innan) annars hade jag ju såklart inte åkt, men just idag skulle han inte ta in den. Jag fick gå ut så han apporterade den, men skadan var ju redan skedd. Såklart 0-pris.
Men jag var förutom det VÄLDIGT NÖJD och stolt över Cazper. Han visade upp ett mycket bra beteende och var inte det minsta störd av kastare, skyttar eller publik. Hade stor vilja att arbeta, gick bra fot, var lugn och fin i passivitet, uppmärksam och koncentrerad på markeringar. Vi fick 5:or på det mesta förutom spontaniteten på vilt och avlämningarna. Han hade några slarviga men det berodde mycket på stolpskottet som skulle ta emot viltet(jag).
Det är bara att bryta ihop och komma igen och träna massor av kanin. Jag är hemskt glad att han höll på ett prov. Gå ihop med mej på prov är bannemej inte det lättaste. Jag kan nog normalt få vilken hund som helst att undra vad det är som sker. Om vi kommer med och träningen på kanin går bra kommer vi med glädje starta på mer prov i höst.
Cazpers syster Ghia med Susanne var också med och Ghia gjorde ett väldigt bra arbete. Hon fick med sig kaniner och med det blir valören mycket bättre. Hon fick ett 1:pris. JÄTTEGRATTIS!!!

2009-08-12

Nu är 4 veckors semester slut, snyft. Tiden bara springer iväg. Vi har gjort lite av varje, och man kan säga att Cazper har i alla fall vant sig vid husvagnen. Vi var bl a en vecka i Gamleby och hade en jättefin plats ca 5 m från vattnet. Där blev det en hel del träning både på stadga och störningar i form av levande änder, svanar mm. Vi hade dessutom för omväxlings skull rätt så hyfsat väder.
Semestern inleddes med kennellägret och vi avslutade den på Goldenspecialen i Västerås. Och DÅ var det minsann JÄTTEFINT väder!!
Vi skulle starta workingtest NKL på fredagen och ställa ut på söndagen.
Första stationen på workingtestet var en dubbelstation. Först en markering och sen ett linjetag till samma plats där markeringen föll. Unge herr Cazper var nog inte tillräckligt koncentrerad på markeringen plus att han var väldigt sugen. Han missade nedslaget, sprang ut i och för sig i rätt område (så något hade han nog sett flimra till) men gick för långt. Jag stod där som ett litet fån och agerade inte speciellt mycket.... det slutade i alla fall med ett sök där jag till slut kallade in honom. 0 p.. Sen var det linjetaget till samma ställe, han gick ut rakt och fint men jag började blåsa söksignal för tidigt (mitt pucko) vilket innebar att han inte kom ända fram. Han hade ju dessutom inte hämtat in den första. Ja, detta slutade också med sök där jag bröt honom och 0 p där med. Och där kom min dåliga sida fram när vi gick från stationen, jag blev skitsur och ville åka hem. Ja, jag vet, superbarnsligt, men jag vet att han kan markera och är dessutom bra på det. Men efter en stund så började jag tina upp. Bosse och Zack, Susanne, Christer och alla hennes hundar gick ihop med oss. Hon körde Ghia och Focus. Så jag fick faktiskt skärpa till mej.
Station 2 var 2 enkelmarkeringar där Cazper gick lite långt på den första och spikade den andra. 17 p. Bra, nu blev jag på humör igen.
Station 3 var vattenmarkering. Där skulle man gå fot ner mot vattnet, en rätt så lång sträcka, Cazper skötte sig utmärkt. Markeringen kom från båt ut bakom en vass.  Cazper simmade in i vassen, ut på öppet vatten, tog dummien och sen tillbaka genom vassen igen och simmade in till mej. Jättebra! 19 p! Sista stationen var vilt. Där var det 2 enkelmarkeringar på kråka vilket också gick jättebra. 19 p där med.
Totalt blev det 55 p på 3 lyckade stationer och det var jag jättenöjd med. Ett 3:pris blev det. Visst, jag hade gärna haft 90 p istället men det var första gången vi var ute bland så mycket folk och hundar. Lång väntan var det på varje station också. Cazper fick även denna gång stort A i uppförande och ordning. Lugn på stationerna, ja alla tre syskon skötte sig exemplariskt, och så hade han bra stadga, bra fotgående och inte minst väldigt bra avlevereringar. Vi får ta med oss detta positiva.
På fredagskvällen hade vi en liten kräftskiva i vårt förtält. Där var också Lars och Susanne, (de har en syster till Cazper), Kathy, (hon har en halvsyster till Cazper), och hennes son från Piteå med. Och såklart Susanne och Christer. En mycket trevlig kväll.
Lördagen var slappardag för oss, Susanne körde Cooper i ÖKL, och så på söndagen var det utställning.
Denna gång hade vi ingen Angelica ("handlern" fr Borås) så det var bara för mej att ställa Cazper själv. Han var jätteduktig, visst var han lite sur över att behöva stå stilla och ha mej flyttandes på tassar, upp med huvud och dra i svans, men han gjorde det med den äran. Vi fick fin kritik och kom 5:a. Broder Focus kom trea. Summeringen av helgen var att vi hade en jättetrevlig helg, med många skratt och träffade massa trevligt hundfolk.
Tack Susanne och Christer och tack för supporten Lars och Susanne! Jättekul att ni kom och tittade på oss.

2009-07-21

Nu har vi äntligen semester!! Semestern började med kennelträff för Be Active´s den 10-12 juli. En mycket trevlig tillställning där alla utan brodern i Finland var med. Även storebror från första kullen var där. Susanne hade ordnat så vi fick träna på det mesta, och kvällarna var roliga med god mat och mycket prat.
Alla hussar och mattar var med och man får nog säga att vi är ett fantastiskt roligt gäng! Hundarna visade framfötterna med den äran och visade stor arbetsglädje.  Tack för en härlig helg!
Resten av semestern får bli spontan. Troligtvis avslutas den på Goldenspecialen.

2009-06-28

Nu var det längesedan jag uppdaterade sidan! Den en och en halv månad som gått har mer eller mindre varit fulltecknad på alla plan utom i hunderiet. Vi har bl a fått ett litet barnbarn till, (se Wilmas sida) våran yngsta Jessica har tagit studenten, det har varit mycket på jobbet dessutom.
Cazper har väl mer eller mindre börjat söka sig ett nytt hem där han kan få lite mer av tiden.....
Och så har jag mitt upp i detta haft en utställning framför mej, där jag är totalt kass på att visa, Cazper kan inte stå på kommando, (har inte börjat med stå än) och framför allt inte springa snyggt med mej! Så egentligen borde vi lagt massor av krut på det. Men en och en halv vecka innan dök en liten ängel upp på klubben som erbjöd sig att ställa Cazper. Angelica som har massor av erfarenhet och är jätteduktig på att ställa hund. Hon visade hur jag skulle lära Cazper att stå snyggt och hon själv sprang med honom vilket såg mycket proffsigt ut! Efter en vecka stog Cazper riktigt bra. Min lilla gosse lär sig snabbt.
Så idag var stora dagen! Susanne och Christer (uppfödaren) med Cazpers mamma Santie och hans syskon var där också. Santie skulle också ställas. Givetvis var min Bosse med och delar av min familj. Cazper är under utveckling, sista tiden har han börjat växa till sig bra, men det är en bit kvar. I ringen skötte han sig helt fantastiskt utfrån den lilla träningen innan, hade inte det minsta emot att domaren undersökte honom grundligt. Han stod jättefint framför Angelica och visade sin rörelser fint när de sprang.
CAZPER FICK ETT FÖRSTA:PRIS!!!!!!! Det är nog inte så många som blir så glada för en "slät etta" som vi. Kritiken han fick var precis det vi visste, han behöver grovna till mer, som det stod bl a: "still to mature". Men typen var "Mycket god". Ja, vad säger man, min lilla gosse är faktiskt snygg också!!
Tack för att du ställde så fint Angelica!!!!
Sedermera visade det sig att Susannes handler hade blivit sjuk, men då ställde Angelica upp och ställde Santie också. Hur gick det då??? Kliv in hos Be Active´s och titta, men så mycket kan man väl säga, med en sådan moder är det inte så märkligt att man blir en stilig son!!

9 maj 2009

Idag har Cazper och jag varit på vårt första jaktprov. Det var SSRK som anordnade ett innofficiellt prov. Det var längesedan jag var ute på "banan" och när vi hade gått igenom provrutan var mina nerver på utsidan. Jag har ju jättesvårt med nervositeten och kan förstöra en hel del.....
De första hundarna gick provet med dummies, och när jag såg dom blev jag ännu mer nervös. I vanlig ordning började jag tänka på allt som kunde gå fel. Bara detta med vattnet, de skulle simma över en å till andra sidan, rätt så lång vattenmarkering, och varifrån kommer markeringarna, jo en BÅT. Vilket vi aldrig har tränat. Söket var också lite avancerat, det var vatten på tre sidor och en del apporter låg i eller vid vattenbrynet.
Innan det var vår tur, så diskuterade jag och Cazper lite.. Jag hjälper dej idag om du stöter på patrull sa jag, då gör jag allt jag kan för att göra mitt bästa , sa Cazper. Okey, sa vi nu gör vi detta ihop!!
Vi var första hunden på vilt och Cazper var dagens yngsta hund.
Och jag måste bara säga: VILKEN GOSSE JAG HAR!!!!!
Dagens kritik:
Samarbetsvilja och allmän effektivitet: Trevligt.
Sök:  Söker koncentrerat, bra marktäckning.
Fart: Hög.
Uthållighet: Mycket bra.
Näsa: Används mycket väl.
Markeringsförmåga: Markerar alla vilt.
Skottreaktion: Uppmärksam.
Apporteringslust: God/inte helt spontan på vilt. ( jag gick in och stöttade vid truten i vattnet och kaninen i söket, och berömde dessutom när han tog dom)
Han simmade med trutens vingar framför ögonen men släppte inte och simmade rakt in till mej) Vi stod dessutom en bra bit in på land.
Apportgrepp: Bra, dock önskas bättre avlämningar. (Kaninen och ett par fåglar kom inte ända in)
Simförmåga och arbetsvillighet i vatten: Simmar bra.
Sammanfattande kritik: Arbetsvillig, effektiv som löser prövningen samtliga moment med lite hjälp av sin förare.
Pris: 3:e.
Cazper som haft lite problem med vilt gjorde för dagen ett mycket bra arbete utifrån hans förutsättningar. När jag gick in och stöttade visste jag att det skulle kosta, men bättre det än att han inte skulle lyckas. Och berömma, ja det behöver jag inte egentligen, för än så länge så kommer han alltid direkt in till mej. Men jag blev så spontant glad, framförallt på vattenarbetet, det kunde nog ligga 20 båtar där och han brydde sig inte det minsta.
Sen visade han upp en bra lydnad, bra stadga, ja han skötte sig alldeles utmärkt, och... vi gjorde som vi sa, vi hjälptes åt!!
Nu är det bara att fortsätta att träna på och framförallt på vilthantering och viltavlämningar. Dummies är inga problem.
Jag har längtat efter att få visa upp min duktiga Cazper och i dag fick jag äntligen göra det. Och han visade upp sin bästa sida!
Men, men, erfarenhetsmässigt vet jag att komma ner på jorden är inte speciellt avlägset, och vi kommer säkert dit också. Men nu tänker jag suga på detta ett tag.
Tack Susanne åter igen!!!!

18 april 2009

I underbart vårväder hade vi våran sista valpträff hos Susanne. Denna gången var vi på ett fint ställe i Moheda och Susanne hade för dagen lagt upp allt som ett nybörjarprov. Och som vanligt väldigt väl planerat och genomtänkt. Mycket trevligt och fantastiskt roligt. Alla valpar med hussar och mattar var med.
Förmiddagen var provet upplagt med dummies och eftermiddagpasset med vilt. Efter varje hund gick vi igenom och antecknade vad vi behövde förbättra och träna vidare på och det som för dagen var bra. Mellan dummiespasset och viltpasset kom Christer, Susannes make, ut med lunch till oss. Vilken service!!!!
Dagen blev lång, träningspasset var inte slut förrän vid 19 tiden på kvällen, men det var väl använda timmar. Alla fick något med sig hem och träna vidare på, men med tanke på åldern på våra numera unghundar, så är alla jätteduktiga. När det gäller Cazper så var det viltträning vi behövde mest. Vi tränar det alldeles för lite. I början var han tveksam till att ta det, men under passets gång tog han det jättefint. Som sagt, mer träning så kommer det nog att bli jättebra även med vilt. Annars är jag VÄLDIGT nöjd med Cazpers samarbetsvilja, följsamhet och stadga. Även hans  markeringar och apporteringar för övrigt funkade bra.
Efter träningen var slut så hade Christer lagat till en jättegod middag som vi åt hemma hos Susanne.
Det känns lite vemodigt att detta var sista valpträffen, men det kommer definitivt inte vara sista gången alla vi träffas. Vi är ett helt underbart gäng och vi har himla kul varje gång vi träffas. Nästa gång blir ju kennellägret.
TACK SUSANNE för än en gång jättekul valpträff!!!

13 april 2009

Vilken underbar påsk vi haft!!! Åtminstone vädermässigt.
Långfredagen var vi jättesugna på att se om Cazper är lika pigg på att bada och simma som förra året. Sagt och gjort, isen har nästan precis släppt i en sjö i närheten så vi åkte dit i strålande solsken.
Vi skickade i ett par dummies och jajamensan, han gick i utan betänkligheter. Vad skönt! Passade på att träna några markeringar i också, och han satt lungt och stilla medans Bosse kastade i och han väntade på mitt kommando innan han hoppade i. Ett par gånger blev han störd av att Zack också simmade, men jag fick honom att vända och då blev det ett lite sök vilket han fixade också. Han nästan "ställde" sig upp i vattnet när han fixk dummien i vind. Detta var mer en "lekträning" så nästa gång skall vi vara själva så koncentrationen blir bättre. Det är ju lite kul att simma efter Zack också, så lite splittrat blev det emellanåt. Vi badade inte så länge heller, ingen sommartemp i vattnet precis, men varm och skön lufttemp i alla fall.
Resten av påsken hade vi planerat träning varje dag, men på påskafton vaknade lille Cazper med en slak svans. Han hade fått vattensvans, förmodligen av det kyliga vattnet. Så han har fått vila sin svans under påsk. Idag annandagen är den helt bra igen. Skönt!!

29 mars 2009

Igår var jag och Cazper på den efterlängtade jaktlydnadskursen hos Anna-Lena Wendt. Ämnet för dagen var fotgående, stadga och kontroll.
Jag och Cazper kom i grupp 2 och fick börja med att titta på grupp 1. Där började jag få min berömda  fåniga nervositet.
Men när det väl blev grupp 2:s tur försvann det. Dessutom var våran underbara uppfödare Susanne med och tittade, och hon inger alltid trygghet.
Jag måste säga att jag är SÅ STOLT över Cazper!! Jag var ju lite orolig hur han skulle funka med tanke på att han är lite snurrig just nu. Det var massor av nya saker som vi aldrig hade gjort. Bara en sån sak som kommendering på fotgåendet, det har vi inte börjat träna än. Under kommenderingen kom dessutom störningsapporter som vi då inte skulle bry oss om. Men det klarade han galant. Många hundar reagerar ju med att titta på den som kommenderar och undrar vad den står och pratar för.
Sen fick vi gå på linje med en skytt framför oss, och där var allt mer eller mindre nytt för oss. Det blev massor att hålla reda på både för mej och Cazper. Vi skulle gå på linje (bara det var svårt för mej), stanna när skytten stannade, eller stanna när Anna-Lena blåste i sin "andpipa", hålla koll på våra hundar så de inte knallade, för apporterna som kom framför oss, bakom oss, långt i från oss, nära oss, skulle ju inte apporteras in. Dom fick förarna hämta och hundarna sitta kvar och vänta. Apporterna kom dessutom efter skott, vilket Cazper aldrig varit med om. Men det lärde han sig blixtsnabbt, att efter skott faller det oftast något och när det inte gjorde det blev det mycket tittande åt alla håll från Cazpers sida. Ett par gånger när Anna-Lena hade slängt apporterna stog hon och manade t ex, jaa, varsågod, klappade händerna, ja allt för att hundarna skulle träna stadga och vi förare ha kontroll. Cazper blev lätt på rumpan en gång, men lyssnade på mitt nej. Han var nog väldigt snurrig i huvudet efter ett tag. Den där andpipan tyckte han var lite mysko..
Sen fick vi träna fotgående över stockar, i vatten och det var minsann inte lätt. För dagen tror jag det var den absolut värsta upplevelsen för Cazper, att vara tvungen att gå i vatten och bli blöt ända upp på benen! Han hoppar alltid över eller går förbi vattenpölar, men efter en 5-6 gånger så gick han faktiskt bra fot även i vatten.
På andra passet ( båda grupperna gjorde 2 pass med vila för hundarna emellan) fick då äntligen hundarna apportera några gånger var, och då gällde det också att ha stadga och kontroll, för apporteringarna skedde när vi gick på linje.
Det var en väldigt rolig och lärorik kurs. Massor att tänka på! Alla hundarna var jätteduktiga. Och att gå kurs för Anna-Lena är verkligen en fröjd!!

När det gäller Cazper så säger jag igen, JAG ÄR SÅ GLAD över vad han presterade idag. Och jag är faktiskt lite stolt över mej själv också. Om jag råkar på nya saker inför folk, och dessutom många som tittar, då brukar jag bli väldigt nervös och ängslig och tänka, det här går aldrig. Men jag gjorde inte det idag!! Jag tänkte istället, det här är nytt för oss, men vi gör så gott vi kan. Cazper löste det mesta med bravur och jag kände att den träningen vi lagt ner hittills har gett bra resultat. Det ju såklart en del kvar (förmodligen massor), men vi är en god bit på väg, i alla fall när det gäller fotgående, stadga och kontroll. Sen vet man att saker kan ändras över en natt, så det gäller att inte ta saker och ting för givet.
Innan vi åkte hem för dagen tog vi kort på alla Santies söner. Storebröderna Cooper och Yambo låg ihop med Focus och Cazper. Det är så fantastiskt att se
dessa fyra hanar ligga så nära varandra utan det minsta bekymmer!!
På kvällen sov Cazper som en stock och jag var rätt seg jag med.

Idag när vi var ute på promenad, så gick Cazper rakt igenom en vattenpöl utan att få spader över att bli blöt om fötterna. Han nästan la sej ner i vattnet t.om. Där ser man.....

22 mars 2009

Nu var det ett tag sen jag skrev igen, tiden rusar iväg. Det har egentligen inte hänt så mycket. Den tråkiga vintern börjar äntligen släppa taget, så nu kan man gå som vanligt utan att riskera livet på hala underlag.
När det gäller träning så kan vi börja ta upp lydnaden nu när planen på klubben och andra ställen med för den delen, är isfria.
Och när vi tog upp träningen så hamnade vi i ett läge som jag vet kommer, men som jag har en viss förmåga att förtränga. Jag har råkat ut för det med alla mina hundar, att ett visst moment har vi aldrig hört talas om!!! I Cazpers fall är det att ligga plats. Vi var visserligen långt från färdiga med det, men vi var på väldigt god väg innan all snö och is kom. Nu kan vi ligga i ja, knappt en minut sen blir det för långsamt. Så nu är det bara att gå tillbaka till ruta 1, lung och fin... Den övriga lydnadsträningen funkar bra. Cazper älskar ju att träna.
När vi tränar jakt så kan han i alla fall fortfarande sitta still bra (än så länge)

Nu är ju Cazper på god väg att bli "stor pojk", lyfter på benet, har fattat att dofter finns det gott om, så en ny värld håller på att öppna sig för honom. Det kan vem som helst bli lite snurrig av.
Igår gick vi äntligen ett spår för första gången i år. Fungerade mycket bra med tanke på uppehållet, och tempot på Cazper var nästan behagligt. Det behöver sänkas ännu mer, men det var en bra början.
Den 28 mars skall vi gå på jaktlydnadskursen hos Anna-Lena Wendt och det ser jag mycket fram emot. Skall bli spännande att ser hur min lilla snurriga gosse fungerar.

21 februari 2009
Idag fyller Zack 11 år!! Fattar inte var tiden tar vägen. Som present idag åkte vi "hem" till Ebbarp i Svenljunga och var ute och sprang på Zacks gamla marker. Han blev faktiskt jättelycklig. Det märktes knappt att det snart var ett år sedan vi var där och gick. Han hittade snabbt sina ställen där det alltid luktade speciellt gott. Både jag, Bosse och Mikael fick faktiskt lite längtan tillbaka till skogen. För Cazpers del var det första gången han var där. Vi får åka dit mera och framförallt till hösten. Jag har ju massor av hemliga kantarellställen som jag och Zack hittat under åren.
Den 22 februari var det meningen att jag och Cazper skulle på en jaktlydnadskurs hos Anna-Lena Wendt, men, men, men, vädergudarna tyckte inte det. Anna-Lena var tvungen att ställa in på grund av snöstorm. SKIT! Men det kommer ett nytt datum som vi får se fram emot.

2009-02-15

I morgon fyller Cazper och hans syskon 10 månader!
Den sista månaden har vi faktiskt tränat en del jakt med våra vänner. Tycker att Cazper är vädigt duktig för sin ålder. Han bryr sej inte om de andra hundarna och har en rätt så god stadga, även om det kan bli lite tråkigt att vänta...
Jag och Bosse var ute och körde ett sök med bara vilt, och det var en ny erfarenhet för Cazper. Anledningen var att jag vill ha ett spontanare upptag, för han kan ibland stå och fundera på om han skall ta, hur han skall ta nytt vilt. När han går ut på ett sök med dummies så tar han upp dummies snabbt och bra, så jag hoppades på att det skulle bli samma med detta söket. Första fågeln han hittade blev han mycket konfunderad över och såg ut att tänka: den här skall nog inte in, men sen kom han till fågel nr 2 och då trillade 25-öringen ner. Aha, det skall vara så här, ja då får jag väl ta in dom då. Tycker att det blev ett bra resultat. Mer träning på vilt helt enkelt.

Igår den 14:febr blev vi medbjudna till träning med Cazpers pappa Fonzie. Joe och Susanne som har honom, var här i Sverige och bjöd in Susanne och hennes valpköpare. Det var väldigt kul att träffa dom på det här sättet, t.o.m farmor till Cazper och hans syskon var med. Vi som kunde komma var Susanne, Santie, Ghia och Focus, Lars och Susanne med Jetta och Lea och så var det jag, Bosse och sonen Mikael, Cazper och Zack. Vi var utanför Halmstad i Sågknorren där elitprovet gick i höstas. Och denna gången var det ett underbart väder i motsats till förra gången vi var där.
Träningen var mycket nyttig, många stadge-övningar med markeringar när vi stod på rad, markeringar när vi gick på linje där sista föraren i ledet kastade markeringen och första hunden i ledet hämtade den, springa genom gruppen med hundar och människor för att apportera en dummie, linjetag och sök.
Alla syskonen var jätteduktiga inklusive Cazper. Det kändes som om att gå från 1:klass direkt upp i gymnasiet. Dom är trots allt bara 10 månader. Cazper lärde sig i alla fall att det inte lönade sig att "knalla", rumpan var väldigt lätt emellanåt. Så hade jag honom okopplad hela tiden och han skötte den biten utmärkt. Att umgås och träna med andra hundar, vi var trots allt 8 hundar som gick tillsammans, fungerade också väldigt bra. T.o.m gamle Zack fick hämta några markeringar till hans stora lycka. Vi fick många goda tips att ta med oss hem.

Det blev en lång och mysig dag med lunch som Joe och Susanne bjöd på, och "våran" Susanne hade bakat en jättegod kaka.

2009-01-17

Idag har vi varit på valpträff hos Susanne igen. Denna gången kom brorsan Prius från Danmark och det var himla kul att träffa både honom och hans husse och matte. Tyvärr kunde inte Rex och hans familj komma men sedan var alla där. Det är så roligt att både hussar och mattar är med varje gång. Vi är ett himla mysigt gäng. Susanne hade som vanligt lagt upp en mycket intensiv dag. Vi började med fika, sen var vi ute hela tiden tills mörkret kom. Vi hade olika stationer med sök, närsök, stadga, linjetag, markering, vilt och så gjorde vi ett litet "jaktprov". Så himla kul. Det var första gången alla hundarna var med hela tiden och det blev en prövning för våra unghundar. Tidigare har vi ju kört en och en. Men dom klarade det jättebra, och det var så kul att se att alla var så duktiga. Vilken utveckling på 3 månader!!!!
Jag måste säga att med den lilla jaktträning jag egentligen lagt ner på Cazper, så var han helt fantastiskt duktig. Det som jag och Bosse tyckte var roligast var att se att våran träning av det fria söket under jullovet hade gett så bra resultat. Nu börjar han ta för sig mark och är ute och söker länge utan att vända tom tillbaka in. Så, träning ger färdighet.
Tack Susanne för en mycket trevlig och givande dag!!!!!
Nu är ju Cazper 9 månader och han börjar bli stor pojk. Inte så stor att han lyfter på benet, men det är nog bara en tidsfråga. Vad vi inte visste och inte Cazper heller för den delen är att det finns MASSOR av spöken överallt!!!! Spelar ingen roll om det är dag eller kväll, dom är där ändå. Sen när vi går fram och tittar, tar på alla "farliga spöken", ja då blir Cazper nästan förlägen. "Hur kunde jag vara rädd för detta" ser han ut att tänka..
Nu är det snart ljusare kvällar, bara denna veckan har det blivit ca 25 min ljusare. Längtar efter att få träna i ljus även på kvällar. Föt träna, ja det är helt underbart fortfarande tycker Cazper. Han skiter högaktningsfullt i om det snöar, regnar är halt, vått, det är jag som tycker mindre bra om det.

7 januari 2009

Nytt spännande år har börjat!!!
Det har inte hänt så mycket sen vi skrev sist. Cazper och jag har haft jullov i 17 dagar, och det har varit väldigt skönt. Min ambition var att träna varje dag!!! och det har jag väl "nästan" hållt. Det har ju varit lite jul och lite nyårshelg som har kommit ivägen, men vi får nog vara nöjda ändå. Det fria söket börjar faktiskt arta sig, och ett par spår har vi också gått. Cazper är mycket intensiv i spåret, det är så att skinnet i händerna ryker när han drar iväg. Måste få ner tempot, annars är han helt otrolig. Inget stör honom. Han har fastnat med linan, fått linan under sig, jag stannar honom när jag har problem att ta mig fram, ja massor av saker som kan vara hämmande hos en nybörjarhund. Men han bryr sig inte det minsta. Han väntar tills saker och ting rett ut sig och fortsätter sen som om inget hade hänt. Som sagt, han är mycket intensiv. Vi har små "vänta och lunganeross pauser" vid varje apport. Det blir nog bättre med tempot när vi börjar gå lite längre spår.
Vad vi nu hoppas på är att det INTE blir för mycket snö den 17 januari. Då skall vi på valpträff hos Susanne igen, och får förhoppningsvis träffa brorsan som bor i Danmark för första gången plus alla andra syskon och deras mattar och hussar.



16 november 2008

Idag fyller Cazper och hans syskon 7 månader! Hjälp, var tar tiden vägen? Cazper är nu en stor och stilig gosse. Det har märkts sista tiden att hormonerna börjar röra sig i honom.
En morgon hörde vi något konstigt från köket. Då hade Cazper ställt sig upp på bänken och stulit smörpaketet. Under honom stog Zack och sa: tack kompis, stick och brinn nu den här är min. Stackars lilla Cazper, fick inte ens smaka på sin trofe. Stunden efter var han uppe igen, men då stog jag bakom....Sen har han inte försökt något mer. Får se hur bra minne han har.
På jobbet har han smitit ut från rummet några gånger. Han puttar till gallret, sen är han ute där jag är. Det har vi också förhoppningsvis stoppat. Som sagt, Cazper är inte svår, men de har sakerna som han testar nu vet han ju inte att man inte får eftersom han aldrig gjort det innan. Kul att få börja uppfostra på "riktigt". På promenaderna har han också börjat bli VÄLDIGT vidlyftig. Jag har ju klagat lite över att han inte gått av mina fötter, det gör han definitivt nu. Skogen har mycket kul att bjuda på tycker Cazper. Men tyvärr, även där har han och jag skilda åsikter. Jag vill nog gärna vara med på hans äventyr...
När det gäller träningen så har vi börjat med lite mer lydnadsträning nu. Det är ju mörkt så det är det enda man kan göra på kvällarna. Hopp över hinder, apportering, fot med ett par steg i taget och början på platsliggning. Han tycker det är så roligt att träna och är jätteduktig. Budföring tycker han är himla kul.
Så har jag börjat med linjetag i klocka. Lägger ut synliga dummies kl tolv, tre, sex och nio. Dirigering har vi också börjat testa. Sätter honom mitt framför mej och lägger en dummie en bit ifrån honom i sidled, och visar sen höger eller vänster. Detta tycker han också är väldigt roligt.
Som sagt, tiden går jättefort, man blir väldigt kluven. Ena stunden vill jag ha tillbaka min lilla valp, nästa stund längtar jag till att jag kan börja tävla och starta på jaktprov. Men mest av allt längtar jag efter dagar utan regn!!!

26 oktober 2008

Uppstigning kl. 04,00 i ösregn och storm. Jag Bosse och hundarna skall åka till Halmstad för att träffa Cazpers far Fonzie. Och för att titta på elitprov i jakt där Fonzie skall starta. Man undrar hur man är skapt ibland med tanke på väderleken... Väl framme träffar vi Lars och Cazpers syster Jetta, han skall vara funktionär, och efter en stund kommer Susanne, Ghia och Focus.
Det var hemskt kul att få träffa och se Fonzie. För dagen fick han en 0:a på grund av missad vatttendirigering, annars skötte han sig utmärkt. Enligt de som förstår sig på var det ett trevligt och bra upplagt prov. I min värld gjorde alla hundar sitt prov i ENBART vatten!!! SKITVÄDER!!!! Men alla förare och funktionärer var på gott humör.
När det gäller Cazpers fortsatta träning så har den legat lite på is de sista veckorna. Vi har varit på klubben och tränat lite kontakt, budföring mm, och en hel helg har Cazper tränat på att ligga bilen på grund av att jag haft städdag ena dagen och dömt andra. Det skall visst vara nyttigt att åka till någon aktivitet utan att alltid få komma ut och göra något.
Sen har jag faktiskt surat ihop på grund av det dj..a regnandet. Vi är dyngsura morgon, middag och kväll. Vet att man inte skall haka upp sig på vädret men just nu är det svårt att låta bli när allt man tar i är blött. Funderar faktiskt på att sova i regnställ. Och för säkerhets skull blir det ju mörkt mitt på dagen nu.... blä.
Dessutom vet jag att det är dags att så smått börja träna det som jag är expert på att hoppa över, grundträning, dela isär moment mm. Men det är klart, skall det bli resultat så måste man. Kan nog sura ett tag till.

14 oktober 2008

I lördags var vi hos Susanne på vår andra valpträff. Det var väldigt kul att få träffa 5 av Cazpers syskon och deras mattar och hussar. Som vanligt hade Susanne ett färdigt upplägg för dagen som innehöll det mesta. Och till denna träff var Susannes kompis Annika med som hjälp. Kul att få träffa henne också. På förmiddagen var det jaktlydnad, stadga och passivitet. Cazper klarade "läxan" från förra valpträffen med bravur. Efter det åt vi en kanongod lunch som Christer lagat till.
På eftermiddagen åkte vi ut till skogen. Där körde vi linjetag, markeringar ett litet sök och närsök. Cazper var lika duktig här. Närsöket var hans lilla paradnummer och jag var mycket stolt över att pipträningen fungerade.
Dagen avslutades med vilt. Det hade suttit som en liten klump i magen hela dagen på mej, skulle han ta det idag? Susanne började med "otejpad" and och Cazper TOG den utan problem. Så kom en ny fågel
fram. Mås. Men min lilla stjärna tog den också! YES!! Jag blev så himla glad, bar mej säkert åt som en idiot.
Det var en mycket trevlig dag, lite duggregn på förmiddagen och sedan uppehåll. Alla valpar var jättepigga och duktiga, och alla verkar ha stor motor.
Tack Susanne för en mysig dag! och för allt arbete du lägger ner på oss valpköpare.Synd att tiden går så fort bara.
Nu är det bara hem och träna vidare. Det spelar ju som bekant ingen roll vad vi tränar jag och Cazper, han är med
på allt.

29 september 2008

Tiden går fort när man har roligt sägs det, och det stämmer, framförallt om man har en valp. Cazper utvecklas i rasande fart. Han har faktiskt börjat gå av mina fötter nu när vi är ute i skog och mark. Inte så att han drar, nej han har full koll på var jag är, men kan gå så långt från mej så jag kan träna  inkallning och stanna med min pipa. (såklart inte samtidigt) Han har verkligen börja fatta det här med att stanna fort och sätta sig. Rumpan åker blixtsnabbt ner i backen och då kommer ju belöningen snabbt också. (Grattis till mej som hittills lyckats belöna utan att fumla) Vad som är roligt är att det fungerar bättre och bättre på håll. (än så länge) Det är så himla kul.
Igår tog vi fram våra berömda fåglar, det är ju nästan en månad sen vi testade sist, och nu fanns det inte tillstymmelse till att inte vilja att ta någon av dom. Anden är ju fortfarande lite stor, så själva tagandet är lite problem. Men han tvekar inte!!!! Det är som om han apporterar en dummie. Cazper är ett litet krutpaket. Pigg på allt vi skall göra och dessutom väldigt snabb. Frågan är om jag kommer att hinna med i svängarna, men igår kunde jag faktiskt stoppa honom på en tjuvstart.....
I veckan tränade vi spår igen. Jag utmanade ödet och lät en kamrat lägga spåret och ha en apport i mitten av spåret. Skulle han inte fixa det så, ja tillbaka till början. Vi har ju bara gått 5 spår innan. Spåret blev väl ca 200 m och gick genom stundtals tätt ris, lite kringeikrokar och även över en liten grusväg. Dagen till ära testade jag spåselen. Lite stor var den men det funkade. När vi gick spåret 1.5 tim gammalt, var det dessutom på väg att bli mörkt. I Cazpers värld var detta inget konstigt alls. Han gick på spåret utan tvekan och spårade som om han gått en 20-30 spår innan. När han gick av det i vinklarna (inga tvära vinklar, snarare böjar) så gick han tillbaks snabbt där han tappade det. Lite konstigt blev det med apporten på mitten, men efter en pyttestund gick han igång själv att spåra. I snöret bakom försökte jag hänga med så gott det gick. Riset gick ju bra för lilla Cazper att ta sig igenom men jag fastnade ju såklart med både foten och kopplet. (Ingen är nog förvånad.) Så det blev ju tvärstopp, men han redde ut det också. Fortsatte att spåra när jag tagit mej loss. Och jättelycklig när vi kom till slutet. Det som är, är att han har nog alldeles för bråttom. Jag måste börja dra ner på tempot. I 200 meter går det väl an, men när spåren blir längre kommer ingen av oss att orka. Ja, i alla fall inte jag. Men vilken spårhund han verkar vara!




15 september 2008

När vi bor som vi gör i stan blir det rätt så många koppelpromenader. Många får hybris om dom möter en lös hund även om det är en valp. Och det är ju på dessa promenader vi möter alla "farliga hundar" i Cazpers värld. Men å andra sidan, det finns gott om rabiata hundar i stan som inte klarar av att möta någon annan hund.
I dag var jag själv ute med både Zack och Cazper och möter då en stor svart "farlig" hund som såklart skäller ut oss. Zack i vanlig ordning tittar inte ens åt hunden och jag förberedde mej som vanligt att bara gå utan att göra stor affär av det. Helt plötsligt befinner jag mej med en valp som drar och sliter i kopplet, står på bakbenen och skall mopsa tillbaka. Visserligen lite osäker, men ändå. Innan jag fick trasslat med kopplen och dragit ner Cazper på marken tog det ju en stund. Sen ursäktade jag mej lite med " det är bara en valp". Så den lilla ängsliga rädda gossen blev med ens jättestor!!! Där ser man. I fortsättningen kommer förberdelserna inför hundmöten vara helt annorlunda från min sida.....
På brukshundklubben tittar han inte åt andra hundar även om han är lös, där vill han bara göra något. Där ser man hur de skiljer på situationer.

10 september 2008

Cazper är nu snart 5 månader och hittills är vi jättenöjda med honom. Han är en ödmjuk och helt underbar liten gosse och väldigt lätt att ha och göra med. De korrigeringar i uppfostran vi måste göra tar han direkt. Han frågar inte efter om det verkligen är så som vi säger och testar inte om det verkligen var så. En av de saker vi får styra upp är leken med Zack. Cazper blir tuffare och tuffare i sina nypor och Zack säger inte till. Men å andra sidan, när Zack verkligen tycker att det räcker, då säger han till och då slutar Cazper direkt.
Jag har i alla fall bestämt mej för att det blir spårsele. Vid träningen igår tog vi bilen och jag lade ett kort spår i skogen. Den enda retningen han fick var att jag visade spårpinnen innan jag gick iväg. Han satt kvar i bilen. Spåret gick i mossa, lite vatten lite småvinklar och över ris. Sen åkte vi till klubben där det var massor av folk, och tränade lite av varje. De hade även skott, så det blev träning på det med för första gången. Cazper reagerade lite på första skottet, men sen så brydde han sig inte. Efter ca 1 tim och 10 min åkte vi upp till spåret. Cazper började vädra direkt. Det var en bra bit till spåret men när vi kom fram tog han spåret som om han inte gjort annat. Det gick hur bra som helst!!! Och det här med att pinnen är värd ca 1 milj, det har han redan fattat. Han blir jätteglad när han hittar den, vänder upp direkt och kommer till mej. Det är så man nästan fäller en tår. Detta var han 4:e spår i livet.... Hoppas verkligen jag kan förvalta detta på rätt sätt.
Vi har även simmat i veckan. Det var ju ett tag sen sist, men inga problem. Ja, han tyckte nog att det var lite kallt i vattnet men Zack simmade ju så......

Augusti 2008

När vi kom tillbaka till arbetet efter 4 veckors semester undrade jag lite hur det skulle gå. Han har ju vuxit till sej betydligt under denna tiden. Men det var precis som vanligt. Men nu är han mycket mer vaken på dagarna och tycker t o m att det är lite tråkigt när jag bara sitter och arbetar. Lite kan man väl ändå leka. Vi har fått ett nytt stor fint rum och det ser ut som ett dagisgolv med alla hans leksaker utspridda. Han uppför sig lika perfekt som innan, är tyst och lugn hela tiden, även när jag lämnar honom. Alla mina arbetskamrater är mycket imponerade och dessutom är han mångas kelgris. När vi är ute och rastar oss på dagarna leker vi mycket med tennisbollen och får då möjligheter till både linjetag sök och närsök inkl signal. Bollen har ju en viss förmåga att studsa iväg....
Lydnadsträningen går verkligen framåt. Nu sitter han kvar jättefint, går fint och är uppmärksam på mej vid min sida när andra tränar, och kopplar av väldigt bra under passivitet. Utan att låta. Inkallningen och nejet fungerar utmärkt också. (än så länge)
I slutet av augusti började vi med spår. Inför 1: spåret presenterade jag en spårpinne som han aldrig sett och sen satt Cazper i bilen när jag la ut spåret.. Han såg mej en bit genom rutan. Jag tog ut Cazper direkt ur bilen och gick mot spåret, och han tog upp det redan på vägen och drog iväg snabbt som ögat i spåret. Blev dessutom överlycklig när han hittade pinnen. Så nu blir det inga direktpåsläpp i fortsättningen. Nästa spår jag gick ut fick han se när jag gick iväg, så tog kompisen honom till bilen. Sen fick det ligga i ca 50 min, och han löste det jättebra och i ett mycket behagligare tempo. Han har en mycket bra näsa.
I slutet av augusti kom Susanne, Cooper och Ing-Marie Röstlund men Yambo upp till Sexdrega här i närheten för att titta på ett jaktprov. Med sig till oss hade gulliga Susanne en kråka och en and. Vi testade båda två och kråkan var inga problem men anden var inte så kul att ta. Dagen efter tejpade Bosse vingarna på anden sen tog vi med oss Zack och Cazper ut. Först skulle han inte ta den, men då skickade vi Zack att apportera anden flera gånger framför näsan på Cazper. Det gjorde susen. Då tog han den också. Jag tror att han är tveksam hur han skall ta de stora fåglarna. Inte att de är äckliga. Så nu blir det tejpad fågel i fortsättningen tills viltapporteringen sitter. All annan apportering är inga problem.

10 augusti 2008

Vår lydnadsträning börjar på Elfsborgs BK. Nu skall här tränas. Vi tränade på början till linförighet/alt gå fint vid sidan. Han var med på noterna direkt. Vi har ju faktiskt tränat mycket kontakt på våra promenader, man glömmer lätt det. Så tränade vi mycket på att vara lös när mina 2 kamrater tränade, och början på kvarsittande. Jag har bestämt mej för att jag skall ha Cazper lös hos mej så mycket det nånsin går, det är ju en viktig del i både vardagen och inom jakten. Han har inte varit så vidlyftig när vi är ute på promenader, utan han håller sig jättebra vid oss. Jätteskönt!Så inkallning är inte helt lätt att träna. Nu fick jag dock möjlighet till det när han försökte springa till mina kamrater under deras träning. Och faktiskt, både "nej" och inkallning fungerade!
Men den här kråkan, ta det lungt.... ekar någonstans i bakhuvudet..
När vi kom hem kunde vi inte låta bli och testa kråkan igen, tur nog. För han tog den till slut, flera gånger!!! Något tveksamt men det var i alla fall en början. YES!!!!

9 augusti 2008

Valpträff hos Susanne!!! Det har vi sett fram emot. Det var 5 st syskon där inkl. Cazper och det var jättekul att få träffa de andra. Dagen ägnades åt lite linjetag, litet sök, närsök inkl närsökssignal, viltapportering och inte minst PASSIVITET. Susanne hade lagt upp ett lagom program för alla, och alla valpar var pigga och med på noterna. Jättekul! I träningsdagen ingick även Christers goda mat!
När det gäller Cazper så fungerade allt riktigt bra förutom viltet. Det skulle vi inte ta. En frystorkad fasan tog han till slut men and och kråka var blä. Lite trist tyckte nog både jag och Bosse, men den goa Susanne lugnade oss med att det kommer att fungera. En torkad vinge och en färsk kråka fick vi med oss hem för att träna på. "Men ta det lungt...." Och så fick vi med oss massor av andra saker som vi kan börja träna på. Äntligen, nu börjar Cazpers nya liv!!!! Som sagt när det gäller jakten vet jag inte vad man kan börja med. Zack var ju 7 år när vi började med jakt, så någon valpträning blev det inte där.

Juli 2008

I juli har det hänt en hel del i Cazpers liv. Bl a blev han så gott som rumsren, och det är rekord för mej och mina hundar. Både Bamse och Zack var jättesena. Underbart!
De två första veckorna arbetade vi och resten av juli har vi haft semester. Vi har ägnat oss åt mycket social träning. När vi är ute och går så kommer ju det en hel del "farliga" hundar och en del av dom "farliga" hundarna står i trädgårdar och skäller ut oss när vi går förbi. Cazper tycker inte om detta och blir mycket ängslig. Och det värsta av allt är att INGEN av oss som går med honom, jag Bosse, Zack, fattar hur farliga dessa hundar är. Han har inte så mycket att välja på än att lita på oss stackarn. Vi har också varit ute på husvagnsemester och på campingar och badplatser är det ju som bekant massor av dessa "farliga" hundar. Till slut blev det för mycket att hålla reda på, och Cazper lärde sig rätt så fort att det var ju faktiskt inte så farligt. Han skötte sig utmärkt på campingen. Zack är ju mästare på gott uppförande både i bilen,
i och utanför husvagnen, så Cazper lärde sig nog mycket där.
Vi har även varit på boule-SM här i Borås bland massor av folk. Detta dels för att titta på tävlingen och dels för att kunna vara bland många människor och koppla av. Dessutom fick Zack vara hemma. Cazper löste det suveränt. Han låg under min brassestol (det var väldigt trångt där) och sov det mesta.
Badat har han också gjort en hel del. Han är mycket duktig på att simma. Första gången han skulle i var lite tveksam, men Zack var ju därute och han visste inte hur han skulle ta sej i detta blöta. Till slut sprang han i när Zack kom simmande in till stranden och sprang då lite för långt så han inte bottnade. Vi stog så vi kunde gå i och hämta honom om han inte simmade, men det gjorde han. Det fanns liksom inget annat att göra om han ville med Zack upp på land. Sen hoppade han in flera gånger, och simmade jättebra. På husvagnsemestern vid kusten badade vi varje dag. Där var det långgrunt så vi gick tills botten tog slut och då simmade Cazper helt naturligt. Ja förstås, han försökte och faktiskt lyckades att åka snålskjuts på Zack ett par gånger. Han tog tag i svansen och åkte med. Såg rätt lustigt ut.
"Riktig" träning har jag inte börjat med än, utom då mycket passivitet som det blir gratisträning av i alla situationer vi befunnit oss i. Men jag längtar till att börja träna honom nu. Någon liten vindmarkering och landmarkering  har vi gjort och faktiskt en hel del inlevereringar. Fungerar bra. Han går ut och hämtar det jag lagt ut och vänder direkt och kommer in till mej. Intresset är stort hos Cazper.

Resten av juni 2008.

Cazper har funnit sig väl tillrätta. T o m den suraste av våra katter har accepterat honom. Pontus är värdens goaste katt men andra hundar än Zack tycker han inte om, så lite nervöst var det hur detta skulle gå.  Men han surade i 2 veckor sedan insåg han att Cazper skulle bli en del av hans liv, så nu kan han t o m tänka sig att leka med honom.
Cazper har redan varit med om en hel del. Eftersom jag började min anställning den 1:a juni kunde jag inte ta valpledigt. Så Cazper fick följa med till arbetet från början. Det är ett lungt kontor och han har det jättebra, och Cazper är mycket duktig där.
Jag kan dessutom när som helst ta ut honom för rastning, så några olyckor har inte hänt inne.
Zack tar det med ro att vi går iväg på dagarna, tror faktiskt att han tycker det är lite skönt. Det blir inte mycket till vila när Cazper är hemma. Dom skulle kunna leka oavbrutet om inte vi la oss i. Zack vill leka precis lika mycket som Cazper. 
Midsommar var vi hos kamrater med andra hundar och det gick också väldigt bra. Cazper verkar vara en cool kille.
I Cazper ingick det mossrivare, så det vi lägger tid på är att lära sig att inte äta mossa hela tiden.
På våra promenader är han för det mesta lös och han håller sig så fint vid oss.


13 juni 2008

Idag har vi äntligen hämtat våran Cazper hos Susanne! Det blev många lyckotårar när jag fick honom i min famn.
Att ta med honom från sina syskon, mamma och Susanne med familj var sorgligt och nervöst. Jag skulle aldrig klara av att lämna ifrån mej mina valpar sådär.
En bit utanför Växjö stannade vi i skogen så att Zack och han fick hälsa på varandra. De har inte träffats innan.
Första mötet gick jättebra! Cazper gick rakt fram till Zack och morsade och Zack nosade av honom, tittade på oss och sa: helt OK, den tar vi!  Jag har aldrig tvivlat på att Zack inte skulle ta till sig en ny liten kompis, men man vet ju inte.
Bilresan till Borås gick också bra, lite ängslig var han en stund, men efter ett tag lade han sig i mitt knä och somnade.
Väl hemma åt han sin mat som han skulle utan problem och första natten sov han rakt igenom. Det här blir nog bra.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

08.08 | 16:53

Han har verkligen lämnat ett stort tomrum efter sig!
Stor kram älskade Mamma!

...
07.08 | 21:32

Tänker på er. Kram

...
17.07 | 23:13

Visste inte ni hade egen sida, Grattis igen ni är jätteduktiga

...
17.07 | 19:55

Tillykke med det flotte resultat på klubmesterskabet.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS