 |
|
|
 |
|
Mike blickar framåt. En månad närmare våren....
Onsdagen den 31 Mars 2010
Onsdagen den 31 Mars 2010.
Lydnadsträning 3 & långtur med hela BoxerPojksTrion
Måste passa på att hälsa på
världens Bästa Lillasyster "Zigne" som
fyller 8 år (veteran) idag.
Skriv en Grattis hälsning i deras Gästbok
http://www.kalvmarkenskennel.se
Mål för oss:
Fysträning för Mikes del + busekast.
Jaha ja ännu en gråmulen dag!
Ser att solen skulle vilja komma igenom men det blir nog svårt för den.
Påskkorten är skickade via mail.
Hundförarkläder beställda.
Anmält till utställning.
Har kört med mammuten & diskat.
Ska damma av lite i hundbäddarna (daglig syssla, vill hålla efter till dem också, bortsett från byte av fällar en gång i veckan) & handla lite.
Vi ska iväg och gratta Världens Bästa lillasyster till Wille & Tacho som blir 8 år idag.
Med andra ord hon blir pensionär hon också nu.
Så lite presenter och en hundtårta är på "G" till henne & lite annat skoj.
Innan dess så ska vi ha hunnit med lite lydnadsträning och en långsvängare med BoxerPojksTrion.
Kamerabatteriet är under laddning för här ska det fotas så mycket det bara går.
Som alla vet så blir det inte många bilder som jag blir nöjd med så jag måste ta många, många bilder innan jag finner något kort som jag kanske blir nöjd med.
Ha en bra dag gott folk!
Mer on dagen kommer senare....
I morgon kan man luras.
Kom ihåg det för det blir en ny månad - APRIL...& då flyger alla påskkärringarna iväg till blåkulla.
Undrar vad som är så spännande där.
Kanske man ska fråga kvasthilda om hon vill skjutsa mig dit!!!
Tisdagen den 30 Mars 2010
Tisdagen den 30 Mars 2010.
Rapporträning var tänkt.
Prommenad på 1½ timme med hela BoxerPojksTrion.
Mål för oss:
Rapportträning med Mike och fortsätta med retning som tidigare.
Prova en ny väg tillsammans med BoxerPojksTrion.
Nja ännu en grå och trist dag.
Dessutom så hade det kommit ner mer snö under natten så bilen var vitklädd igen.
Dock ännu mer än dagen innan.
Rapportträning var inplanerad idag så allt var väl förberett med ryggorna och hundarna till det att husse skulle komma hem så vi kunde dra iväg på en gång.
Vi åkte ut dit vi hade tänkt köra rapporten.
Klev ur för att kolla in underlaget.
Det var absolut inte lönt att köra på den här sträckan för Mike skulle ha sjunkit igenom totalt.
Vill inte riskera något med honom så då ställde vi in dagens rapportträning.
Får se hur det ser ut på torsdag om vi har funnit någon annan plats att hålla till på.
Så då åkte vi vidare för att gå med grabbarna i Övre Storvik.
Närmare bestämt parkerade vi efter Korsåvägen.
Mike fick bära sin klövjeväska och de andra grabbana sina Hurtta selar.
Så vi gick längs med Korsåvägen en hygglig bit innan vi vek av in på ett gammalt skoterspår.
Här har de inte kört på länge.
Ganska så bra att gå in på olika skoterspår också för att kolla in underlaget om man skulle finna någon rapportsträcka.
Inte en chans att vi skulle kunna träna här heller.
Vart och varannat kliv på spåret så sjönk man ner.
Då kan man tänka sig hur det skulle vara om Mike skulle springa i detta.
Inte så himla motiverat att sjunka ner här och där för det skulle bli för jobbigt och vi vill inte att han ska tappa motivationen för att underlaget blir för jobbigt.
Har man otur så kan det även bli benbrott också.
Det vill vi inte vara med om så då var det vettigare tyckte vi att avvakta lite och försöka finna någon annan plats att träna på.
Sablars snömängd, vad den hämmar all träning med hund i vårat område.
Blir så nedrans sur att inte kunna träna på ett schysst sätt.
Blev då svettiga efter en kort stund på skoterspåret och hade då inte hunnit gå halva sträckan.
När vi kommer ut på grusvägen så blir det skönt att få vila benen med en rask promme i stället.
Vandrar ner mot utkanten av Storvik innan vi vänder tillbaka och tar då den grusade vägen tillbaka genom skogen för att komma till bilen.
Eftersom det inte bidde någon rapportträning så blev vi ute på tur i närmare 2 timmar istället.
Men vad gör det när det med goa vovvar.
Ha en bra dag!
Måndagen den 29 Mars 2010
Måndagen den 29 Mars 2010.
Lydnadsträning 2 på Högbobruk & långtur med hela BoxerPojksTrion i Rosenberg.
Mål för oss:
Stegförflyttning, linförighet för klass I, 2:an´s ruta, framåtsändande, inkallning med ställande, ljudgivning & vanlig apportering modell klass 1 = sitt och håll i utan tugg.
Efter en långtur med hela vår BoxerPojksTrio så bidde de lydnadsträning.
Söväder var det när man kikade ut på morgonen.
Attans da tänkte jag!!!
Så trist.
Hade bestämt träff med Johanna i Högbobruk till 14 tiden för att träna lydnad och sedan gå runt tjärnen i Rosenberg.
Fick kontakt med henne om att vi går runt i Rosenberg i stället för det var inte skoj att träna lydnad i detta söyrande.
Sagt och gjort så packade jag för det.
Var framme i Rosenberg lite före henne så jag hann knyta mina kängor och sätta på selarna och Mike med sin klövjeväska innan hon kom.
Så jag behövde inte vänta länge förän hon anlände.
Ingen av oss var glad åt vädret utom hundarna då förstås.
Salsa var superpigg idag och gjorde en hel del bus med sin matte i deras baggenbälte & koppel.
Lika busiga var mina grabbar nja kanske inte lika som Salsa men de hängde gärna på ett å annat bus de också.
När vi hade gått mer än halva sträckan så avtog snöandet och då frågade Johanna om vi inte skulle passa på att köra hundarna nere på parkeringen vid Högbo bruk i allafall.
Ja varför inte när vi ändå var i närheten.
Så vi for dit direkt efter prommen i Rosenberg.
Framme på parkeringen så hade Johanna parkeras närmast infarten för där var det torrast.
Halva parkeringen var jätteblöt såg vi.
Så vi hade tur att finna gott om plats för vår träning ändå.
Jag ställde upp koner till framåtsändande och rutan för klass 2´s lydnad.
Därefter så tog Johanna ut Salsisen för att börja träna med henne.Körde lite fritt följ som uppvärmning och efter det så bidde det rutan, framåtsändande, ställande med mera för dem.
Vi gjorde skiftbyten mellan momenten med Salsa och Mike.
Kanonbra ideé det.
Johanna & Salsa gjorde jättebra ifrån sig idag på sina moment.
Jag tränade rutan för klass 2 men bara för skojs skull och det gick toppen.
Sedan bidde det framåtsändande.
Går bättre och bättre men är långt ifrån perfekt.Så mer träning blir det med den.
Inkallning med ställande & vanlig inkallning, linförighet runt 4 koner & slalomträning mellan koner för mitt fotarbete måste repareras.
Har liksom fått till något udda med mina fötter i högersvängen.
Med hjälp från Johanna så fick vi till det så Mike förstod mig bättre.
Ljudgivningen gick lite bättre än gången innan.
Fick hjälp med apporteringen för klass 1.
Mike fattade vinken efter ett par gånger.
Johanna har många bra tips med apportering.
Tack för dem Johanna!
Summering av lydnaden med Mike idag = han kändes kanon så jag är jättenöjd.
Tack för sällsakpet & hjälpen idag Johanna & Salsa.
På återseende.
Ha en bra dag!
Söndagen den 28 Mars 2010
Söndagen den 28 Mars 2010.
Lydnadsträning 1.
Långtur med hela BoxerPojksTrion efteråt.
Mål för oss:
Få lite goda råd & hjälp av Monkan M med lydnaden & uppletande av föremål.
Sedan en skön långtur på 8 kilometer med hela BoxerPojksTrion.
Lydnaden avklarad nu återstår långturen med hela familjen på eftermiddagen.
2 timmars utmed S.Åmotan i blandat underlag..såsom skoterspår, pulsarspår, grusväg & rätt bra underlag.
Hade bestämt date med Monkan vid ABB-parkeringen till 10.00.
Vädret var inte det bästa men inte 17 ska det få hålla oss tillbaka utan nu måste vi sätta fart med träningarna.
Det bästa där är att det var snöfritt på parkeringen och att det inte var något folk där för de jobbar inte på helgerna.
Eftersom jag var lite osäker på vad som vart sagt så åkte jag först hem till Monkan och då såg jag att hennes bil inta var där så då vände jag och ner till ABB som ligger ett stenkast från henne.
Hon var redan på plats.
Där tränades det på frittfölj.
De är jätteflink på det.
Inte så undra på heller med tanke på att föraren är en glad prick och så tålamodig & målmedveten.
Så hon körde på lite med det innan det blev inkallning med ställande & vanlig inkallning.
Kimson gjorde lite bus men vad kan det bli efter en så lång vinter utan riktig träning..he..he..
Inte gör det något utan det är bara till att träna vidare.
Skoj med glad vovve i allafall.
Jag hade kommit ihåg att ta med konerna så då ställde Monkan ut dem och hon började med att köra några vändor med Kimson.
Det här momentet är något vi båda måste träna på i massor.
Visst det tar sig men det är ett svårt moment som vi måste nöta på i bitar.
Nja jag är inte lika duktig på det som Monkan.
Hon har många goda tips att delge.
Tack för dem alla Monkan om du ser det här!
När hon var klar med sina moment så blev det Mikes tur.
Fick hjälp med pos. i fotgåendet.
Kan behövas för han sätter ut sin vänster tass åt vänster håll.
Monkan upptäckte att det hade med att göra på vicket bakben han sätter ner först.
Intressant för jag har jobbat som 17 på att försöka få bort det hela vintern.
Ibland så lyckas vi och ibland inte.
Så att ha någon som tittar på oss är kanon under träning.
Vi körde också framåtsändande.
De tyckte nog Mike att de var lite märkligt att göra det på asfalt och på den här miljön men det gick bättre än förväntat med tanke på det långa uppehållet.
Vi är långt ifrån fulländad på det momentet men jag är nöjd med dagens resultat.
Inkallning med ställande.
Joho ra!
Av någon anledning så visst han vad vi skulle göra så han saktade in lite före kommenderingen stå..he..he..
På nästa inkallning från stå var det rätt bättre fart på honom.
Ställandet i sig var bra men jag vill ha mer fart och han ska inte veta om han ska stanna eller inte.
Efter den så gjorde jag vanlig inkallning och det gick bra.
Bättre fart.
Så jag ska fortsätta att skifta för att få upp fullfart.
Ibland känns det som han läser mina tankar för han gör sakerna i den ordningen som jag har tänkt..
Mike är en cool kille.
Passade på att prova ljudgivning.
He.he.he...här kan jag bara småle för de var tamt skall...
Man får vara glad för att våran BoxerPojksTrion inte är skallhundar men när man behöver det så skulle det vara bra om de kunde skälla lite i vart fall.
Så träna mer, mer & mer.
Mike kan skälla på kommando men inte lika bra som t ex en schäfer.
Men han kan få till kraftfulla skall också.
Mellan träningarna så tog vi oss en värmande kopp kaffe med gobit till för vi blev fort kalla om fingrarna.
Whiskey anlände med Monkans man.
Så då fick han sig också en genomkörare.
Den grabben är en riktigt pigg prick det.
Lite pratig men attans så duktig han är med Monkan.
Det blir bara bättre och bättre där.
Whiskey är en av Mikes rapportträningskompisar - jätteskoj!
Vi vart klara till lunchen med träningen då bröt vi för kylans skull och vände envar hemåt.
Tack så mycket för idag Monkan M!
När jag kom hem då var det bara till att packa bilen med prommegrejorna och hämta upp resten av familjen för vi skulle ut på en tur tillsammans.
Thomas fick fundera på vart vi skulle gå någonstans och kom på en annan väg i Åshammar som han har varit utmed när han var liten grabb & fiskat.
Så vi beslöt oss för att parkera strax in på S. Åmotanvägen
.
Nu var de så att han skulle backa in vid ett gammalt öde hus för att vända på bilen.
Jag sa att det kommer inte att gå för det var för mycket snö.
Envis som han är så försöker han i allafall.
He..he..he..jag fick rätt han körde fast.
Då var det bara till att greja oss loss.
Gick rätt så fort faktisk.
Vi har blivit vana för det har skett fler gånger under denna vinter.
Allting klart med att få loss bilen så var det bara till att lyfta ur gossarna och göra oss alla iordning för att traska bortåt.
Det var en rätt fin gammal grusväg med delvis snöslask.
Fin skog passerade vi som vi kommer att åka till lite längre fram för att träna hundarna.
Efter ca 30 minuter så tar den plogade vägen slut och då ser vi att vägen fortsätter rakt fram och den har varit plogad någon gång tidigare.
Vicket innebar att vi gick på den i allafall fast det var ostyrigt under fötterna så det blev lita av pulsande i allafall.
Gick ända ner till vändplanen för att se om vi kunde ta oss över spången.
Väl vid vändplanen så stannade Thomas upp med grabbarna och jag provade att gå mot spången men det var mer än knähögt med snö så jag vände tillbaka till dem.
Får ta det en annan gång när det är bättre underlag.
Småmysigt var det där nere i skogen i allafall.
Som vanligt så fick vi vända tillbaka.
Svårt att finna vägar som går runt.
Vi stannar till på några ställen och gör busekast till Mike i djupsnö.
Gör även busekast till Tacho & Wille men utmed grusvägen.
Tacho blev vild så han började avge skall och hoppade och var jätte trissad då jag skulle kasta iväg busen.
Han slängde med den hit och dit.
Wille blev också jättebusig med den lilla övningen.
Gotteletande blev det också.
Så lite sysslor gjorde vi med grabbarna bortsett från att bara gå prommenad.
När vi kom tillbaka till bilen hade klockan rusat iväg så vi hade varit ute i över 2 timmar igen.
Prommenaden var skön och avkopplande med grabbarna.
Ha en bra dag!
Lördagen den 27 Mars 2010
Lördagen den 27 Mars 2010.
Rapportträning 7
+ en tur på 1½ timme efteråt med hela BoxerPojksTrion i Storvik.
Mål för oss:
Fortsatt triggning med Mike.
Prova ett nytt skoterspår som leder förbi våran rapportträningssträcka.
Rapportträningen var inplanerad på våran höbondes skog.
Åter igen så var det inget höjdar väder.
Grått och trist som det har varit en längre tid för det mesta.
Samma rutin som alltid.
Plockar ut allting + Mike för att gå till A-stationen.
Den låg inte mer än ca 30 meter från bilen.
Kanonbra det.
Där upprättar vi A-stationen och gör i ordning allt som ska fram till Mike.
När allt är klart så ska Mike också göras i ordning.
Därefter så går vi en bit från honom och gör tysthetsprov med honom samtidigt som vi testar våra komradioapparater & snackar ihop oss om dagens upplägg.
Sedan var det bara för husse att koppla loss Mike som satt uppbunden och ta med honom för att gå iväg och upprätta B-stationen som skulle vara på 300 meter.
Väl på plats där ute så har jag förberett med lite till saker till att Mike ska anlända hit.
Thomas kontaktar mig för en tid att skicka Mike så jag kan vara klar att ta emot honom.
Får besked via radion när husse skickar honom på marsch sedan är det bara att vänta.
Hej hopp här kom han i fart.
Sedan springer vi båda till hans iordninggjorda plats.
Där finns det gott, vatten, bästa kampdutten & täcke.
Lek, klappar, berömm och massage & stretching samt på med täcke och sedan vara passiv en stund.
Ropar in Thomas på radion om när vi ska skicka Mike till honom.
Kopplar loss Mike, tar av täcket, går och kissar för att därefter trimma igång honom så han blir varm i kroppen och på tårna för att springa till husse.
Fint fotgående på framföringssträckan hade vi med en väl laddad Mike.
Måste ta till ett dubbelkommando vid startlinjen för att han ska sätta sig.
Tar kontakt med Thomas så han hör när jag skickar Mike på marschkommandot.
Det härliga är den fantastiska kontakt rutinen vi har precis innan Mike får sticka iväg.
Svagt startbjubb vid start = toppenbra för då vet man att han är laddad.
Fin fart och jämnt tempo iväg till husse.
Själv står jag kvar en stund innan jag kan återgå till A-stationen för att förbereda inför nästa gång som Miks ska komma.
Nu är det så att jag flyttar fram min station med ca 50-60 meter med riktning mot dem så det blir en överraskning för Mike på att sträckan blev lite kortare.
Även en annan rutin som vi har är att kontakta varann när Mike har kommit in självklart.
Samma sak denna gång med allt fixande till Mikes analkande klart för att ta emot honom.
Det gick kanon å van blev förvånad såg jag på anskiktet hans men så glad han blev.
Sedan samma göra som förra gången.
Mike får sin välförtjänta vila samt det är bra träning med att vänta lite innan han får åter springa igen till husse.
Nu blir det sista skicket från mig så jag kontaktar Thomas på komradion.
Då meddelar han mig att jag inte kan skicka Mike tillbaka till honom för det kom en skogsmaskin ner dig via skogen från andra hållet som skulle hämta veden som låg där.
Naturligtvis så skulle de ta veden som låg mellan C-stationen och D-stationen.
Jaha då var det bara till att tänka om och det gick bra de också för när vi har tävlat i Högreklass så stannar ju Mike hos mig efter 3:dje skicket så det var inga konstigheter.
Visst kände jag lite frustration då vi hade planerat ett till skick men men...
Slutet gott och allting gott i allfall.
För Mike spelade det ingen roll eftersom han inte var i startgropen då jag pratade med husse utan satt på sin plats med täcket på sig.
Så när jag hade snackat med Thomas så tog jag loss Mike och började leka med honom och gick för att möta upp husse.
Vi brukar alltid gå och möta upp varann tillsammans med Mike.
Vi återgår alla tillsammans till A-stationen för att plocka med de sista sakerna till bilen.
Mike jättestolt att få bära sin kampdutt i munnen må ni tro.
Lyfter ur Wille & Tacho för att vi ska alla tillsammans gå en sväng.
Här hade jag en plan på att utforska skoterspåret som gick längsmed våran rapportsträcka.
Genom skogen och över kraftledningsgatan och in i skogen igen.
Kan bli en fin träningssträcka här också så fort underlaget har tinat.
Var ute i lite mer än 1½ timme tillsammans.
Hade lite aktiviteter också längsmed prommenaden.
Ska sätta in bilder från det någon gång jag får tid.
Ha en bra dag!
Fredagen den 26 Mars 2010
Fredagen den 26 Mars 2010.
Långtur med alla grabbarna.
Mål för oss:
Gå på tur med BoxerPojksTrion med att starta våran tur där vi slutade igår för att se fler möjligheter till prommenader och tränigsmöjligheter.
Gråmulen dag med + 4 grader.
Snön smälter sakta och man hör hur det droppar från takena när man är ute på gården.
Sitter och räknar ut hur mycket material det går åt till vårat nya stora skafferi som vi har byggt.
Har alltid velat ha ett stort skafferi som man kan gå in i.
Nu har vi byggt ett sådant men det ska också inredas med ett och annat.
Jätteskoj!
Så det blir lite träning med Mike & lite bus med grabbarna innan vi drar vidare för att gå en långsväng med hela familjen idag.
Efter det så blir det till att handla lite på vägen hem för det är ju fredag och då ska det väl bli lite fredagsmys med något gott att intaga och kanske något bra att se på tv´n.
Bara umgås familjen i soffan med att höra ljudet av en kamin som knastrar gott av veden som brinner i den.
Ha en bra dag oavsett väder och vind.
Våra grabbar lyser då upp tillvaron i alla lägen med sin enorma glädje och att de bara finns till.
Världens bästa vänner våra goa hundar...
Så fort Thomas kom hem så bar det iväg till platsen där vi vände förra gången långt upp ovanför Bro.
Grått och trist var det hela dagen.
Dock har vi glada gossar som piggar upp.
Underlaget var toppen att gå på för oss alla.
Som ni ser på bilden med Mike så fann vi rinnande vatten.
Längtan är stor för oss att det ska bli bar mark i skogen nu men se det lär nog dröja länge det.
Snömängden mäter fortfarande ovanför knäna.
Fick erfara det då jag själv provade att gå ner till vattenhålet.
Sjönk ner till ovanför knäna så Thomas fick hjälpa mig upp.
När vi hade traskat ca 40-45 minuter så viker vi av in på en annan väg till vänster.
Nackdelen med den då jo den var inte plogad utan den hade endast ett skoterspår i mitten och vagen lutade uppåt så långt vi kunde se.
Galna so vi är så ville vi se vart den tog vägen och om man kunde finna bra träningsmöjligheter så vi gick vidare uppåt.
Inte gick det fort inte för det var tungt underlag att gå i.
Rätt så moddigt var det.
Ser massor med stora älgspår längre upp efter vägen.
Tror att vi har funnit 2 hyggliga rapportsträckor till men det återsttår att se då det blir bar mark.
Man vet inget om hur underlaget är under snön så det måste vi undersöka först.
En hel del spårskog & aktivitetsskog fann vi = SUPERBRA!!!!
Thomas vill vända tillbaka för det börjar mörkna så när vi är troligen längst upp så vänder vi våran kos tillbaka.
Grabbarna har det jätteskoj hela tiden.
Massor med viltspårsdofter som de måste snosa av och är det inte det så är det bus med varann eller oss.
Tänk vad segt allting blir då det blir mörkt.
Sträckan tillbaka till bilen kändes som den var flera mil bort men det var bara strax över en timme bort.
Så skönt när vi närmade oss bilen för nu var man lite trött i kroppen.
Mike har då bråkat en hel del med mig på vägen tillbaka & även Tacho.
Inte gör det något heller för det bästa som finns är glada hundar.
Wille har haft fullt upp med att husse har retats med honom mellan alla dofter som han vill undersöka..he..he..
Inte undra på att hundarna blir så busiga när husse är lika dan.
Sådan husse - sådan hund stämmer rätt så bra faktiskt..
Våran prommenad bidde på strax över 2 timmar å de får räcka det.
Måste tänka på att vi har 2 äldre gossar i familjen också.
Ha en bra kväll!
Torsdagen den 25 Mars 2010
Torsdagen den 25 Mars 2010.
Relaxtur med hela BoxerPojksTrion i Bro.
Mål för oss:
En långtur med hela familjen.
Grå och trist dag igen.
Nu är det mest gråa dagar igen känns det som.
Inte 17 blir man pigg av det inte trots att det är lite mildare temperaturer ute och dagarna ljusare längre.
Vill ha lite solsken också för att ladda våra egna batterier efter denna långa mörka, snörika och kalla vinter.
Visst hade vi planerat in rapportträning idag men vi hade problem med de nya komradiona.
Batterierna var kassa så Thomas fick idag igen åka och byta dem.
Nu är det ju så att det tar 14 timmar för att ladda upp dem ordentligt och det hade vi gjort nu i 2 omgångar med kasst resultat.
Så de på Granngården fick ringa till företaget som gör apparaterna och säga ett och annat.
Fick nya batterier så det var bara hem och ladda dem till i morgon och se hur de fungerar.
Annars så kommer vi att lämna tillbaka dem har vi bestämt.
Hade packat ryggorna och allting så det var bara till att åka iväg när husse kom hem.
Aha då får vi besök av svärfar.
Tiden dalar iväg så vi skuttar över rapportträningen och tar en långtur med grabbarna i stället på en ny vägsträcka som vi aldrig har gått på förut.
Åker långt upp i Bro och parkerar utmed den vägen långt upp i skogen.
Lyfter ur gossarna och börjar gå en skön tur alla tillsammans.
Härligt att ha sällskap av Thomas också.
Har ingen aning om hur långt vi kom bortåt utan det enda som man märkte av var ljuset och att det lutade uppför hela tiden.
Det låg ca 1 dm snö utmed hela vägen.
Visst fanns det bilspår där också men jag valde att gå där det var lite mer snö så jag inte skulle halka.
Såg några ställen som kan komma att passa jättebra för rapportträning.
Nu var de för mycket snö för att traska ut hela grundsträckorna så vi får försöka med det lite längre fram då det har töat undan mer snö.
När vi hade gått ca 50 minuter så började jag droppa ut lite små bitar av godis utmed vägkanten.
Tanken var att de skulle få lite att pyssla med på återgången.
Fortsätter ca 10 minuter till då vi kommer fram till en igensnöad väg & ett charmigt hus.
Där vänder vi för det börjar mörkan på lite.
Efter en kort stund så snackar vi om att gissa vem som först upptäcker godiset.
Jag gissar på Tacho och husse på Wille.
He..he..he..
Tacho fann dem först och sedan var Tacho & Wille igång med att leta på gobitarna efter vägen.
Mike struntar i det för han bar på sin älskade kampdutt.
Den är mer värd än gobitarna för honom.
Han är en kul kille han!!
Nu var det bästa kvar till sist och det var att hela vägen tillbaka till bilen gick i svag lutning neråt.
Det bidden en tur på strax över 2 timmar i varjefall och det är ju bra det för oss alla.
Dessutom så var vi tvugna att öka på tempot lite för vi hade ett paket från Jami Hundsport AB liggandes på affären som vi ville hämta ut idag.
Affären stänger då klockan 19.00.
Båda 2 kom upp i ett jättehärligt tempo tillsammans med våran BoxerPojksTrio.
Vi hann till butiken strax innan de stängde med ca 3 minuter.
Alltid skoj med paket.
Nu har vi fått våra gubben som ska användas till framföringen och en hel del andra saker som behövdes.
De vi inte fattar båda 2 är att vi behöver mycket mer saker men får ta en del i taget för det kostar ju en massa slantar också.
Gubbenen är genialiskt utformade och ihopvikbara.
Så nu får gräsplanerna bli mjuka så jag kan använda dem.
De är piggar nertill på dem för att fästa dem i backen också.
Ha en god kväll nu ska vi fortsätta plocka upp sakerna från Jami Hundsport AB.
Onsdagen den 24 Mars 2010
Onsdagen den 24 Mars 2010.
På tur runt tjärn i Rosenberg på förmiddagen med hela BoxerPojksTrion.
Mål för oss:
Trevligt sällskap & den dagliga motionen för oss alla.
Solen sken på morgonkanten.
Hade stämt träff med Johanna & hennes hoffetjej Salsa vid Rosenbergsstugan.
Jag kom en liten stund före dem dit så jag hade lite tid på mig att försöka knyta mina nya kängor lika hårt.
Tar en tid att gå in nya kängor & få dem lika hårt snörade för mig.
Plockar sedan fram alla saker som jag ska ha till grabbarna för våran lilla prommenad.
Under tiden så kommer Johanna inkörande.
Pratar en kort stund innan vi tar ut våra hundar.
Vi valde att börja gå åt vänster så man kan säga att vi tog vänstervarvet runt tjärnen.
Nu började det även komma lite moln.
Så trist att det inte kunde vara soligt hela tiden.
Alla hundarna var pigga och glada.
Det var länge sedan vi gick en sväng tillsammans med Johanna & Salsa.
Vintern och kylan sätter stopp för många skojiga saker.
Nu börjar det smälta sakta men säkert och det gör nog även vi gott folk också att töa fram menar jag ..he..he..
Wille & Tacho retades med Salsa flera gånger och hon var inte oäven till att hänga på.
Härligt med sådant bus.
Mina goa veteraner och en ung tjej..de är gott det..
De ska tydligen vara unga tjejer somdrillar upp gamla gubbar..he..he..
Mike gick med klövjeväska och bra/lagomt drag i expanderkopplet som var kopplat till mitt baggenbälte.
Något som jag är jättenöjd med.
Skulle väl ha inköpt det för många år sedan.
Johanna har också baggenbälte till sin Salsa och är också jättenöjd med det.
Så alla var kopplade första sträckan ända tills vi viker av till höger.
Då kopplar jag loss Tacho så han får röra sig fritt.
Han kan man lita på till 1000% med att ha lös.
Han är helt underbar.
Nu fick han ju lite mer chans till att göra bus med Salsa också så man fick vara på honom lite.
Annars så hade Johanna kunnat halkat till och bli liggandes på backen.
Inte så skönt nu för det var inte så mjukt underlag för detta.
Vi hade tur hela våran prommenadsträcka för solen sken hela tiden mer eller mindre.
Både Johanna och jag blev lite varm i käderna för vi hade kommit upp i ett friskt tempo.
Så nyttigt och skönt med lite fart i prommenaden.
Väl tillbaka till bilarna efter 6 kilometer så tog vi en kaffepaus med lite eftersnack om ditt och datt.
Vi har ju båda 2 många hopp om tävlingar och träningar framöver.
Så det bidde mycket snack om träningar och en hel del med det.
Vi har ju spårat en hel del här runt om i Rosenberg.
Såg nu att det lär dröja även här med spårträning för all snö.
Inte en chans att den är borta inom kort.
Hade hoppats på att kunna spårträna i början av april men det ser ut till att bli lite senare.
I vart fall som helst så har vi bokat upp en spårträningsdag per vecka så fort underlaget är ok.
Kanon det att få sällskap och ev lite hjälp med ett och annat samt att man kan hjälpa tillbaka självklart.
Efter fikapausen så tränade Johanna Salsisen på 3 moment som är lite kärva för dem.
Kan bara säga att efter en liten stund så började polleten att trilla ner så det ser ljust ut för dem båda.
Bara lite mer träning så sitter det som berg i märg..he..he..
Pratade även om lite utställningar och då vart det även lite utställningsträning för Salsa.
He..he..he..hon fick vara med om en hel del idag den tjejen.
Inte det var hellre några större problem.
Så nu hoppas vi att de tar sig ut på någon utställning snart.
Tiden skenar när man har det trevligt.
Tog några bilder på Salsa när Johanna höll på att träna henne lite så det är en bild av Salsa som sitter här på sidan.
Tjusig kicka va, inte sant???
Tack Johanna & Salsa för sällskapet!
Vi ses på måndag för träning igen.
Blir skoj att börja köra på lite igen med lydnadstränandet osv om inte framför allt super nyttigt för våra vovvar.
Ha det gott!
Tisdagen den 23 Mars 2010
Tisdagen den 23 Mars 2010.
Rapportträning 6 + relax prommenad i Storvik
Mål för oss:
Jobba vidare på förra gångens tankebana & utveckla den mer och mer.
Att vakna upp och skåda dagen var inte skoj!
Snö, snö, snö igen.
När ska vi få bar mark????
Jag som slet så med att hacka bort is från större delen av vår gräsmatta för några dagar sedan.
Tanken var att det skulle torka upp fortare så vi kunde träna främst kryp med mera.
Jaha ja dagen efter kom det en dm snö och dagen efter det strålande solsken och det var på väg att smälta.
Å så idag snö igen!!!
Kanske inte tänkt att man ska kunna träna ordentligt ännu...så trist, så trist...
Nackdelen är att jag blir så gräsligt trött när det blir ruggväder.
Är väderlekskänslig säger de som vet.
Blir det ett uns sol är jag uppe före tuppen men nu är det så segt.
Lite lätt skallebang har jag så i med mer kaffe kanske och lite vila på soffan.
Allt packar och klart så det är bara att vänta in husses hemskomst så vi kan åka iväg till Storvik för rapportträning & prommenad.
Hinner göra en hel del innan Thomas kommer hem.Huvudvärken släppte men inte hade jag tid att vila lite på soffan inte.S
å man ska väl hålla igång så blir man bra..he..he..
Båda ryggorna helt klara & båda 2 instoppade i bilen.
Åker upp till skogen som våran höbonde äger för där har vi lov att hålla till så mycket vi vill.
Bilen parkeras nära A-stationen.
Vi plockar ut Mike + allt som vi ska ha till våran träning.
Dagens mål var att gå upp och göra retning från båda håll men inte till första skicket.
Som jag skrev tidigare så har vi införskaffat oss nya komradion som vi skulle använda idag.
Vi har följt konstens all information om dem via broschyrerna vi fick med.
Det dumma var att vi inte kollade av dem innan vi kom ut till platsen.
För den ena fungerade inte och den andra hade dåligt batteri..
Snacka om att vi fick båda lång haka.Nya saker som inte fungerar...
Så då fick vi använda oss av telefonerna i stället.
Sablar vad trist när något krånglar.
Stations uppträdanden på fungerade toppen och alla skicken med stor motot på Mike.
Vi tog inga tider idag för det var lite tungjobbat underlag som han fick springa på och då tar det längre tid i allafall.
Blir inte heller lika bra med telefonerna som med komradion tycker då vi båda.
Mike har jobbat kanon idag också = jätteskoj.
Dagens träckor då: B till A = 200 meter.
A till C = 300 meter.
C till A = 300.
A till D = 400 meter.
Totalt: 1200 meter.
Kortare träningssträckor med tanke på underlaget och vi kommer att köra kortare och längre sträckor om vart annat.
Så det blir inte så lika för varje gång utan varierande sträcklängder, retningar, platser, underlag med mera.
Försöker variera så mycket som möjligt.
Just nu är det lite kämpigt att finna olika platser att vara på för all snö.
När vi är klara med träningen så går vi en tur på några kilometer via genom skogen och ut på skoterspåret som leder ut på grusvägen.
Den grusvägen leder ner till våran höbonde.
Lite småskönt att gå på grusväg också för det var så länge sedan.
Framme vid höbonden så vänder vi tillbaka och tar inte skoterspåret tillbaka utan följer en annan väg till bilen.
Jag gillar helst att gå en rund sväng inte fram och tillbaka sväng.
Det började bli mörkt så vi såg bara skymten av bilen när vi närmade oss den.
Inte gör det oss något att det blir mörkt när vi är ute och går med hundarna i skogen inte för vi är så vana det.
Ha en bra dag!
Måndagen den 22 Mars 2010
Måndagen den 22 Mars 2010.
På tur med hela familjen i övre Storvik.
Mål för oss:
En lättare prommenad tillsammans med div bus.
Strålande solskensdag med - 0,8 grader kallt som senare blev till pluss grader.
Som alltid så finns det massor att göra så jag började dagen med att jobba med mammuten.
Den fick fullt upp med att jaga hårbollarna efter grabbarna.
Under tiden så gick tvättmaskinen å så passar man på att poppa lite musik.
Då går allt så himla lätt.
Utom om man har 2 hundar som gärna vill hålla i mammutens snabel när vi ska städa...he..he..
Idag var de harmoniska så de låg utsträckta i solen på golvet och flyttade sig nätt och jämnt när jag kom med snabelsugaren.
Vikning av tvätt är inte skoj men nödvändigt ont.När det mesta av all städning var klar så blev det golvtorkning som avslutning.
Eftersom det var måndag så var det ju Mikes dagen till att få helkroppsvård med allt vad det innebär.
Från öron till svanstipps genomgång.
Husse ville med på prommenad så den blev senare på eftermiddagen mot kvällen.
En gång om dagen blir det en längre sväng med grabbarna.
De korta rastnings rundorna är inte lönt att skriva om.
Har även idag passat på att vara ut på gården för att njuta av solen så då har grabbarna varit med mig.
Inte helt fel i att ta med sig en kopp eller 2 koppar kaffe och sitta å njuta en stund i solen tillsammans med de 4-benta älsklingarna sina.
Bagaget står öppet på bilen så de kan hoppa in där och lägga sig om de vill och det finns minst en som gör det och det är Tacho.
Oftast så har han sällskap av sin bror Wille också.
Om jag går in för att göra något så ska ni inte tro att de vill vara ute själva inte.
De står på led vid ytterdörren och vill in om jag är inne.
Vicka hundar!!
När de har frihet till att kunna vara ute så mycket de vill så hänger de hellre efter mig in om jag går in.
Mike slår försiktigt med tassen på dörren och säger till på det viset att öppna dörren matte vi vill in till dig.
Jag hör tassen på dörren så det blir automatiskt att jag går dit och släpper in dem om de vill in.
Väl inne så är det lite gos innan de går och lägger sig någonstans.
Då verkar de liksom nöjda.
Thomas blev lite sen hem för han hade varit iväg till Granngården och köpt nya walkiesar i paketset som vi ska ha till rapportträningarna.
Så här såg paketet ut med de nya komradiona!
Hoppas de är bättre än de vi hade tidigare men det får tiden utvisa.
De ska premiäranvändas redan i morgon på rapportträningen.
Glada i hågen var vi alla när Thomas kom hem för då skulle vi iväg och gå en tur tillsammans.
Målet var att parkera vid våran höbonde och utgå därifrån.
Saken hör till den att vi skulle passa på att kika på ett ställe om det går att träna rapport där nästa dag.
Så flera flugor i en smäll kan man säga.
Hela grusvägen var utan snö som vi gick på.
Slår aldrig fel heller att det kommer tåg som ska passera innan vi går över järnvägen.
Efter järnvägen har vi en hyggligt skön bra bit att gå innan vi viker av in i skogen.
Där var det dock snö på backen.
Nu hade det börjat mörkna lite.
Månen syntet bara lite grann & det var disigt runt den så det var inte så upplyst i skogen inte men vi klarade oss bra med skenet från snön.
Efter en bit i skogen så vinklar vi av till höger för att kolla upp underlaget till en ev rapportsträcka.
Alltid bra att gå den och sedan snacka igenom hur vi tänker tillsammans för sträckorna som Mike ska springa på.
Efter ca 400 meter kommer man ut på skoterspår som viker av till vänster och höger eller rakt fram.
Vicket som man vill med andra ord.
Nu bidde de lite problem på åt vicket håll vi ska komma till att träna i morgon.
Så vi vinklade av till höger och följde skoterspåret som leder långt senare ut på brusvägen som vi startade på.
Det skoterspåret var kanon i underlaget samt den har blandad terräng med öppet fält och in i skogsdunge med mera.
Så vi fann en bra rapportträningssträcka inför morgondagen till Mike.
Våran prommenad blev väl kanske inte så lång ca 6 km men den tog tid då vi gick i sakta mak och bara myste tillsammans.
Hade rätt fullt upp med bus med grabbarna.
De var verkligen pigga och hade hyss för sig men vad skoj det var.
Tacho låg på hela tiden från start till bilen.
Ha en god kväll!
Söndagen den 21 Mars 2010
Söndagen den 21 Mars 2010.
Mellantur alla tillsammans i Åshammar.
Mål för oss:
Lättare långtur med hela BoxerPojksTrion på nya upptäckter av nya vägar.
Börjar med att slå upp ögonen ordentligt för att gnugga några gånger extra.
Joo det är sant det snöar!!!
Fy så eländigt trist och vi som hade en så fin dag igår.
Kan inte i och för sig ha bra väder varje dag men man blir ju lite så i tänkandet efter flera månader av snö & kyla då vill man inte ha mer dåligt väder.
Igår som jag gick och hackde loss massor med is från gräsmattan på ett stort område så det ska kunna torka upp fortare.
Tanken är till för att kunna träna krypet utomhus snart & tungapportering med mera.
Mattorna räcker inte till inomhus till högre klass krypet.
Jo om man vinklar då he..he..
Fördelen med sämre väder är att det blir så mycket lättare till att åka iväg och handla.
För tanken var att vi skulle iväg och handla lite hundgrejor med mera så då passar det rätt bra idag så det är gjort.
Efter shoppandet så tar vi långa turen med BoxerPojksTrion för att utforska någon ny väg.
Åkte upp till Åshammar.
Går längs Åmotan och viker in på Stor landsvägen för att sedan komma ut på L.K vägen som leder tillbaka till bilen.
En härlig sväng på 8 kilometer trots att vädret var kasst så är det en skön sväng att gå på.
Tidsmässigt så går det bara fortare å fortare i och med att snön är borta efter grusvägarna och snön har sjunkit ihop ordentligt på Stor landsvägen.
Såg att vi inte kunde prova gå någon ny väg för det var ännu på tok för mycket snö.
Så det får vi prova med längre fram på vårkanten.
Var tvugna att gå på rask takt för Thomas skulle iväg och jobba så det tog ca 1 timma och 40 minuter att gå den slingan på.
Hur fort ska det då gå när det är helt bart på snö?!?!
Ha en bra dag!
Lördagen den 20 Mars 2010
Lördagen den 20 Mars 2010.
Rapportträning 5 + relaxprommenad efteråt i Åshammar.
Mål för oss:
Fysträning, målbildtsträning, uthållighet, jätteskoj med Mike.
Relaxprommenad som avslutning med div "braintrain" till Tacho & Wille.
Strålande solsken och + 6 grader varmt vid 09:00 tiden.
Det kan inte bli bättre eller vad säger ni??
Någon kanske det låter tjatigt att vi åker till Åshammar för div träning och prommenader men det finns så bra ställen för det där.
Siktet var inställt på skoterspåret norrut på första delen.
Idag har jag plockat in allting i bilen så inget skulle bli glömt..he..he..
All packning med tillbehör och grabbarna på plats, sedan är det bara till att åka.
Vicken härlig dag för rapportträning.
Idag så skulle vi inte ha med Tacho & Wille ut på stationerna.
Nu var det ny sträcka, annat underlag med mera.
Vi går ut till den inplanerade A-stationen och gör i ordninga allt på plats där innan Thomas ska ta och gå iväg till sin B-station.
Här på min statione så fick man trampa upp en hygglig yta till att lägga ut hundfällen och få plats för ryggan.
Plockar fram allt som ska upp och sätter på Mike tjänstetecknet + binder upp honom.
Thomas och jag pratar igenom upplägget innan han tar loss Mike för att gå iväg till B-stationen som upprättas 300 meter längre bort.
När de har gått iväg så fixar jag med allt som ska finnas framme till att Mike kommer tillbaka till mig.
Thomas hör av sig om när han ska skicka Mike och då står jag klar för att ta emot honom.
Hör när husse säger marsch och då klickar jag igång tidtagaruret.
Något som är bra är att man har tagit tid på Mike tidigare för då vet man på ett ca hur lång tid det tar för honom att komma fram.
Men som sagt allt hänger på terrängen, underlaget, temperaturen och många fler saker.
I vart fall så har vi en ca tid på Mike och det är till mycket god hjälp.
Hör honom komma för jag ser inte till honom då jag har intagit en plats lite dåld.
Tjoho här kom han men full kareta!Han såg överraskad ut då jag stod på sidan och tog emot honom.
Full fart till platsen där det nalkades gott, lek, massage, vatten och påtäckning.
När allt detta var gjort så är det dax för en liten stunds passivitet och då passar jag på att kontakta Thomas för en tid till att skicka Mike tillbaka till honom.
Thomas får hygglig tid på sig så han kan göra en förflyttning bortåt med 100 meter till från B-stationen.
Så nu går han ut till C-stationen som ligger då 400 meter från där jag och Mike sitter.
När han har upprättat den stationen så meddelar han sig när han är klar att ta emot Mike.
Jag kopplar loss Mike och tar av honom täcket.
Vi går bortåt för uppvärmning och en kissning innan vi går till startlinjen.
Väl på startlinjen så kontaktar jag Thomas och håller kontakten så han hör när jag säger masch till Mike.
Det är för att han också ska kunna ta tid på Mike och veta att han har gått iväg.
Mike är pigg och på "G" som vi brukar säga.
Jag får min ögonkontakt som jag önskar mig varje gång och på den sista kontakten som jag vill ha så kommenderar jag marsch!
Med svagt startbjubb drar Mike iväg så fort han bara kan.
Starten från mig var tuff då den nästan startade direkt i en uppförsbacke och underlaget suger.
Det har ju varit lite varmt så snön töar rätt ordentligt och då blir det tungjobbat i att springa för Mike.
Kan ses som en liten utmaning och på ont och gott.
Väntar på att höra från Thomas att Mike har kommit in.
Under tiden så förbereder jag för nästa mottagande till Mike.
När jag var klar med det så går jag upp nästan hela vägen till dem för att göra synretning.
Fy attans vad det var tungt underlag att gå i även för mig.
Ser på flera ställen att Mike har sjunkit igenom så han har fått jobba jättehårt med springandet och gör det jättebra.
Ser dem på avstånd och då upptäcker Mike mig och då går svansen igång.
När jag har ca 10 meter kvar så börjar jag locka och kasta med kampdutten och allmänt spela lite extra tokig så pass att jag ser en extra tändning på Mike då vänder jag för att gå tillbaka till min station igen.
Väl på min plast så meddelar jag Thomas att jag är klar.
Hör även denna gång när husse säger marsch så jag kan ta tid igen.
Mike kom även denna gång med hög fart och målinriktat till sin plats för samma rutin som vi alltid har.
Åter igen samma sak med allt som jag skrev tidigare att vi gjorde då Mike kom in.
Då allting är klart så kontaktar jag Thomas.
Nu är det hans tur att komma ner till oss för att trigga upp Mike inför sista skicket.
Kan lova att det gör susen.Efter retningen så återgår Thomas ut till C-stationen för att ta med sig sakerna och gå ytterligare 100 meter till ut till D-stationen.
Så nu ska Mike få springa sin sista sträcka som är på 500 meter ut till husse.
Vi bestämde att inte köra längre sträckor för underlaget var så sugande.
Viktigare att lyckas med en glad och jätte motiverad hund än att vara dum och tömma honom med att träna på längre sträckor.
Samma sak igen med att koppla loss Mike, ta av täcket, på med rapporthylsan, gå på en kissträcka, värma upp och till startlinjen för att sitta stilla och tyst i minst 30 sekunder innan skicket.
Kontakt, kontakt med Mike & masch iväg med sikte mot husse.
Startbjubb & full kraft uppför backen och borta var han..
Stannar alltid kvar en kort stund innan jag återgår till platsen för att plocka ihop det mesta av sakerna.
Därefter så går jag och möter upp Mike & husse och vi går alla 3 tillsammans tillbaka till A-stationen där vi blir en kort stund med mys och lite gott att inta.
Plockar ihop och återgår till bilen.
Thomas lyfter ur Tacho och Wille för en kortare rastning under tiden som jag plockar in våra grejor i bilen och tar hand om Mike.
När de återkommer så åker vi vidare upp till en parkeringsplats vid L.K vägen.
Stannar till där och plockar ur alla grabbarna för att gå en relaxtur längsmed Åmotanvägen.
Vi gick hela Åmotanvägen bort till vändplanen där blev vi tvugna att vända för husse fick feberfrossa och började skaka så.
Så fort men ändå sakta tillbaka till bilen för husses skull.
Vi hann i allafall gå en 6 kilometer som relax.
Dagens rapportträning då:
B till A = 300 meter.
A till C = 400 meter.
C till A = 400 meter.
A till D = 500 meter.
Totalt: 1600 meter.
Fredagen den 19 Mars 2010
Fredagen den 19 Mars 2010.
Utforska ny väg i Storvik tillsammans med våran BoxerPojksTrio.
Mål för oss:
Mike med klövjeväskbärning & lätt drag samt en trevlig tur med brödernabus Tacho & Wille.
Hela dagen har varit grå och trist.
Hundarna blir lite slappare också av det vädret.
Så vi gick nog alla på halvfart tills att husse kom hem.
Han slutade tidigare idag men det kändes som ordinarie tid för det var så trist väder.
Idag var det tänkt att se om vi kunde finna någon ny väg och framtida tränings möjligheter i Storvik.
Det finns massor men det är alltid skoj att gå på nya stråk.
Sagt och gjort så åkte vi en bra bit upp efter Korsåvägen och parkerade vid en mötesplats.
Ojoj vad Korsåvägen var mjuk nu..
Så gott som bara gruset var framme och samtidigt som den var mjukt härlig så var man lite orolig att vi skulle åka av vägen på vissa ställen.
Stannade på en bra plats där vi lyfte ur grabbarna.
Sedan var det bara till att börja gå.
Tror det killade under deras fötter för de var så pigga.
Tacho intog täten på direkten med språng.
Efter ett tag så vinklar vi av på en ny väg för oss som heter Täppvägen.
Där var det blandat med mjuk snö och jättemjuk sandad väg.
Så pass att våra skor sjönk ner 1-2 cm i varje steg om man inte försökte leta på torrare ställen att gå utmed den vägen.
Det verkligen sög under skorna.
När vi hade kommit en bit så kommer en bil och saktar in.
Då såg Thomas att de var en gammal bekant som han inte hade träffat på många år.
Då blev det till att snacka lite.
Fick reda på av den killen att det går björn här nere för de hade sett den förra helgen här i området.
Han själv skulle längs ner efter den här vägen för att kolla om björnen hade varit där.
Med det så menade han om det fanns några björnspår.
Tidigare så hade det hänt en trafikkrock med älg mot Hofors så de hade lagt ut resterna efter älgen ner till denna vändplan sa han.
Jaha tänkte jag!
Vågar man sig ner efter den här vägen nu då.Inte skoj att möta en brun nalle mitt i måltiden inte för då kanske vi blir efterätten.
Jo då de skulle inte vara någon fara just nu inte sa den killen.
När pratstunden var över så fortsatte han iväg med bilen och det gjorde även vi åt samma håll.
Hade ju liksom tänkt kolla in om det fanns några bra tränings möjligheter också bortsett från att prommenera.
Glömde alldeles av att kolla träningsmöjligheterna för tankarna på björn sköljde bort dem.
Vi hinner gå en bit till innan vi möter bilen som har varit ner och vänt och han sa att det var ok för han hade inte sett några spår där.
Fortsätter så långt ner vi kan men vänder ganska så snart för det luktar illa och kan se på håll att det ligger rester av något som ska föreställa en älg precis vid kanten av vändplanen.
Wille & Tacho hade doften i näsan långt tidigare för det syntes väl på dem.
Nog var det enkelt för vinden låg på mot oss så det var inte underligt att de gjock med högburet huvud och ventilerade näsborrarna med jämna mellanrum.
Med stolthet så är de fantastiska för de drar inte iväg på sådant.
Våra gossar är jätteduktiga må jag då säga med risk för skryt.
Vänder tillbaka till bilen.
Väl vid bilen så var det bara till att torka av våra små lortgrisar för nu var de geggiga under massingarna sina.
Något av ett vårtecken det.
Ha en bra kväll!
Torsdagen den 18 Mars 2010
Torsdagen den 18 MMars 2010.
Rapportträning 5 i Åshammar på första leden + relaxtur med dem alla på ca 1½ timme direkt efteråt.
Mål för oss:
Bygga vidare på förra gångens jättelyckade planering av retning som fungerade superbra.
Samt ha en avkopplande tur med dem alla tillsammans efteråt.
Allting klart med ryggsäckorna för att vi ska kunna åka ut så fort Thomas kommer hem från jobbet.
Har haft lite hjälp av Mike också med att kolla så alla saker blev med.
Bortsett från rapportgrejorna så ska de ju vara annan utrustning också till den vanliga prommenaden efteråt också.
Allt var färdigt mot eftermiddagen som planerat.
Något som vart galet var att husse blev senare från jobbet än vad som var tänkt.
Inte så ovanligt men dock ändå.
Det gjorde inget för vi hade så pass god tid på oss att träna och gå med hundarna efteråt innan det blev mörkt.
Han ringde och sa att Lundhagsbyxorna hade kommit också så han skulle passa på att hämta ut dem på vägen hem.
Snacka om kanon service från Fjällsport Tärnaby.
Beställde dem i går och fick dem idag.
De är den snabbaste servicen vi har varit med om.Helt outstandig från alla firmor vi har beställt saker ifrån faktiskt.
http://www.fjallsporttarnaby.se
Kika gärna in på deras hemsida för de har otroligt massor av fina saker/kläder i blandad prisklass.
Blev helnöjd med byxorna och jag är då glad i rött & svart så...
Okey!
Thomas kommer hem och allt är packat & med hundarna så åker vi iväg så fort han kom hem.
Åker upp till den tilltänkta platsen i Åshammar.
Väl framme så plockar då jag ur mina saker men ser att en del fattas!!
Nu ser jag vad som fattas!!!
Var har du din ryggsäck Thomas???
Hmmmm får jag till svar den står nog kvar hemma på bron...
Näeeee!!!
Så då kunde vi inte köra rapport denna gång.
Utan vi åkte lite längre upp i skogen och gick 8 kilometarn med hundarna i stället.
Visst var det tänkt att gå en sväng med dem alla men det var ju inte förän efteråt.
Snacka om att man blev snopen!
Hur kam man glömma det viktigaste av allt när man ska träna???
Jo men kära sambo kan det..för det har skett en gång tidigare..he..he..
Så våran prommenad blev med start från korsningen Åmotan & L.K vägen med riktining till Stor landsvägen.
Nu har gruset nästan helt kommit fram.
Lite pressad snö ligger kvar fläckvis så man får vara försiktig så att man inte halkar.
Så mjukt och mysigt under fötterna är det även om man blir lortig.
Bar mark är så efterlängtad så man tänker inte på smutsen.
Det kommer nog senare.
Finns ju alltid något att beklaga sig över dessa årstider.
Händigt eller hur?!?
Från L.K vägen var det lite mer fläckvist med snö.
Viker in på Storlandsvägen och där var det mer snö men oj vicken skillnad på underlag från förra gången vi gick där.
Nu var det mjuk snö så man snubblade inte i alla gropar som tidigare.
Så det var ju toppen för våran Tacho att det var bra underlag.
Han har med tiden blivit lite kinkigare om det är för jobbigt underlag.
Tacho vill då inte springa om inte underlaget är bra nog åt honom utan tar det lugnt.
Inget fel i det heller han är ju faktiskt över 10 år och det är hög ålder på en boxer.
Efter Storlandsvägen kommer man ut på Åmotanvägen och den är nästan helt snöfri och "grann" med grus.
Nu blev det pigga fötter på grabbarna.Efter halva sista sträckan så kommer man fram till lilla grustaget som vi kallar det.
Normalt har man kunnat köra in där och parkera men nu har de inte plogat där på hela vintern så där är det massor med snö ännu.
Snödjupet är över 60 cm där ännu.
Nu var de så att någon hade varit fram och tagit grus från ena högen och självklart så ska Wille undersöka vad det luktar för något och Mike hänger på.
Då jag såg att Mike hängde på med att klättra lite så passade jag på att kasta ut repknuten i snön.
Kan lova att det var djupsnö för honom så han försökte sig på att simma.
Något som inte var lätt nu för snön är rätt så blöt trots allt.
Så han jobbade som bara den för att få tag på knuten.
Gjorde bara ett kast för jag hade inte tänkt göra det jobbet med honom idag.
Försöker förlja mina planer så gott det bara går.
Fortsätter våran tur tillbaka till bilen för att åka hem och ta det lugnt.
Sedan är det bara till att le av dagens klantigaste husse som glömde ryggan..annat kan man inte göra.
Även om vi skulle ha åkt hem efter den så hade vi inte kört Mike för då hade det blivit mörkt.
Förvisso har vi kört då också men vi ville inte göra det nu.
Ha en bra kväll!
Onsdagen den 17 Mars 2010
Onsdagen den 17 Mars 2010.
En prommenad i Järbo utmed skoterspåret upp mot de nya vindkraft snurrorna.
Tillsammans med hela familjen & packad ryggsäck med lite fika till oss alla.
Mål för oss:
Utforska nya vägar att gå & ev finna andra träningsmöjligheter till rapporten, spårningen med mera.
Solne sken och det var en vacker dag i dag också men dock lika kallt på morgonen som dagen innan.
Thomas hade en hel del att uträtta och även jag här hemma som skulle fixas.
Innan vi skulle tillsammans komma iväg på tur tllsammans med hundarna.
Fick mail idag om att de röda Lundhagsbyxorna jag hade beställt från BeOutdoor var slut.
Varför kan de då inte skriva ut det redan på sin sida så slipper man gå och vänta samt tro att de är på väg.
Är jätte besviken för det!
Nog om de för vi kommer inte att beställa från de någon fler gång.
Så vi letade vidare på nätet och fann dem på Fjällsport Tärnaby http://www.fjallsporttarnaby.se
 Pris: 1300:-
Jippi vad jag blev glad!
Skickade iväg en beställning direkt & fick besked jättefort om att paketet var postat och på väg redan samma dag.
De kallar vi SUPERBRA service det.
Morotspelletsen är också på gång fick vi besked om idag också.
När allt är någerlunda gjort som ska göras här hemma och Thomas var klar med sitt så packade vi bilen med allt vi skulle ha med oss pluss grabbarna förstås.
Målet var att ta oss ut för att se om vi kunde komma ända upp till de nya vindkraft snurrorna i Järbo.
Så vi parkerade hemma hos fam Larssons (Kalvmarkens boxerkennel).
Då kam man passa på efteråt att goa med de 3 boxerflickorna när vi har kommit tillbaka från turen.
Utgick därifrån upp i skogen och ut på ett skoterspår som såg ut att gå långt upp åt snurrorna.
Solen låg på oss i ryggen och det kändes betydligt varmare idag än de tidigare dagarna när vi har varit ut och prommenerat med hundarna.
Vi passerade flera älgpass så jag tappade räkningen på dem.
Wille skulle undersöka alla efter hela sträckan som vi gick.
Tog några bilder vid myren.
Faktiskt rätt så vackert i allafall i dag att blicka ut över myren och dess karga landskap som nu var täckt med ett tjockt lager snö.
Mellan 2 skoterspår så blev Wille jättenyfiken på det där träliknande saken som stod upp lite.
He..he..he..
Det var en del av en kontorsstol som var delvis nersjunken i snön och nu började den tina fram så ryggdelen syntes på den.
Eftersom Wille är en nyfiken prick så kollar han oftast av alla ting som är håliga eller sticker upp innan han fortsätter att trava vidare.
Kan hålla med om att det var händigt att en kontorsstol fanns där nere i djupsnön och jättelångt bort från civilisationen..he..he..
Våran prommenadsträcka utmed skoterspåret lutade svagt uppåt hela tiden så det blev lite stint i benen.
Thomas kom lite på efterkälken då han är lite förkyld så han tog det försiktigare än mig.
Så när jag var uppe vid snurrorna så blev det lite fotande & godisletande för grabbarna och bus.
När husse väl hade kommit upp så fortsatte vi till älgpasset som låg nästan mitt emot snurrorna.
Är lite nyfiken jag också som Wille på att utforska saker så jag sa till min kära sambo att jag ville gå en bit till.
Aha sa han men då stannar jag kvar här tills du kommer tillbaka.
Så då kunde han med all rätt få vila lite och passa på att njuta lite av den fina solen.
Jag gick vidare uppåt och hde med mig Mike & Wille i spetsen.
Trodde att Tacho stannade kvar med husse för så såg det ut då jag började vandra vidare upp åt.
Efter en stund så hör jag något tassande bakom mig å då är det Tacho som hänger på i allafall.
Inte lämnar han min sidan inte.
Goa vännen min.
När han väl kom upp vid sidan och då tänkte jag att vi vänder tillbaka till husse i stället.
Inte ville jag att Tacho skulle få gå så mycket mer än det vi hade åstadkommit i dag inte.
För oss alla tog det över en timma att komma upp till vindsnurrorna.
Jag vände med grabbarna tillbaka till där Thomas satt.
Då var det Tacho som började ligga på framåt.
Sa till de andra 2 att de kunde gå före till husse så de sprang iväg före.
Jag såg ju hela vägen ner till Thomas så jag var inte orolig för någonting.
Tacho travade fint framför mig hela vägen ner till Thomas där han satt å myste på stegen till älgpasset.
När alla var samlade så bar det av tillbaka till bilen.
Lovar på heder å samvete att den som var piggast jo det var våran 10-åring det.
För han om någon låg på i rask trav sågott som hela tiden.
Vi hade det toppenskönt tillsammans med vovvarna.
Turen tog oss 2,15 timmar allt som allt.
Hoppas vi hinner gå dit någon fler gång innan det blir bar mark för då går det inte att gå där på grund av myren.
Toppen att de hade kört upp spår med skoter.
Så i år har vi gått på många skoterspår/leder för att kunna ta oss ut på länger turer med våra grabbar.
Nackdelen då - Jo inte så skoj att de skoterspåren har för det mesta gått under/längsmed kraftledningar.
Då blir det sällan bra bilder med dem i bakgrunden hela tiden.
Men man får bortse från dem och titta på själva motivet som är det finaste som finns.
Våra gossar så klart!!!
Ha en toppendag!
Tisdagen den 16 Mars 2010
Tisdagen den 16 Mars 2010.
Rapportträning 4 i Åshammar + relaxtur alla tillsammans direkt efteråt på minst 1½ timme.
Mål för oss:
Se förra rapportträningen..
Bara bygga vidare på målmedvetenheten, styrka, triggningar - allt för possitivt tänkande.
Vaknade självmant före klockan idag igen.
Solen hade börja nästan rulla upp sin gardin och det var kallt ute - 7,5 grader.
Inga grabbar som ville kliva upp här inte så de fick vara.
Passade då på att i ordningställa deras mat och koka på kaffe.
Hinner då med att kika lite på internet.
När husse börjar på att röra sig ja då börjar även grabbarna på att resa på sig.
Då var alla morgonkissiga tror jag..he..he..
Wille som är en fryslort hade sitt snabba spring i benen som han har då det är kallt ute.
Då blir det spring ut och spring fort in ända till biabädden där han kurar ner sig igen.
Thomas tar frukost för att sedan åka iväg på jobbärenden.
Undertiden så har jag fixat så hundarna har fått i sig sin mat.
Varit ute och hackat lite mer is så vi inte ska halka så hiskeligt.
Samtidigt vill jag ha fram mer bar mark om jag ska vara ärlig men då får jag väl hacka till nästa vår tror jag för det sitter rätt hårt trots allt den lilla is som är he.he..he..
Idag är också en liten dag med många saker som ska göras men tvättmaskinen sköter sig själv redan å de är bra det.
Ska skruva upp de nya trä persiennerna som Thomas köpte in för en tid sedan till nya rummet.
Lite pillrigt.
Handla lite saker till rapporten med tanke till Mike som belöningsgott samt något extra till Tacho och Wille för de ska vara med ute på stationerna idag är det tänkt.
Inte glömma att köpa hem mer kaffe + något tillbehör åt oss på våran relaxtur efter rapportträningen.
Ska passa på att vara ute i solen så mycket det bara går.
Ja just ja vi måste iväg och greja en ny tv-antenn.
Den har blåst ner och gått sönder.
Så visst blir det lite till att handla mellan de övriga tingen som ska göras innan träningen.
Vad gör det om man lägger upp det på ett enkelt sätt.
Då ska det fungera väl.
Ved ska hämtas hem, efter som vi har bokat det.
Så mer om dagen kommer senare.
Idag blir det nog fotandes av på våran tur/träning om allt går som det ska.
Nu ska jag packa ryggorna..med Mikes hjälp kan jag tro..he..he..
Med bilen fullpackad så åkte vi iväg upp till Åshammar för att träna rapport och gå på en tur med hundarna.
Nu kände man av att man hade extra packning med sig & det var ju bra det att testa hur nya ryggan satt med så myckat packning.
Den är toppen trots alla packning.
Det var fortfarande kallt så täckena till Tacho och Wille var verkligen nödvändiga att ha med.
Så med all packning och oss själva så begav vi oss i väg utmed skoterleden norrut till första stationen.
Dit till den var det ca 2 kilometer.
En bra uppvärmningstur för oss alla.
Väl framme så ska all packning upp till alla 3 grabbarna samt allt ska göras som vi brukar när vi tränar rapport.
Vi har ju våra rutiner som vi håller på så gott det bara går för Mikes skull.
Här valde jag direkt att täcka på Tacho & Wille för de skulle bli stilla en stund.
När allt var klart så tar Thomas med Mike och ska gå iväg för att upprätta sin B-station som vi hade märkt ut på ca 300 meter.
Där de ska till att gå så följer jag med dem till startlinjen som vi har riggat tidigare och där kastar jag med kampdutten och leker med den.
Mycket för att retas med Mike.
Han är med på de noterna så husse får dra med honom lite sedan går jag undan så de kan fortsätta bort.
Jag går tillbaka till min station så förbereder jag med gott, leksaken, kampdutten, vatten, tidtagaruret, täcket och bröderna får lite gott att snaska på.
Thomas kontaktar mig så jag kan gå fram och ta emot Mike.
Hör av Thomas på kommenderingen så jag klickar igång tidtagaruret & väntar.
Nu skymtar jag honom...
Å där är han avklickad på tid och vi springer till hans plats & gör hela serien av allt som ska göras med omhändertagandet.
När allt detta är färdigt så blir det en stunds passivitet och under tiden så hör jag hur det går för Thomas med förflyttningen och om han är på väg upp till oss för synretning.
Under tiden så går jag och hämtar Tacho och Wille för vi hade en ny plan till retning för Mikes del.
Ser husse komma så han stannar ca 40 meter ifrån mig och bröderna.
Knyter fast kopplena så de inte ska kunna fastna idem då jag släpper iväg dem till husse.
Så med andra ord så skickar jag Wille & Tacho till Thomas och när de har kommit fram till honom så leker de och har det jättemysigt en kort, kort stund som synlig retning för Mike innan de alla går iväg till C-stationen som ligger strax bortanför 500 meter.
Jag hinner ta fram Mike ut på sträckan så han ser när de leker med husse och när de går iväg och kan lova att han blir riktigt frestad av det.
Med jämnfota hopp upp i luften och några frustreraden låga skall.
Han vill verkligen iväg till resten av flocken.
När de har försvunnit ur synfältet så går vi tillbaka till våran plats och blir där neutral.
Passar då på att ta lite bilder på en väl målmedveten Mike som bara sitter i rak riktning åt det håll han ska springa till.
Mike sitter där med högburet huvud alldeles tyst och duktigt.
Nu måste jag vänta på att Thomas har kommit fram med Tacho och Wille samt gjort iordning för dem alla så det är bara till att välkomna Mike sedan.
Thomas hör av sig.
Då tar jag av Mike täcket.
Sätter på rapporthylsan och går iväg för att kissa honom samt värma upp honom med lite bus, massage och triggning för att vidare gå mot vår startlinje.
Han är riktigt på tårna och det är ju vårat mål.
Väl framme kontaktar jag Thomas att vi är klara för att skicka och under tiden jag samtalar med husse så ger Mike av en buff.
Till och från under konversationen med Thomas så blickar Mike upp på mig med jämna mellanrum för att få ordet han väntar på för att kunna springa iväg.
Så härligt med de blickarna och på marsch så sticker han iväg superfint med god kraft och intensitet.
Där står jag kvar tills att jag inte längre ser honom.
Återgår till min A-station och grejar irodning för nästa välkomnande av Mike.
Innan dess så ska jag gå ner till Thomas och hämta upp Wille och Tacho och göra på samma sätt som husse gjorde då han kom och hämtade upp dem.
Många fördelar med det.
Mike får superretning och Wille & Tacho slipper sitta stilla för länge nu då det är så kallt.
Jag får också lite extra motion men det är bara bra det.
Ner och stannar en liten bit ifrån.
Småpratar lite med vovvarna innan Thomas släpper Wille och Tacho.
Vid mötet så gullar jag extra mycket med dem och sedan så småspringer vi tillbaka till A-statioen.
Där går jag med bröderna till deras plats innan jag kontaktar Thomas för mottagandet.
Före det så var jag tvungen att ställa iordning med nytt gott till Mike.
Kunde inte göra det innan jag hämtade upp brödernabus för de var på väg att nalla förra gången..he..he..
Samma rutin igen med kontaketen och hela paketet + tidtagandet.
Tjoho!
Lika kanonbra var det även denna gång med Mikes kommande och hela alltet.
Samma procedur vid mottagandet osv igen.
Husse kommer upp igen för att göra samma sak som förra gången.
Tacho & Wille får springa iväg till husse en kort bit ut på sträckan.
Nu hade han gått ner på knäna när han skulle ta emot dem..he..he..
Glad som grabbarna är så springer Wille ikull husse så de har det så kul med honom där han ligger på backen.
Thomas tjoar och hoppar och ger ifrån sig ljud.
Under tiden så har jag hunnit ta fram Mike så han ser allt.
"Mackan" blir så avundsjuk så han blir nästan svår att hålla i men det går bra.
Gör samma sak igen med att ta undan honom då de har försvunnit ur syn för oss.
Till platsen och var neutral.
Thomas hör av sig när han har kommit ut till D-stationen.
Så var det dax igen.
Av med täcket, på med hylsan, gå iväg för att kissa, massera och leka upp värmen i kroppen på honom fram till en kort bit där vi gick fot till startlinjen.
Hör av mig till Thomas så han kan vara med och ta tid.
Lika allert var Mike denna gång vid starten från stillasittandet och iväg.
Man blir nästan rörd med fukt i ögonen och ett stort leende på läpparna.
Jag går undan tillbaka till platsen då jag inte ser honom mer.
Börjar plocka ihop våra saker lite smått.
Därefter så börjar jag gå för att möta upp dem allihopa och då kan jag passa på att ta lite fler bilder.
Nu var det så kallt att jag blev stel om fingrarna så det bidde inte så mkt bilder denna dag.
När de kommer så trycker jag igång kameran samtidigt som jag ska ta emot alla busarna då de kommer med full fart = inte så lätt men så skoj.
Mike kommer med kampdutten i munnen som han får bära som belöning tillbaka.
Nu har vi en liten samling och plockar ihop det sista för sedan ska vi vandra vidare en stund.
Det blev inte en en och en halv timme utan strax under för nu var vi fryssna i vart fall Thomas å jag så vi började bege oss mot bilen.
Såg solnedgången även denna dag lika vacker som sist.
Dagens special plan då?!?
Jo det var hundretningen samt samma sträcklängd blev det 3 gånger.
Vi har aldrig testat det förut så det var en svår utmaning som Mike fixade.
Att vi vet att det fungerade hade med tidtagningen att göra och hans motivation på alla de sträckorna.
Spännande som 17 var det.
Han hade bra tider idag.
Som sagt allt har med dagsformen att göra och hur v kan göra det absolut bäst för honom samt väder och vind & underlag gör jättemycket.
Rapprottränings planen våran blev kanon.
Sträcklängderna då!?
B till A ca 300 meter.
A till C blev strax över 500 meter.
Från C till A blev det igen strax över 500 meter.
Sista sträckan från A till D blev då också strax över 500 meter.
Det bästa var att tiden skiljde sig knappt för Mike på de tre sista skicken.
Han är fenomenal den pojken.
Totalt spring sträcka blev då strax över 1800 meter denna gång.
Nästa gång blir det på annat sätt och troligen kortare sträckor.
Vi ska varva med olika längder och platser så det blir skoj varje gång.
Vi är jättenöjda med dagens träning & med turen alla tillsammans som vi gick.
Måndagen den 15 Mars 2010
Måndagen den 15 Mars 2010.
Backesträning på Gästrikeleden med Mike samt en tur på minst 1½ timme alla tillsammans utmed leden.
Mål för oss:
Träna upp mer styrka i Mikes kropp & uthållighet.
Aktivering till Tacho & Wille så de har skoj också.
Vanlig motion för oss 2 bentingar = nyttigt för hälsan.
Idag var det mycket fysträning för mig tror jag.
I och med att det smälter och fryser om vart annat så blir det ju nästan isgata lite här och var på våra stora gårdsplan.
Tyvärr så hade inte sin stora maskin hemma så han kunde använda stora sandningsskopa till gården.
Då det var bara till att gå med spadar för att sanda.
Jobbigt men nödvändigt ont.
Inte nog med detta så hade jag 3 busar som ville gärna vara med på olika vis.
Tacho hela tiden vid min sida fram och tillbaka.
Wille var med vid varje spadtag man tog och alla kast av sandning.
Mike ville hålla i spadskaftet.
Härligt med sällskap av dem.
Så det hör till dagen att vi hade en hel del att göra hemma på gården så våran tur blev senare på eftermiddagen mot kvällen.
När det någerlunda var klart med det som var tänkt senare på eftermiddagen så packade vi oss in i bilen för att styra vår kos mot Gästrikeleden i Åshammar.
Nu går den igenom övre Åshammar så man kan gå på den på flera håll.
Där vi hade tänkt gå med hundarna och träna Mike i backen var inte lönt.
För mycket snö och skaren var förrädisk.
"Mackan" har kunnat göra sig illa på den snön.
Vi var ur och kände efter.
Så då åkte vi vidare upp efter Åmotan vägen och parkerade vid L.K vägen för att gå 8 kilometarn.
Thomas sa vi går en enkel sväng.
Då skrattade jag lite för är 8 kilometer en enkel sväng så ok då är det väl det....he..he..
Dagens rutt blev med siktet mot småstugorna i Åmotan för att sedan ta av in på Stor landsvägen som går inne i skogen.
Vi startade vid 17 - tiden å det hade faktiskt börjat bli lite kallare.
Tacho var jättepigg och låg på först nästan hela vägen.
Bortsett från alla kvällslektyrer som han måste läsa utmed vägen då.
Så fort de var avklarade så kutade han förbi oss för att ligga först.
Kanske för att han vill läsa tidningarna för de andra bröderna sina..he..he..vad vet vi..
Husse hade Wille i koppel/sele & Mike i expanderkopple/sele till mitt baggenbälte.
Idag låg dem alla på ordentligt och var jättepigga.
Tacho var riktigt retfull mot Wille & Mike som gick kopplade.
Stod och väntade in dem flera gånger för att sedan va på dem lite när de kom upp vid hans sida..
Sedan fort iväg från dem å så gjorde han flera gånger.
Ja han var en riktig retsticka idag..
Men är han lycklig så är vi också det.
Något som blir bara bättre och bättre är att gruset börjar komma fram mer och mer utmed vägarna där vi har våra gångsträckor.
Dock är det hårt än så länge och fläckvis halka av den snö som ligger kvar men så mycket lättare att gå på trots detta.
Hela biten efter Åmotanvägen gick toppen att gå längs med.
När vi ska till att vika in på Stor landsvägen vart det sämre.
Någon har troligen kört med rullbands mackapär där och sedan har det drivit igen på några ställen.
Någon människa har gått där tidigare efter oss.
Massor med vilt har sprungit där hit och dit.
Nu var det ojämt underlag på diverse sätt.
Man gick väldigt vingligt där.
Svårast såg det ut för Tacho på var han skulle sätta sina fötter.
Wille han drar på som han brukar göra för nu blev han ju lössläppt när vi kom till den vägen.
Har Wille & Mike kopplade ca 15-20 minuter innan de släpps lösa.
Mike har en mitt emellan balans så han är lite lugnare än Wille.
Lite trist på underlaget efter den långa sträckan i skogen för där ä det annars toppen att gå men det blir bättre så fort det har tinat.
Eftersom vi kom ut senare med våra guldhjärtan så hade turen att få se solnedgången.
Så fint det är när det får rosaröda färger på himlen samtidigt som den har fina blå och klara toner.
Vackert det är.
Äntligen framme på L.K vägen där gick det mycket lättare att gå.
Här har de vårdat om vägen hela vintern för de håller på att ta ner träd där.
Märks att vi har gått här flera gånger va?!?
Fläckvis grus här också men annars väl plogat och bra.
Det jag missade var att ta på mig rätt kläder för nu började vi båda att frysa lite trots att vi har gått en bra bit i ett rätt hyggligt tempo med tanke på mellanbitens dåliga underlag.
Så då gasade vi upp farten lite.Inget större hinder frö gossarna var med på detta.Så vi traskade på ordentligt.
Sista 2 kilometrarna så har jag Mike kopplad och attans vad han har legat på idag.
En pigg prick.
Vid bilen kastar jag ut resterna av gottat som jag hade kvar.
Under tiden de letar reda på alla små bitar så hinner vi plocka ihop vara saker och täcka grabbarna.
Kikade på klockan då vi kom tillbaka och blev förvånade.
Vi hade tagit den här enkla svängen på ca 1 timme och 40 minuter.
Första gången på hela snöperioden som 8 kilometer har tagit så kort tid.
Årets första rekord.
Hur blir det då när det blir bar mark under fötterna på oss alla.he..he..???
Handlar det lilla extra som behövs på vägen hem.
Väl hemma fixar hundarna och oss själva så man är lagomt go till att knoppa.
Innan det så har man alltid lite bestyr att göra.
Passade på att leta efter hundförarbyxorna jag var ute efter.
Nu har jag funnit mina önskade röda Lundhagsbyxor och beställt dem.
http://www.fishit.com
Stort slitage på kläder och skor när man håller på dagligen med vovvar.
Mer hundsaker måste också fyllas på via inköp.
Listan är lång.
Trodde den skulle minskas av men de vete hundan hur det blir i framtiden med det..he..he..
Ha en god kväll!
Söndagen den 14 Mars 2010
Söndagen den 14 Mars 2010.
Långtur på ca 3 timmar med alla vovvarna om det är en fin dag..+ kaffe, fika & gott till BoxerPojksTrion.
Mål för oss:
Ut & spatsera, motionera, hjärngympa med div små aktiviteter.
Så nerpackat med små saker för aktivering i lilla ryggan.
Mike får bära lite saker i sin klövjeväska också.
Solen sken vackert men det var en kall dag med kylig blåst.
Startade dagen med alla måsten saker och Thomas hade sina ärenden att göra så vi fick pussla ihop när vi skulle ut med vovvarna.
Så tyvärr så kunde jag inte gå på tur med en hundvän till mig.
Hade inte en chans till att boka en tid så då fick Thomas lov till att ta sig an det sällskapet så fort han kom loss.
Efter det skulle han göra mer jobb.
Ryggan & klövjeväskan packade och startklar tills att husse skulle komma hem så det var bara till att åka då.
Ett måste idag var att se ut en ny rapportsträcka så då blev det till stora Åshammar.
Där finns det mycket stigar å gångstråk å massor med härlig skog att vandra i.
Nu hade jag lite tips redan från tidigare platser så det var bara till att välja någon.
Dagens val var att parkera vid kraftledningen och börja med att gå längs skoterspåret norrut nästan 2 kilometer.
Ni skulle bara se hur grabbarna vart glada när vi hade ryggan med för det luktade ju lite gott från den.
Pigga å spralliga var de alla 3.
Pallrade iväg oss efter skoterspåret men med solen i ryggen.
Kalla vinden blåste rätt i ansiktet så ögonen tårades.
Med andra ord det var lite svårt att se vart man satte fötterna men det var bara till att hänga på Mike för min del för han var kopplad i expanderkopplet till mitt baggenbälte så han styrde upp mig väl.
Energin sprudlade bättre på Tachogubben idag så han är betydligt piggare nu.
Det tog nog lite hårdare på honom denna gång med borttagandet av epuliderna.
Kan förstå det väl för han är ju över 10 år nu.
Vi strosar vidare till första krysset och kikar där om vi kan få till en bra A-station och det fick vi till på naturlig väg.
För någon snäll själ hade åkt upp lite på ett ställe så där kan jag och grabbarna boa till det bra.
Thomas som är duktig på att mäta upp längdsträckorna gick tyst å stegade först upp 100 meter.
Där gjorde vi första markeringen.
Kan vara bra för mina förflyttningar framåt.
Pojkarna jättenyfikna på vad vi håller på med så de snosar å är mitt uppi hela tiden men det är bara så charmigt.
Nästa stopp blev vid 300 meter.
Väl markering som jag gjorde med att trampa upp en stor grop som jag måste vidga lite tills vi ska köra nästa rapportträning.
Inte var jag själv med att göra i ordning den gropen inte för jag hade underbara 2 små 4-benta vänner med mig också.
Både Mike & Wille var med på de noterna glatt.
Att gå av från skoterspåret och göra de groparna var dock lite snöigt för man sjönk ner i snön bra ännu.
Ända ner så pass att jag hade snö en bit ovanför mina knän och Thomas fick hjälpa mig upp tillbaka på spåret igen.
Sedan gjorde vi markeringar på likande sätt var 100:de meter ända tills vi kom upp på riktiga grundsträckans längd 1100 meter.
Sånt här tar ju sin lilla tid men det är bara mysigt när vi har fint väder med bra kläder och goa hundar med oss.
Sträckan blir kanon för den går genom en myr och sedan in i skogen och går en bit efter en åkerkant och där det är 1100 meters målet är i en fin skogsglänta mot stora åkrar.
Vi gick vidare förbi de alla passagen och kom fram till åker nummer 2 den största av dem alla.
Under en fin gran trampade jag upp i snön en stor plats så jag kunde lägga ut först en pressenning i botten.
Vidare till filtar ovan på den så gossarna kunde ligga där utan att bli blöta och kalla.
När jag var färdig med det så kallade jag på dem alla och under tiden ordnade Thomas fram kaffe och fikat på en fin solig plats med ryggan.
Så vi sätter oss ner och njuter av solen med någon kopp kaffe och gott fika till.
Kopplar av lite helt enkelt.
Något som vi måste försöka med lite mer.
Inte bara ska göra saker hela tiden på grund av en massa måsten som egentligen inte kanske är en massa måsten om man stannar upp och tänker till.
Varför stressa så!?!?!
Under tiden vi fikar kopplar grabbarna av i solen och ligger faktisk ner å myser själva brevid varann.
När vi har fikat klart och tagit vår beskärda dela av solsken och paus.
Så började jag med att kalla på Mike för att leka med honom på åkern och ta en del bilder i fina solen.
Thomas fick små godis bitar till de andra grabbarna som aktivering under tiden jag jobbade så för att förska få lite bra bilder.
Aldrig lätt det, inte så kritisk som jag är på mina bilder.
Mike fick jobba en hel del på det.
Efter en stund så började jag busa med Tacho å han var taggad så han gick i gång på skall och ville ha kampdutten.
Så då blev det några kast med den å han kutade glatt iväg efter den.
Med tjo och tjim kastade han den än hit och dit samt morrade och hade flera krumbukter.
Så härligt att se den sanna boxerglädjen i gammal man..
Skulle till att kasta iväg kampdutten igen.
Precis då jag för min hand bakåt så blir jag av med kampdutten för Wille stal den bakom min rygg så snabbt och smidigt som han kan göra å springer iväg med den.
Efter sig kommer Tacho för det var ju hans leksak just nu.
Så de busar om den.
Hinner inte ta foton på dem tillsammans just då men de hade varit skoj att fått med.
Så jag kör några vändor med Wille också för att försöka fånga honom på bild men han är snabbare än blixten hinner reagera.
Det blev bara några bilder på honom tyvärr.
Tog några riktiga busgrejor till med Tacho och Wille innan jag saktade ner dem lite.
Avslutade med gruppbus tillsammans allihopa med husse och matte.
Återgick sedan till våran mysiga plats i solen för att börja plocka ihop och återvända till bilen så småning om.
Thomas hade ärenden kvar att göra och även jag men han hade mer tider att passa.
Men vi har varit ute långe ändå nästan 3 timmar blev det å det är helt ok i friska vädret.
Man blir bra slut av friskluft trots allt.
Dagen var inte till ända utan jag skulle ju handla och göra mer saker samt hade ett ärende till Järbo också.Eftersom jag ändå var där i krokarna så måste jag passa på att hälsa på mina Favorit boxerflickor också.
Massor med pussar å kramkalas blev det.
Fösökte även att ta lite foton på dem men de är ju som boxrar brukar vara överallt å lite till i glädje.
Bara possitivt.
Snabb visit in och sedan vidare hem igen.
Sedan skulle Thomas iväg och jobba igen.
Så vi hann med en kort middag i snabb hast.
Nu är mina saker snart klara för dagen.
Ska bara snabla lite till, byta sänkläder till oss alla och det är även till grabbarna också.
Klart de också ska ha rent i sina biabäddar lika ofta som oss.Annars så börjar det ju lukta illa.
Inte menar jag att de ska lukta parfym men jag vill ha det rent åt dem också.
Sedan måste jag gå igenom alla bilder som jag har fotat idag.
En skräll på över 700 bilder så det blir nog en del som ska raderas.
Många spars och några blir utsatta på FB och några ska sedan in på hemsidorna.
Tror jag fick till några härliga bilder idag.
När jag skulle till att kopiera dem till en ny mapp så fick jag se att det inte skulle gå för batteriet var nästan tomt i kameran.
Jaha ja då var det bara till att först ladda batteriet och det skulle ta ca 1 timma & 40 minuter sedan kan jag greja med bilderna.
Något som var skoj idag när jag kikade på Boxerklubben GDLO är att äntligen har resultaten kommit ut där.
Black Indian´s Mike blev Lokalområdets Brukshunds 2:a 2009 på Boxerklubben GDLo.
Han har också blivit 2:a Klubbmästare i Lydnad 2009 på Sandvikens BK
& blev delad 10:e placering på Foster Johnsons vandringspris 2009 i Svenska Boxerklubben.
Stora ting för oss i familjen har skett under 2009 med andra ord.
Jätteskoj!
Hoppas på ett fantastiskt kommande tävlings år 2010 också.
Allt smått är bara pluss för oss.
Nu måste jag greja vidare.
Ha en bra kväll!
Om det finns stavfel så har John Blund strött stoff i mina ögon = är så trött men är ej klar för dagen..
Lördagen den 13 Mars 2010
Lördagen den 13 Mars 2010.
Rapportträning 3 + relaxtur på 1½ timme efteråt alla tillsammans.
Mål för oss:
Höja ribban av retningar till Mike på rapportträningen ännu mer.
Längre vilotid någon minut till.
Relaxprommenad som avslutning alla tillsammans med viss aktivitet för Tacho & Wille som bara skoj.
Solen sken och det var lite kallt men toppen temperatur för dagens rapportträning som var inplanerad.
Till Storviksskogen alla tillsammans.
Träningen kom att ske på våran höbondes marker så vi har lov att hålla till där.
Parkerar bilen så pass bra att jag har mycket god uppsikt på Tacho och Wille från min blivande A-station.
Kan lova att det var rätt så nära till bilen aven denna gång å så vill jag ha det om de är med.
Idag fick vi med alla våra saker trots att vi har haft en glad kontrollant med i våra ryggsäckar hela tiden.
Mike har varit med överallt när vi plockade i ordning alla sakerna för träning och prommenad.
Ska ha check på att allting är med ser han ut att ha i blicken.
Svansen och hans kroppsspråk bara sprudlar av glädje och även en del bus.
I och med att vi försöker alltid göra det på samma sätt med viss delning på olika ändamål så har han lärt sig väl vad som komma skall.
Helt fantastiskt vad de lär sig fort om man sätter rutiner och försöker hålla på dem.
De blir så trygga isig och självsäkra har då vi upplevt med Mike.
Han är fantastiskt balanserad ja nästan lite för balanserad.
Skulle vilja ha en liten gnutta mer energi på honom men man kan inte få allt å han är helt underbar jobbarkompis.
Nog om mitt skryt om den gossen nu till dagens träning.
Tar ut "Mackan" med alla våra tillhörigheter.
Han vet självklart vad som ska ske.
Går iväg till A-stationen och gör i ordning den med alla saker som ska vara på plats med mera.
Samlar ihop oss innan Thomas ska till att ta med Mike och gå iväg till den kommande B-stationen.
Nu valde vi en kortkörare idag så B-stationen blev på 300 meter.Sträckan som var tänkt blev lite omgjord.
Nu hade nog våran bode haft lite röj hemma för det låg på flera ställen gamla hötussar utmed vägen och massor av spillning efter rådjur fanns det också.
För att inte tala om alla spår av klövar här och var samt harspillning.
När Thomas var nästan nere på sina 300 meter så hörde han av sig och sa att han måste gå tillbaka ca 25 meter och ta av till höger i stället.
Jo varför det då..
Älgarna har haft det jätteskoj med sina stora fötter å traskat hejvilt omkring i spåret som vi skulle träna i.
Fanns inte en chans till att vi skulle låta Mike få träna på det för då skulle han med säkerhet bryta benen i de djupa hårda groparna.
Väl sagt om det så gick husse och Mike tillbaka de ca 25 meterna tillbaka för att sedan fortsätta ner till de tänkta 300 meters starten.
Så ibland får man improvosera för det kan ske vad som helst som det inte var tänkt..
Under tiden de installerar sig på B-stationen så förbereder jag allting för att ta emot Mike hos mig på A-stationen.
Thomas kontaktar mig och ger mig en start tid när han skickar Mike.
Det är så spännade!
Jag hör hela tiden vad som sker från Thomas precis innan skicken så jag kan ta tid på när Mike startar.
Bra att ha lite koll på hans tider men allt beror på terräng/vind/underlag & motivationen/om han har sällskap och många andra saker så det skriver jag upp enkomt i en liten bok.
Mike var så triggad att han gav av ett ynka skall innan Thomas sade marsch...
Sedan var det bara till att stå beredd å välkomna grabben.
Dagens tid var helt ok med tanke på underlaget så vi är jättenöjda.
Mike kommer in jättebra i full fart å målinriktat.
Tar hand om honom innan jag kontaktar husse för ny starttid till att skicka "Mackan".
Så då hinner Thomas förflytta sig 200 meter till.
Innan han gör själva förflyttningen så hörde han av sig och undrade om han skulle komma upp och visa sig.
Ja de var en bra ideé.
Så då kom han upp med bästa kampdutten och lekte som bara den en lite bit från Mike.
Jisses vad det påverkade Mike på ett strålande bra sätt.
Nu fick jag nästa svårt att hålla i honom.
Sedan skyndar sig Thomas iväg till sin nya station C.
Så fort han har kommit fram så hör han av sig till mig så jag kan skicka "Mackan" till honom.
Trissad som Mike var så är det härligt ändå för han sticker inte före mitt kommando och de 2 ögonkasten jag kräver av honom innan han får springa iväg är en rutin här.
Han har kärt sig det väl.
På ordet så kom startbjubbet.
Han axar mer och mer för varje steg han tar i galopp.
Ser så helt otroligt härligt ut.
Nu tar det en liten stund inna jag får höra från dem för THomas ska ju också göra sitt med Mike innan han hör av sig om ny starttid till mig inför nästa skick.
Man har då tid att ställa i ordning sakerna igen för välkomnande av Mike en sista gång denna dag.
Efter att jag har gjort detta så är det min tur att gå till dem och reta upp Mike lite.
Det såg mysigt ut där de höll till på sin station men de hade inte lika mycket solsken på sin plat som jag hade funnit på A-stationen så jag retades även med husse om det.
Inte var det svårt att få igång Mike på mina retningsnoter inte.
Därefter så skyndar jag mig tillbaka till A-stationen för att ta emot "Mackan".
Thomas hör av sig så jag får reda på när han skickar Mike och jag kan åter igen ta tid..
Hörde det lilla dova startbjubbet via kommuniokationen vi hade till varann.
Läckert!
Då vet man att han är med på noterna.
Här kommer han i full fart..så härligt...
Bästa långdistansarn våran...
Så till med det goda, klappar, busningar, täckning, massage, vattning och en stunds passivitet för lite nedvarvning.
Pulsen är toppen på honom.
Inget flåsande då han kommer in trots att vi bara kör på kortsträckor än så länge.
Längre tillbaka så har man sett skillnad på hans flås om det har varit långdistans eller kortdistans.
Nu är det betydligt mycket bättre och visst har vi lärt oss mycket om honom också på lite över 2 års rapportträning.
Vi började träna rapport i september 2007 så vi har väl hållit på ett tag ändå.
Innan jag ska skicka Mike så skulle Thomas komma upp även denna gång och trigga upp Mike för att förbättra suget på att komma till husse.
Nog 17 lyckades han trigga upp Mike lika bra denna gång om inte ännu lite mer.
Mike blev så till sig att han gjorde några jämnfotahopp upp i luften samtidigt som han gav några dova skall.
Husse lubbar iväg till nya stationen D.
Kontakt oss sins emellan så Thomas hör när jag sänder våran sprinter.
Nu bidde det även ett skall innan jag kommenderade iväg honom men då fick han inte gå iväg utan jag vill ha någon sekunds balans och god kontakt innan skicket men det får inte dröja förlänge heller.
Ska vara så jämn balans på det hela.
Supersvår avvägning så det är massor med träning för att finna ut det bästa för oss.
Japp då bar det iväg för Mike.
Så fint han drog iväg nu också.
Jag blir så mallig över den killen....
Väntar på att höra när han har landat hos Thomas för då gör jag som alltid och det är att jag går och möter upp dem.
Kruxet idag var att jag tyckte de var lite nära.
Visst var de så!
Husse hade missförstått mig så han hade flyttat upp 100 meter närmare oss så det blev verkligen kortträning i dag.
Men vad gör det bara det lyckas med de tingen som var viktigast.
Så det blev bara 300 m + 500 m + 500 m + 400 m.
Det räcker för oss gott å väl för underlaget är inte det bästa ännu heller.
Saken hör till den att var gång ska vara spännande & alltid jättekul för Mike och att han alltid ska lyckas på bästa sätt.
Gruppsamling oss emellan å så busar vi och har det mysigt på vägen tillbaka till A-stationen där finns sakerna kvar ännu inte ihopplockade för vi ska ha lite mys där också.
Innan vi återgår till bilen med alla ting.
Det är bra det att man har nära till bilen mellan mottagnandet av Mike för då kan man gå till de andra 2 gossarna och kika till dem så allt står bra till.
Så till bilen för att plocka in rapportgrejorna och lyfta ut gogubbarna.
För nu ska vi gå på en tur alla tillsammans.
Bara det blir lite varmare ute så ska de får vara med ute på stationerna också.
Skönare för dem att sitta i bilen då det blåser så kallt som det har gjort nu de här gångerna vi har tränat rapport.
Man värnar om de gamla grabbarnas leder och ryggar.
Som avslut efter träning så gick vi en härlig sväng med hela BoxerPojksTrion på ca 1½ timme som det var tänkt.
Skönt trots att jag blev lite för varm i kläderna.
Hade satt på mig lite för mycket paltor tror jag som vanligt.he..he..
Ha en toppen dag!
Fredagen den 12 Mars 2010
Fredagen den 12 Mars 2010.
Endast en någerlunda långtur tillsammans med hela familjen.
Op. på em av Tachos epulider i munnen.
Mål för oss:
Bara en härlig mindre lång tur tillsammans + Mike ska få bära sin klövjeväska med lite mer vikt i.
Tanken är i första hand att gå tillsammans på en skön tur med alla gossarna.
Mike får då som vanligt lite extra å göra men han är ju yngst också å ska tävlas om allt går bra.
Då får han jobba lite extra i förhållande till veteranerna.
Av någon anledning så skenar tiden å man får så mycket mer att göra så fort solen visar sig så vi valde att gå ut på tur i skogen ovanför torpet.
Annars så skulle vi få stressa så för att sedan hinna i väg till veterinären å de ville vi absolut inte.
Min oro var väl på att se om han skulle orka med att vakna upp efter narkosen för det tar mycket på dem ju äldre hundarna blir.
Så därför ville vi umgås så mycket som möjligt med Tacho lite extra idag.Morgondagen kunde ju vara oviss!!
Så vi tog den enkla slingan runt hela Mossberget på 1½ timma men var ute längre ändå med dem å gjorde lite uppletande av godis till veteranerna & under tiden fick Mike apportera in sin lilla nya röda kampdutt i djupsnön flera gånger.
Visst bar Mike på klövjeväskan men den åker av då han ska få apportera självklart.
Många bilder i serier blev det med kameran på Mike in action.
Flera av dem kan ses på Facebook om man letar på min profil.
Vi hade även tur med vädret.
Strålande solsken och lagomt varmt ute.
Så vi valde att gå vänstersvängen runt Mossberget för att kunna njuta av solen så mycket som möjligt.
Kan lova att vi njöt när vi hade passerat sista y-klyan innan vi kommer till hygge nummer 2.
Där finns det 2 gamla älgpass.
Den ena vågar man inte sätta sig på för då drullar man nog i backen.
Å den andra var det en bit att ta sig till.
Med andra ord den stod längre ut i djupsnön...
Så vi trampade upp på ett litet ställe och satte oss en stund för att njuta.
Thomas lutade sig i kull mot en gran tillsammans med Wille.
Tänk Wille kunde koppla av eller rättare sagt han bara lurade oss.
Lade sig ner en kort stund vid husse för att kyla massingen å lapa i sig lite snö för att sedan ligga & kisa mot solen.
Finns bilder på det också på FB.
Skoterspåret i sig var bra men de hade ridit här med 2 hästar.Så det var djupa hålspår - inte så skoj...
Tur var väl att de vände efter ett tag åt ett annat håll så då gick det bättre för våra gossar att gå.
Oss bryr jag mig inte om men tänker på hundarna.
Efter att vi hade myst ett bra tag så tittade vi på klockan å den hade börjat skena så vi var tvugna till att fortsätta för att hinna hem.
Vi han i varjefall göra lite aktiviteter med gossarna på hela vägen hem & vi vart ute lite längre på tur än det var tänkt.
Men det var så skönt ute & mysigt.
Hem å tvätta av oss.
In med lite saker i bilen som behövs och kan tänkas behövas.
Sedan är det bara till att åka.
Knäppa tycker nog många att vi är för vi har en bit till våran härliga veterinär.
Borde väl åka till våran närmaste veterinär på ca 1 mil bort men nje...det har med många faktorer som ska klaffa in så därav så reser vi hellre en bit.
Vi hann dit i tid som tur är.
Nog var det konstigt allt för det var bara vi där som besökare.
Wille fick bli kvar i bilen för Mike skulle göra sin rabiesvaccinering.
Så Mike fick hänga på direkt med in tillsammans med Tacho.
Han läsa lite i en tidning & under tiden så drack Thomas lite kaffe.
Passade samtidigt på då att hålla koll på bilen med Wille i.
Är lite hökig av oss på så vis båda 2.
Jaha äntligen kom herr vette ut.
Hälsade lika artigt som vanligt med att ta i hand och heja.Pigg å glad å humorn på topp som vanlig.
Det är så härligt med sådana personer.
Våra hundar älskar att åka till veterinären.
Lustigt va?!?
Han är alltid så go med dem också.
Klappar dem, sätter sig ner på huk så de får verkligen rumstrera om med honom.
De slaskar på honom så glasögonen ramlar av men han är lika glad idem ändå.
Helt toppen veterinär.
Mike fick börja först med att få sin vaccination.
Därefter så tog Thomas ut honom till bilen så Wille skulle slippa vara ensam.
Under tiden så undersöktes Tacho igen för säkerhetsskull trots att det var bara en vecka sedan vi gjorde veteran besiktningen.
Bra att de är noga.
Sedan fick han en liten dos sömnmedel med tanke på hans ålder.
Så gick Tacho å jag med visning till rummet där vi skulle vara senare.
Där tog de fram en stol till mig som jag kunde sitta på brevid Tacho.
Så snälla människorna är här.
Visst tog det lite tid för Tacho att slå sig riktig till ro men så var planen.
Skynda långsamt med gammal man.
Herr å fru veterinär kom in och kikade till oss lite då och då.
Frågade hur det gick.
Tittade och kände på honom.
Fick mycket beröm för hans fina kondition med tanke på hans ålder.
Det verkligen värmer med så fina komplimanger vi får till våra veteraner.
Tack för alla snälla ord och komplimanger om Tacho!
Nu hade Tacho lagt sig ner med aningen tungt huvud coh jag satt brevid på huk och gosade med honom hela tiden.
Veterinären kommer in och ser hur det går.
Så nu sänkte han ner bordet och sedan lyfte han upp Tacho på det.
He..he..he..inte var Tacho så trött så han skulle ligga på det bordet inne för det rörde på sig.
Han gillar nämligen inte att stå eller gå på saker som inte är stabila.
När bordet var i rätt höjd så tog jag hand om honom och lade ner gogubben försiktigt.
Det gick rätt lätt faktiskt.
Under tiden så hämtade veterinären lite mer saker som skulle till att användas.
Ha.ha.ha..han är då för go Tacho för han började småsnusa som vi kallar det = en mjukare typ av snarkning.
Det är ett ljud som gör en så rofylld att höra.
Nu kommer vetreinären in å börjar greja.
En till spruta.
Denna gång i benet tror det var en lugnande.
Kan nämligen inte allt sådant men försöker hålla reda på dem ändå.
Tid för att öppna munnen och sätta in "munstegen" som det heter till häst.
Såg ut som en sådan fast i mindre storlek och samma funktion.
Ja sen var arbetet igång.
Snabbt, snyggt å smidigt gick det.
Vi ska nog inte prata om hur det luktar när de laserbränner kött inte för det luktar hiskeligt illa.
Bästa med denna metod är att det läker fortare, behöver inte sy, blöder mindre och lite till bra saker.
Största nackdelen är lukten finns kvar i munnen långt flera dagar efteråt.
Jo å så får man inget munvatten med på köpet .he..he..
Det var skönt att så med hela tiden vid Tachos sida.
Så man kunde känna han hela tiden.
Massor med prat blev det också för den här veterinären är en pratglad prick.
Så vi babblade på en hel del.
Under tiden kom hans fru in några gånger å tittade till oss alla eller rättare sagt med på Tacho och klappade om honom samt strök honom fint på huvudet.
Så snällt.
Attans att rasen är utsatt för sådant här elände men men vad kan man göra.
Nu var det många pluttar som jag kallar dem i munnen å det hade hunnit till och med växa över några tänder.
Inte bra för då blir det ju tandsten också.
Var lite oroad över några tänder där men de fixade de till på nolltid.
Å vipps det fanns fina vita tänder under.
Vad glad jag blev att de var helt ok under...
När de var klara med munnen så passade jag på att fråga om de 3 vårtorna som han hade fått också.
De tog bort dem med engång.
Snabbt och snyggt.
Det syns inte var de har suttit.
Bara jag vet.
Kan man kalla well done work.
Nu var det dax för 2 små sprutor till en smärtlindring och en motgiftsspruta för uppvaknande.
Tacho fick ligga kvar så länge vi ansåg det var ok till att ta med honom hem i bilen.
För oss är den här bästa kliniken som finns med underbara veterinärer.
Under tiden som jag sitter med Tacho så hör jag Thomas utanför dörren.
Ropar på honom.
Han öppnar dörren men vänder...
Undrar på det för det luktar så illa..he..he..
Nåja han återkom lite senare.
När veterinären kom tillbaka så snarkade Tacho lite högt fast vi alla (herr å fru veterinär) & husse & jag var där.
Tacho myste i vår närvara för alla klappade eller pillade på honom.
Det började rycka lite i honom men han var seg.
Hade dörren öppen lite mot besöksrummet å då såg jag att de kikade lite för de hörde hur Tacho snarkade.
Då skymtade jag att de drog på sina smilband vicket även vi andra gjorde...he..he..
Sedan tackar vi för denna gång.
Som alltid så tar de oss ihand innan vi åker hem också.
Satt kvar ett tag till så Tacho skulle få lite mer tid på sig att vakan upp lite till.
Efter en stund så säger Thomas att han kan bära ner honom till bilen.
Ok!
En trött hund i den storleken blir tund när de är slappa.
Ähh Thomas är stark han.
Bar Tacho så snällt till bilen.
Jag hoppade in först i baksätet å sedan lade Thomas in Tacho så jag fick hans huvud i mitt knä.
Nu satt jag med våran gopojke i baksätet.
Känns bra att vara med hela tiden tills de har återhämtat sig helt.
Lade över honom fleecefilten så han skulle känna sig varm å trygg också.
För groggy var nog förnamnet & vimsig efternamnet.
Passade på att stanna till i Valbo för att handla på oss med tuggkex, tuggpinnar å lite ett å annat på Jennys Hund & Katt.
Nja de vart husse som fick gå in för jag ville inte lämna Tacho själv i bilen.
Mike var jättenyfiken på storebror sin.
Wille mindre intresserad.
Lillebror Wille har ju varit med om det här själv en gång och Tacho flera gånger så han nästan undviker det i stället.
Så olika de är vovvarna.
Passar även på att handla lite på affären innan vi fortsätter hem.
Vi hade tid 15:45 hos veterinären å var hemma vid 19-tiden.
Då inkluderar det restid dit & hem, väntan på insomning, behandling, uppvaket & handlandet på vägen hem.
Så det tog egentligen inte så lång tid allt som allt.
Väl värt det var det i allafall.
Nu hade det blivit mörkt när vi kom hem.
Plockade ur alla sakerna och rastade av Wille & Mike.
Under tiden fick Tacho börja vakan till lite innan vi tog honom ur bilen.
Han var inte själv en enda sekund medans vi grjade runt ikring honom innan vi lyfte ut honom.
Väl ute så var han ännu groggy.
Inte en chans till att få honom till att gå och kissa för han var för ostyrslig på benen så vi stöttade honom upp för trappen och in till bian.
Där lade han sig direkt.
Gjorde iordning kvällsmaten till dem alla.
Alltså förberedde den.
Senare på kvällen så provade jag om han var sugen på köttbullarna som jag hade gjort.
Han låg och sov på sidan så då smög jag dit och satte den en liten bit från nosen.
Jora nosknappen började guppa på en gång å sedan var ögonen klarvakan å hugg in gjorde han på dem.
Det är bara gott tecken det.
För han är matglad.
Dock var han inte pigg nog riktigt för att komma upp ordentligt på benen till att äta kvällsmaten så då började jag ge Mike & Wille först.
Avvaktade lite till med Tacho.
Så ca 2 timmar senare provade jag igen.
Gick till bädden å smekte honom å frågade om han var hungrig.
Svansen började gå igång å sedan så trevade han sig upp i sittande ställning först innan han kom upp på sina vingliga ben.
Jag hjälpte till att finnas som stötta hela vägen till bänken där vi grejar iordning maten.
Han hängde med på varje handrörelse jag gjorde..
Sedan så fort han kunde var han snabbt framme vid matstället.
Han fick förvisso inte hela sin kvällsranson.
De ska ju inte ha det utan man ska vara försiktig å då kännde jag mig eländig för han får inte så mkt mat.
Han har så lätt att lägga på hullet.
Mataptiten var det inget fel på.
Därefter så var vi ju tvugna till att försöka få honom rastad.
Nu vart det ju kallt på kvällen så vi satte på honom ett täcke och följde med honom ut.
Det bidde en låååång kiss & en korv nära huset.
Mockning av den nästa dag när det blir ljust.
På ostyrsliga ben så gick vi in igen.
So far so good!
Nu gick vi in till soffan å lade oss allihopa.
Somnade på soffan så jag var aningen stel nästa morgon..
Men Tacho var mycket piggare å allt fungerade nästan som det skulle.
Mer om det på nästa kapitel...
Torsdagen den 11 Mars 2010
Torsdagen den 11 Mars 2010.
Rapportträning 2 + Familjetur på 1½ timme efteråt.
Mål för oss:
Se förra rapportträningen bortsett från viss längning + relax prommenad efteråt på minst 1½ timme.
Vi börjar väl med att tala om att bilden som sitter här invid texten är från den 9 mars 2010.
Har inte haft tid över till att fota så mycket de sena 2 dagarna för man får fullt upp med massor nu när det töar undan.
Har man inte göra så skaffar man sig att göra saker å ting.
Thomas hade en hel del saker att uträtta idag också.
När jag höll på att ställa i ordning ryggsäckorna så hade jag det nästan lite besvärligt.
Mike skulle var med hela tiden å se till så allting var med.
Han var långt ner i ryggorna å i alla fickor.
Svansen gick glatt på honom hela tiden samtidigt skulle han vara med vid varje sak som jag plockade med.
Det är jätteskoj om än så lite bråkigt å ha en Mike som är med.
För han kan ställa till det också så man kanske glömmer någon viktig sak hemma.
Har förekommit dessvärre det.
Nå han vill bara väl och är en lycklig prick så jag blir inte sur på honom.
Han är så himla go & gullig.
Men de är de alla 3 för bara de tittar på oss med sina underbara ögon så smälter man direkt...he..he..
De vet absolut hur de ska göra för att vi ska smälta för dem.
I och med att vi hade en massa till att göra så var träningen inplanerad till eftermiddagen.
Inget fel idet med tanke på värmen och uppehållsväder.
Kruxet var att vi fick påhälsning så det drog ut på tiden innan vi kom iväg.
Till slut kom vi iväg så vi kunde äntligen utföra våran träning med Mike & gå relaxprommen med dem alla efteråt.
För att inte göra dagens historia så lång så blev rapportträningen jättelyckad.
Vi körde bara på korta sträckor idag också och kommer att göra det 2 gånger till innan vi ökar längden.
Nackdelen idag då.
Jo det var att skoterspåret hade smält så ända in i bomben så man sjönk ner.
Nu blev det jobbigt för oss alla men någon gång ska det väl vara så också.
Vi vill dock inte träna på för jobbigt underlag till att börja med på säsongen utan det får komma sakta men säkert.
Mike får inte tycka det är jobbigt å tappa gnistan på direkten för då har vi gjort helt fel.
Viktigast är att han gillar jobbet och utför det på bästa sätt med glädje å inget annat ska få ta det i från honom.
Många anser nog att vi är löjliga för att vi kör så korta sträckor när vi vet att han klarar av längre men tyck då det för er själva.
Vi vet var vi har vår gosse å han ska förhoppningsvis gilla den här grenen i flera år till.
Nu började det skymma så när vi var klar med Mike gick vi raskt tillbaka till bilen som stod så nära A-stationen som vanligt.
Där plockade vi in våra saker och sedan ut med Tacho & Wille som har väntat en stund.
Kan lova att de inte sitter alltförlänge och väntar på att vi ska komma för det tar inte så himla lång tid med en vovva när man tränar rapport.
Visst de beror på terrängen, tider och vad mer man själv kan krångla till det med.
Men har man det bra uppstrukturerat så flyter det på toppen.
Eftermiddagen har varit lite trist för det blev ju ingen direkt solsken.
Då blir då jag lite lätt besviken.
Naturligtvis så mörknar de på också fortare när det börjar skymma men det är vi vana med.
När vi har lyft ur de gamla gubbarna så sätter vi av vår kos mot Buskmursvägen.
Pigga & glada som alla är trots skymning.
Härligt att se det.
En annan sak som är gott å det är att grusvägen kommer bara mer och mer fram synligt.
Nackdelen är lortiga tassar & vovvemagar men det finns bot mot detta också.
Så fram med handdukarna nu för våren är på väg.
Nya namn har vi dock uppfunnit såsom - tasstorken och haktorken.
Haktorken är till Mike för han är lite slaskigare efter sitt intag av mat & vatten så då blir det haktorkning.
Han gillar det jättemycket.
Vi har även hos honom prentat in rutiner såsom vi gjorde med de andra från liten ålder.
Kanon det!
Så mycket mörkare det har blivit nu i skogen trots att vi har massor med snö kvar men snön på träden är borta.
Det var ju den som lyste upp en hel del så nu blir det lite av en grisig period med mörk snö å dant.
Jomen visst trist men sedan helt underbart när den är borta & det börjar torka upp lite.
Vi ska ju iväg i morgon till veterinären då för att laserbränna bort epuliderna i Tachos mun..
Jag är verkligen orolig för det.
Ska vanligtvis gå bra men han är ingen ungdom längre så man grunnar på hur han klarar av narkosen och sådant.
Samtidigt så vill jag att han ska blir bra i munnen igen.
Nackdelen med dem är att de återkommer de fula tingen.
De ställer även till med tandsten och tandköttsinflammationer som nu han har fått tillbaka å det vill vi inte att han ska lida av.
Valet var lätt till det att vi inte ville att han ska plågas av epuliderna men samtidigt svårt för vi vet inte om han klarar av ingrepper och vaknar upp igen.
Han är helt fullt frisk för det fick vi veta då förra veckan på den årliga hälsokontrollen men men finns alltid där med äldre vovvar.
Tankarna mal på en hela tiden.
Håller alla klor, fingrar å tår för att det ska gå bra imorgon.
Onsdagen den 10 Mars 2010
Onsdagen den 10 Mars 2010.
Runda i Storvik för att spana in sträckan som vi ev tänker köra rapport på.
Mål för oss:
Motionera oss alla + lätt dragarbete i expanderlinan som är kopplad till mitt baggenbälte samt Mike bär klövjeväska idag.
Se efter om underlaget är bra för morgondagens rapportträning.
Varm dag idag också med varierande av sol eller inte = disigt.
När jag gick ut sista gången för att försöka njuta lite av solen då gick den i moln igen.
Så då passade jag på i vartfall att gnugga bort lösa hår på Tacho.
De fäller så mycket päls alla 3.
Så kaffet jag hade kvar hällde jag ur för gissa vad jo de kom hundhår däri...
Eftersom turen skulle bli på eftermiddagen så hann jag utträtta massor hemma istället.
Inte helt fel det heller.
Pojkarna njöt när jag snablade golvet å hade altandörren öppen för de låg där å gassade så fort solen låg på.
Härligt att ha öppet igen när man städar å poar.
Ofta så får jag hjälp med snablandet av Mike också men denna dag så solade han sig på golvet i stället.
Jag hade ordnat så de kunde ligga ute om de ville men inte villde vara ute utan matte inte.
Så tråkiga de kan vara.
Nåja de får väl vara med mig då om de vill det.
Inte illa när husse kommer hem med en trevlig överraskning till mig.
Jo det var ett par nya graningekängor i brunt nubuckskinn.
Så glad jag blev å överraskad.
Alltid skoj med sådana överraskningar.
Så här ser de ut fast de är bruna.
Rätt sköna.
Lite hårda än så länge men de är ju så nya så de blir bättre efter en tids användning.
Vi hade längtat hela dagen på att få komma iväg till att gå våran runda nu så iväg for vi till Storvik.
Intar en av våra vanliga parkeringsplatser.
Med siktet på att gå direkt mot skoterspåret för att kolla underlaget.
Njaä inte blev vi så glada då för det var för nedrans halkigt å fläckvis så sjönk vi ner allihopa.
Då såg jag alla skaderiskerna framför mig så vi får ta en annan sträcka i morgon i stället.
Vi fortsatte dock hela skoterspåret och ut på grusvägen som passerar våran höbonde.
Där vände vi för att gå nästan samma väg tillbaka.
Vet ni vad?
Jo på grusvägen som vi gick var gruset framme å vägen var så härligt mjuk...
WOW!!!!
Massor att lukta på för hundarna och Wille var nog värst.
Han skulle upp på flera ställen längs med alla snödrivor för att speja och snosa.
Ibland så sjönk han ju ner..he..he..
Från grusvägen tillbaka till bilen så tog vi en annan skoterled men den var lika illa mjuk den också.
Fördömt det också.
Attans så svettiga vi blev på den 1½ timmas turen.
Jag klädde på mig en tröja för mycket tror jag å så var det varmare än jag tänkt.
Det brukar ju bli kallare mot kvällen.
Hellre varm än kallt klädd för min del i allafall.
På vägen hem så stannade vi å köpte lite glass..
Gott..gott.
Kvällslektyren Hundsport tillsammans med kaffe & glass..mumma!!
Ha en bra kväll!
Tisdagen den 9 Mars 2010
Tisdagen den 9 Mars 2010.
Rapportträning 1 + Prommenad i Åshammar.
Mål för oss:
Endast superkorta sträckor med totalt 4 skick & massor med målbildsträning & triggning på rapportträningen med Mike.
Därefter en skön relax tur direkt efter rapprotträningen alla tillsammans.
Bra att vi hade kollat av dagen innan hur underlaget var söderut på det tilltänkta skoterspåret.
Nu var det toppen till att kunna nyttja det för årets riktiga första seriösa rapportträning.
Har inte haft en chans till träning sedan den 13 december för all snö som damp ner.
Å det kom massor med snö här för våran del.
Har inte haft så mycket snö på jag vet inte när.
Inte i allafall sedan vi blev med våran första boxer 1992.
Om det bara vore massor med snö men den har legat kvar så länge också och vi har haft långa perioder med rätt sträng kyla för de våra knopparna.
Så träningen blev liggandes i träda från då tills idag.
Visst har vi skickat Mike lite av och an emellan oss men det har inte varit som på riktiga träningar.
Nu hade vi snackat oss samman på hur vi skulle starta upp det å då blev det super korta sträckor med massor av retningar för att dra upp motivationen till max för dagen hos Mike.
Visst vi backade tillbaka men de gör vi gärna med stolthet å laddar upp ordentligt med målbildsträning, massor av motivation & retning.
Det kommer vi att träna på lite intensivt nu några gånger framöver innan vi stegrar oss med längre sträckor och varannan gång så kommer vi att köra kortare sträckor.
Det här är något både Thomas å jag har längtat efter tillsammans med Mike för det är så härligt å se när den killen gör sitt jobb på bästa sätt.
Vi parkerade bilen vid kraftledningsgatan i Åshammar i södra riktiningen.
Plockade ur allt som vi skulle ha med oss till Mike och gick iväg bara en kort bit.
Vi hade ju de andra gossarna med oss i bilen så jag ville ha full koll på dem också.
Solen låg i dis men det var lagomt varmt samt att det blåste lite.
Fönstrena var nervevade på bilen men vi valde att ha tunnare täcken på ifall det skulle dra åt dem.
Kan lova att det var helt toppen klimat i bilen för jag gick och kände efter mellan skickena av Mike.
Upprättar A-stationen med allt vad som ska göras som vi har som en sk ritual.
Därefter så tar Thomas med Mike för att gå iväg och upprätta sin B-station och där gör de samma sak med rutinerna.
För oss är det superviktigt att vi gör lika varje gång för Mike har lärt in sig på våra rutiner.
Han ska känna sig trygg med dem också.För att det inte ska bli så långdraget av dagen så gör vi det lite kortare.
Husse skickar Mike till mig på A-stationen och det gick strålande med full fart och fläkt samt det går bara bättre å bättre att han leker med mig vid mottagandet utan att springa förbi direkt till sin plats.
När vi har gjort alla våra saker/rutingrejor så vilar vi en stund innan vi kontaktar husse.
Thomas kommer då upp och visar sig med stora kampdutten/hoppar/leker med den för att Mike ska bli så på tårna.Å visst blev han det.
Mike gick upp i falsett toner för att vara han i skall.
Jag hade svårt att hålla tillbaka honom men så var tanken att trissa upp honom.
Även på dagens träning så sa vi att vi inte skulle pressa på att gå en perfekt framföring det tar vi senare.
Han kan det.
Nu är det andra ting som är så mycket viktigare.
Jag skickar Mike till Thomas med ett startbjubb.
Hurra tänkte jag - helt i sin ordning.
När de har gjort sina saker när Mike har kommit till sin husse så kontaktar han mig för ny tid då han ska skicka Mike.
Så hör jag något bakom mig då kommer en gammal bekant med sin lille son i pulka så jag hör av mig till Thomas om att vänta med skicket på Mike.
Nu började solen att kika fram.
Så härligt!
När de hade passerat Mike & husse så kontaktar han mig för skicket.
Jag hör det på radion å här kommer Mike i lika supertoppen bra fart in med samma målmedvetenhet som förra gången.
Superlyckat!
Lek med kampdutten, stora bollen, godis, klapp, kram, täckas, vattnas lite & lite Cesargott + vila en stund innan sista skicket.
Hör av mig igen till Thomas när vilan med Mike är ok så han kan komma upp för triggningen.
Thomas kommer upp igen för att göra sin sista retning.
Det gjorde susen det för nu var våran Mike jättetriggad.
Samma startbjubb igen och med full fart å målmedvetet till sin husse någonstans därborta.
Kan säga att jag hör när Mike blir emottagen av Thomas för det jublas högt..
Jättebra det & gulligt.
Så mellan skicken alltså då Mike var hos husse så passade jag på att gå och titta till de andra gossarna och de hade det toppenbra i bilen.
Nu när Mike har blivit skickad för sista gången för dagen så går jag alltid å möter upp dem så vi samlar våran flock kan man nog säga.
Det har vi liksom gjort från början så då fortsätter vi med det.
När vi möts så är det tjo å tjim hälsning med Mike samt lite dragkamp, klapp, lek å massor med berömm.
Sedan vill han gärna bära något föremål på vägen tillbaka.
Naturligtvis så får han göra det.
Jag har lämnat sakerna kvar på A-stationen för vi avslutar alltid med en kort stunds mys där innan vi ska till att åka hem.
Men som idag så skulle vi bara till bilen för att plocka in sakerna och ta ut Tacho & Wille och gå över vägen.
Till den andra skoterleden som går norrut efter kraftledningen.
Nu sken solen härligt och den värmde fantastiskt.Så vi var ute med gossarna närmare 1,½ -2 timmar igen.
Stannade på flera ställen för att bara njuta och massor med fotande blev det också.
Om jag inte minns fel så knäppte jag närmare 600 foton allt som allt men en del har även gallrast bort.
Några blir ju alltid suddiga men en del blev rätt lyckade.
Vi hade en lyckad första rapportträning och en härlig solskensprommenad som avslutning.
Kan inte bli bättre.
Ha det toppen gott folk!
Måndagen den 8 Mars 2010
Måndagen den 8 Mars 2010.
Sen eftermiddags tur med hela familjen längsmed skoterspåret i Åshammar norrut.
Mål för oss:
Motionera oss alla, njuta av tillvaron & utforska fler stigar.
Eftersom det var en härligt varm dag så fick man ju en massa saker att hinna med att göra.
Beställde ett rött med svarta kanter i stl 70 cm softshelltäcke till Mike från Jami Hundsport AB i slutet av förra veckan och fick det så snabbt som idag.
Hämtade ut det å det passade toppen.
Så nu har vi beställt ett till & sedan direkt efter det så ska vi beställa 2 till som Tacho & Wille ska få.
Nu är det mycket på gång till vovvarna.
Snart blir det fästingshalsband igen också.
Därav blev prommenaden lagd till senare i vart fall den längre turen.
Valde att Åka upp till Åshammar igen som vi har gjort några gånger nu men de har så många stråk som är bra att gå på.
Målet var att gå så långt vi orkade efter skoterspåret som gick längsmed kraftledningen.
Inte så skoj att fota vovvarna med den i bakgrunden så det blev inte så många bilder denna dag inte.
Å ibland så blir det ful bakgrund medans bilderna i sig blir bra på hundarna.
Svårt att pussla ihop det.
Nu var det toppen underlag på skoterspåret så vi kom iväg riktigt långt bort norrut.
Jätteskönt trots alla åsar som vi skulle gå över.
Varma vindar blåste så gott också så man behövde inte ens ha vantarna på sig.
Nämnas då är att jag är en fryslort.
Nu tog det bara 17 minuter för att komma till Pizzaskylten å det har de minsann inte gjorts tidigare.
Grabbarna var väldigt pigga å allerta för de hade ju så bra underlag att kunna springa på.
Nu var det ju inte så jobbigt för varken dem eller oss.
Äntligen kunde man driva upp tempot på våran takt.
Så härligt!
När vi kom till näst sista åsen så hade vi bestämt att jag skulle gå upp först.
Med mig hade jag då Tacho & Wille som sällskap.
Thomas väntade nedanför för att skicka Mike upp till oss.Här är det en kanon backe.
Lagomt lång men den innehar 2 bågar.
Så Mike får jobba lika mycket till höger som vänster i bågarna.
Toppen det!
Thomas skickade Mike upp 2 gånger & sedan kommer han gående med Mike upp så vi kan fortsätta våran tur.
Vi har fortfarnade en lång bit kvar att gå.
Uppför sista åsen då kan man se lite av snurrorna i Järbo.
Vi vinklar svagt till vänster å går ned för den långa backen som sedan planar ut intill en fin mys med tallar.
Därefter följer en svag men jobbig uppförsbacke innan det planar ut igen.
Här började man se att himlen fick lite rödaktig färg för solen var på väg ner.
Så vi stannade till ett tag å kikade lite.Sedan fortsatte vi bortåt.
Nu kom vi till en y-klyka.
Där valde vi att ta av till höger å då bar det iväg nästan brant nedförs.
Efter ett tag så kommer vi fram till en mindre modell stuga - gammal sådan.
Följer vidare skoterspåret ca 1-2 kilometer till innan vi beslutar oss för att vända.
Nu har bet börjat skymma så pass.
Så det var väl lika väl att börja gå tillbaka till bilen.
På vägen tillbaka så såg vi en vacker solnedgång skymta längre bort.
Rätt så vackert faktiskt.
Nu insåg vi hur långt bort vi var från bilen...
Ojoj över en timma kvar tills vi skulle vara framme vid bilen.
Det gick bra det.
Var sak tar sin tid var det någon som sade.
Fortfarande varma vindar.
Vi bara myste allihopa på den 2½ timmars turen.
Ha en härlig dag gott folk.
Söndagen den 7 Mars 2010
Söndagen den 7 Mars 2010.
Enkel tur upp i skogen ovanför vårat torp.
Mål för oss:
Ut å röra på oss samt busar tagen dax för hela slanten & flera busekast & uppletanden.
På tur med hela familje upp i skogen ovanför vårat torp.
Kämpa på med att hålla sig i styr efter stigen som vi har traskat upp under en lång tid för hamnar man på sidan.
Ja då sjunker man ner ordentligt.
Senast så höll jag på att fastna för de var snö upp till genen när jag gjorde ett snesteg på sidan av stigen.
Vi går liksom på en höjdnad av snö som är bortåt 3-4 dm packad snö som ligger under oss på våran stig.
Inte lönta att slarav till med stegen om man inte vill drutta ikull här inte.
Naturligtvis blev grabbarna glada för matta gjorde ju något konstigt å lät en hel del...he..he..
Tur att man glädjer någon ibland i allafall.
Nåväl de gick hyggligt när vi kom ut till traktorvägen för där hade de minsann härjat friskt med skoteråkning nu.
Mer än vanligt kan jag säga.
På ont och gott är det för oss som går i skog å mark.
Målet var att komma till hygge nummer 3 som vi kallar det.
Så vi har en lång jobbig å seg uppförsbacke innan det sedan börjar plana ut och innan sista kilometern börjar slutta neråt till hygget.
Eftersom Mike fick gå med klövjeväskan igår så blev det inte aktuellt för den idag också.
Utan det är max varannan dags bärning av väskan har vi bestämt.
Idag så skulle vi kasta ut 8 föremål efter vägen men dock en bra bit in i skogen på var sida när vi gick bortåt.
Ingen lätt sak när man har hundar som kvallrar heller.
Wille skvallrade flera gånger så vi fick både avleda och göra om.
Rackarns buse den där Wille.
Vi hade en typ avkopplar tur med gossarn å en massa bus med dem.
Det kan man också ha någon gång lite då och då tycker vi.
Inte bara gå å gå å gå med hundarna för då knyter man inte upp några fina kontaketer med dem.
Så när vi hade kommit fram till vårat mål så var vi båda 2 helt slut efter allt busande med BoxerPojksTrion men de var så skoj att man glömde bort sådant snabbt.
Såg att de hade kört med skoter på stigen in mot Mossberget så vi tänkte prova på att gå där.
Vi gick ända fram till Mossberget men de var inte lönt att fortsätta.
Underlaget var kasst mjukt å vi såg att det blev jobbigt för Tacho.
Han gillar inte djupsnö någe längre å de måste vi ha överseende med.
För inte 17 tror jag att jag gillar att leka i djupsnö å pulsa i det när jag är bortåt 70-80 år heller.
Så efter att vi har vänt tillbaka ut på gamla traktorvägen så var det dax för Mike att finna alla föremålen.
Med skryt inga problem men ack så ivrig han var.
+ Wille snodde 2 föremål för Mike.
Wille jobbar fort men metodiskt.
När Mike är ivrig kan det bli slarv.
Så när alla föremålen var inplockade så trodde Mike att det fanns mer han skulle leta reda på men se de var det inte.
Nu blev det koppel på honom så han kunde varva ner hjärnan lite.
Mike har även idag haft god hjälp med att komma in med föremålen till mig.
Wille & Tacho hjälper till med att hålla i och bära till matte också så fort de fick en chans till detta.
Härliga killar allihopa.
Vi kan inte fatta hur det kan ta sådan lång tid som 45 minuter till Mossberget eller vill inte begripa ska man säga.
För på bar mark så tar det 17-18 minuter.
Sådan tidsskillnad beroende på underlag.
De blev en skaplig promme med aktiviteter så vi är jättenöjda allihopa.
För alla blev trötta när vi kom hem.
Mat å vila för oss alla.
Nja inte mat direkt till grabbarna med tandstix fick de till att börja med å mat till oss 2 benta.
Man blir så hungrig av allt pulsande..
Ha en bra dag.
Lördag den 6 Mars 2010
Lördagen den 6 Mars 2010.
Till Järbo på tur med hela familjen.
Mål för oss:
Inte så krävande av Wille & Tacho men Mike ska få jobba lite hårdare nu med fysträningen.
Mer om det kommer senare den dagen.
Nu var de länge sedan vi gick en sväng upp i Järbo så planen blev ändrad till detta och samtidigt hälsa på några goa hundsläktingar.
Där finns det 3 härliga boxerflickor.
Så vi parkerade hemma hos dem och gick upp i skogen bakom deras uthus.
Vicken tur vi hade för det var plogat långt upp i skogen för de tar ju ner träd där.
Solig och vackert var det och nästan varmt.
Det som kan tyckas lite trist var att den plogade sträckan inte var så lång som vi hade hoppats på utan vi kom fram till en vändplan.
Så vi försökte finna några andra vägar/stigar att kunna kanske ta sig runt på men inte det inte.
Vi fick vända tillbaka en liten bit och gick upp mot kraftledningen ut på skoterspåret norrut.
De kan jag lova att det var tunggått men så otroligt mysigt.
Skoterspåret där var då mjukt = alltså inte så uppkört men vi traskade på en bra bit trots allt.
Mike är så flink med sin klövjeväska så man blir nästan lite tårögd.
Han är lika glad med den på sig som utan å finner inget otäckt med när den ska sättas på heller.
Mike bara viftar på svansen hela tiden han.
Ligger på rätt bra i linan från klövjeväskan till mitt baggenbälte.
Inte att förglömma men linan/kopplet är av expandermaterial så det är ett bra koppel på 3 meter.
På vägen bort så får Thomas kasta ut mattes handskar ut åt var sida samt 2 koppel som Mike ska sedan få i uppgift att leta reda på på tillbaka vägen.
Något som han gillar skarpt.
Vi fortsatte alla tills vi hade kommit till en ås och från den åsen kunde vi se vindsnurrorna på närmare avstånd än från Åshammar.
Oj vad de är gigantiska på höjd å bredd.
Skulle vara kul att vandra dit å kika närmare.Kanske man upptäcker hur liten man är då man står där invid dem.
Jovisst vet jag att vi är små i förhållande till dem men alltid skoj att upptäcka nya ting.
Dax att återvända för vi skulle ju även hälsa på BoxerFlickorna & deras matte & husse.
BoxerFlickorna består av Zigne som är helsyster till Wille (= samma föräldrar men är ett år yngre än Wille).
Zigne är även halvsyster med Tacho då de har samma mamma.
Å så har vi Zignes goa & busiga 2 döttrar Alice & Asta nu på nyss fyllda 4 år den 7 januari 2010.
Mike hade fullt sjå med att utforska ett å annat ute på snöhedarna eller vad man ska kalla det för.
För det kunde ju vara något som han skulle hämta in.
Så han var ut flera gånger i snödjupet för att kika av små saker å skuggor.
Ibland bar snön honom men ibland så sjönk han ordentligt.
Så skönt att han inte får panik av det.Han är en stark individ på många saker.
En toppenkille med andra ord.
Eftersom Mike drog iväg på ett å annat så blev ju Wille intresserad å började göra likadant men det var inte lika lätt för honom med all snö men han kämpade väl han också.
Tacho hade fullt upp med att kolla in vad de gjorde där ute.
Klok som han är så står han kvar hos oss och tar grabbarna när de kommer in i stället..he..he..
Mike fixade alla sakerna Thomas hade kastat ut klockrent.
Fick dock lite hjälp av storebrorsan Wille lite då och då..
Tacho hjälpte gärna till då de kom till skoterspåret där vi stod för att komma med föremålen till mig.
Då nalkas de ju något gott å massor med berömm ser ni.
De gillar grabbarna det.
Måste också påpeka att vi tar av Mike klövjeväskan då han får jobba med att hämta in föremål annars så blir de för jobbigt för honom.
Vi vil ju inte att han ska bli slut å uttråkad heller.
Här är det lyckliga hundar som gäller.
Sakerna han fann lade vi sedan i väskan hans.
Återgång tillbaka efter 1½ timmas tur till bilen med grabbarna å på med kläderna efter den dagliga visitationen.
Foton på dem kommer jag att sätta ut i mån av tid.
Passade även på att ta en hel del bilder på BoxerFlickorna.
Något som väl är bekant med hundar överlag att det är svår på dem in action men några fina fick vi till.
Ta en titt på bilderna som jag har fotat på flickorna hos http://www.mysslingens.se under hälsningar är de med på Mysslingens Zingoalla.
Nu ska vi in å hälsa på dem alla å jag ska passa på att gosa med Zigne å hennes busdöttrar.
Vi var inte där alltför länge för vi skulle hem å poa vidare.
Ha en fin dag.
Fredag den 5 Mars 2010
Fredagen den 5 Mars 2010.
Årliga vaccinationen på Tacho & Wille på em.
Så en enkel tur i Storvik på 6-7 km blir helt ok.
Kanske längre om vädret är bra.
Mål för oss:
Enkel prommenad med BoxerPojksTrion.
Ja som de kan bli ibland så sprack schemat på vart vi skulle gå med hundarna.
Man har ju så mycket för sig så fort det blir lite sol.
Därav så åkte vi upp till Åshammar och parkerade vid första skylten Buskmursvägen.
Utgick från den utmed Åmotanvägen ända bort till L.K vägen och in på den en hygglig bit innan vi var tvugna att återvända om vi skulle hinna iväg till veterinären.
Vi hann i varjefall vara ute på tur i mer än en och en halv timme.
Lagom temperatur och solen sken vackert.
Vid åkrarna så stannade vi upp hela familjen och solade lite.
Wille passade på att ta sig upp i drivorna för att utforska alla ting som låg på snön.
Men han vände ganska så fort när han märkte att han sjönk ner så han fick problem att ta sig upp.
Inte kunde vi stanna länge i solen när vi kikade på klockan så var de bara till att gå vidare till bilen.
Tiden går alltid fort när man har det mysigt eller trevligt.
Då var det bara till att hinna med att åka hem för att hämta mapparna å sedan iväg till vetten.
Vi hann i god till till veterinären så pass att Thomas svängde in på macken före och köpte festisar till oss för vi vart törstiga efter prommenaden.
Tog med oss alla grabbarna in även om det var bara Wille & Tacho som skulle vaccineras & veterinärvesiktigas = årlig hälsokontroll eftersom de är veteraner.
Då är man ju extra noga med hur de mår.
Har dock inte sett några sjukdomstecken men för säkerhetsskull så får veterinären ta sig en ordentlig titt och känna igenom dem + lyssna på hjärta & lungor.
Nog var det bästa att de var i toppen kondition till resultat.Fick komplimanger för dem.
Något som värmer och vi värdesätter någe enormt av veterinärer.
Prostatan var helt ok på båda också.
Lite jox i ena analsäcken var de på den älsta men de var inget att oroa sig för.
Visste att epuliderna hade kommit tillbaka så han fick även titta på det så nu har vi bokat tid för borttagning av dem nästa vecka samt ev tandsten som man får på köpet då de förbenade epuliderna växer upp.
Kan ärligt erkänna att man är lite orolig för hur det ska gå eftersom Tacho är 10 år.
Även om han är frisk och kry så är han ju inte så ung längre.
Viktigast är att han ska må bra så därav valde vi att göra det här ingreppet igen för hans skull.
Lite skoj var också att vi har fått ner Tacho lite i vikt så nu väger han 32,5 kg...
Han har legat på som mest 34 å de har varit på tok för mycket för honom.
Trots att han är rejäl i benstomme så får han inte bli för tung.
Dessutom så ska han inte bli fet bara för att han har blivit en herre med grå strån.
Svårast för oss är att veta hur mycket orkar han hänga med.
Har ingen erfarenhet av en så härligt gammal boxer.
Jag lämnar absolut inte honom hemma för att gå enkomt med de andra utan då får jag hitta på en annan lösning på det när det kanske blir aktuellt.
Än så länge vill han vara med och han är en buse han också.
Man kan tro att de inte finns sådant i honom men ni skulle bara veta vad han kan hitta på på våra prommenader.
Tur att husse också var med för de är inte lätt med 3 glada grabbar inne hos vetten.
De älskar honom till tusen.
Har fulls sjå att hålla i dem in genom dörren till väntrummet.
När vi väl sitter i väntrummet så ligger de på spänd å lyssnar.
Ser ut som om de funderar - när är de våran tur!?!?!
För varje gång dörren öppnas så vill de resa sig upp för att gå iväg och hälsa.
Så coola vovvar vi har hos veterinären.
Nåväl om det.
Jag har ju alltid en massa frågor som vanligt hos veterinären så de var bra att husse var med så jag inte glömde bort något.
Han kom på att veterinären kanske kunde kika i öronen på Mike.
Nu är de så att dagen innan besöket så har Mike försökt sig på med flygövningar med öronenflax.
Lite mer än vanligt.
Inte speciellt kladdig i öronen men man tar de säkra före det osäkra.
Sagt och gjort så blev det titt i öronen.
Sedan blev den någon sorts rengöringsgegga och efter det så kom bommullen.
Å de var gottigt värre det för nu började turbobenen hjälpa till å knorrljud kom fram.
Wille & Mike har alltid gillat när man gör ren öronen eller masserar dem.
När alla var färdiga så sätter sig veterinären ner på huk.
Fara å färde för den ovane men då får de hälsa ordentligt på honom...he..he...
Varning säger jag men han bara skrattar när han blir nerpussad så glasögonen flyger ner på golvet..
Ny tid bokad för Tacho då nästa vecka.
Vi tackar för den här gången och på återseende.
De bästa med dem på den här kliniken är att de är artiga, trevliga på alla sätt och vis, skakar hand, har gott om humor & man har stort förtroende för dem.
Har nog missat något men de är fantastiska.
Ha en bra dag & fredagsmys för de ska vi ha!
Torsdagen den 4 Mars 2010
Torsdagen den 4 Mars 2010.
8 km. L.K vägen - Stor landsvägen runt.
Mål för oss:
Klövjeväsksbärning för Mike med lätt drag i intervall + intervall med busekastningen.
Lättsam tur med gogubbarna + gotteregn.
En enkel prommenad på 8 kilometer med hela familjen tillsammans.
Hade kameran med men de vart aldrig något bra läge till att fota tyckte jag.
Nu börjar de bli lite tjatigt med en del bilder som blir näst intill lika.
Parkerade bilen vid L.K vägen så vi gick den vägen mot Stor landsvägen.
Låter säkert jättekonstigt med det namnet med tanke på att det är i vanliga fall en fin gammal grusväg mitt i skogen.L.K vägen är också en fin lite bredare grusväg som plogas på vintern.
Kanoners tycker då vi så slipper man pulsa i djupsnö varje dag.
Jovisst var L.K vägen plogad nu också men se det var inte Stor landsvägen inte men de hade kört där med bandvagn så det gick rätt skapligt att gå i de spåren.
Tur var väl det annars så hade vi fått vända eller fortsätta upp till vändplanen längst bort i skogen å det är så trist.
Gillar inte att gå på en väg/stig där man får vända tillbaka.
Det bästa är om man finner vandrarstråk som går runt tycker då vi.
Pigga å glada var grabbarna.
Hundarna fick trots allt pulsa lite i snön om de inte gick i spåren efter bandaren.
Här hade drivit igen på endel ställen så det var blandat snödjup där vi gick.
Då varhusse snäll å gick före till mig så jag kunde gå i hans fotspår ibland.
Kan säga att det gick då mycket lättare att gå än att pulsa fram i snön som var slirig.
Något toppenväder var de då direkt inte heller.
Så speciellt uppiggande vart man inte.
Hundarna gör en glad trota struntväder.
Skulle aldrig klara mig utan dem.
De är glädjespirorna för oss.
När vi kom ut på Åmotanvägen så har vi nästan passerat alla småstugorna när vi upptäcker en näbbmus som springer ovanpå snövallen.
Den skulle vara skoj att försöka fånga på bild sa jag till Thomas.
Grabbarna blir ju nyfikna så fort jag plockar fram kameran.
Sa till husse håll undan Wille så han inte ser musen.
Ja a säger han men dock aningen försent...Wille får syn på den å är blixtsnabbt framme och får tag på den.
Jag skrek till så Wille släppte den lika fort.
Hann se att musen klarade sig men blev lite våt av Willeslem...he..he..
Thomas fick nu tag i selet på Wille så han kunde hålla i honom.
Under tiden försökte jag mig på att fånga näbbmusen på bild.
Absolut ingen lätt match de inte.
Så snabb den lilla krabaten var.
Men Wille var snabb han också kan man säga med stolthet.
Ibland för snabb för sin egen skull.
När vi hade passerat den fina lilla rejält timmrade stugan så gjorde vi några busekast till Mike så han fick jobba lite i djupsnön.
Han verkligen är på hugget för att få kasta sig ut och hämta in föremålet.
En annan sak som vi sliter med är att få honom till att vilja ge oss den då han kommer.
Visst går det men han vill gärna ha den för sig själv.
Så har han varit sedan han var valp.
Muta med något gott går då inte för han är ingen godis/matälskare så på det viset.
Det ska vara leksaker/föremål för has del.
De är ju bra det kan då jag tycka till viss del.
När Mike kastar sig ut i snön för att hämta in kampdutten så blir Wille och Tacho också ivriga å vill gärna hjälpa till med att ta den från honom.
För de har ju sett att när han kommer med den till matte så får han belöning och de vill ju de också ha.
Men de får vänta ett tag på sin tur för det.
Så när vi är klar med Mike då blir det Wille & Tachos tur att aktiveras på olika sätt.
Så hilma skoj att vrida upp detas tempo lite och de blir bara lättare och lättare till det.
Attans vad det är kul när den älsta killen Tacho bjuder upp till lek åt oss alla men mest till sin bror Wille.
Vicken glädjespruta han är för oss.
Helskön gammal prick våran Tachogubbe.
Solen kikar fram lite knapphändigt så man ser några solstrålar men de var inte så mycket.
Är väl i och för sig en nackdel då man går på tur i skogen men så skönt det är trots allt att vandra i sådan terräng.
De bästa vi vet.
Vi har haft en bra dag.
Onsdagen den 3 Mars 2010
Onsdagen den 3 Mars 2010.
Skoterleden norrut i Åshammar.
Mål för oss:
En tur på 2-3 timmar i skoterspår.
Lite pulsarjobb, lättdrag för Mike i sele med koppling till mitt baggenbälte.
Stora planen är att ta oss över flertalet åsar bort till den sista och göra 4 skick med Mike om underlaget är ok.
Dvs det får inte vara för tungjobbat.
Trevlig tur för Tacho & Wille med bus + gotteregn.
Med bil till Åshammar och den tilltänkta skoterleden som var planerad.
När vi kommer fram och har plockat ur hundarna och de saker vi ska ha med oss så blir vi lite glada för de har kört med skoter denna gång.
Nu blir det lättare att gå här tänkte vi.
Stora nackdelen var kylan och blåsten idag.
Hade tänkt vara ute länge med grabbarna men vi får se hur det blir med det.
Tacho var jättepigg på skoterspåret i dag fast det har han varit nu på de senare prommenaderna.
Vet ej om de har med att jag har lagt på lite energifoder på honom och ökat på mängden lite.
Det vore ju skoj om de var förden sakens skull.
Av gammal erfarenhet så kan det vara bra med lite extra av vissa vitaminer osv då de fäller päls.
Å de kan jag lova att de gör alla 3 med att fälla päls.
Första delen av skoterspåret gick längs med kraftledningen så vi gick tills vi kom till skylten Pizza som visar åt höger.
Då vi kom fram dit så frågade jag Thomas om de inte var lönt att gå in efter den leden i stället för att fortsätta upp till sista åsen innan vi kommer in i skogen.
Jodå de höll han med om.
Att det blev valt så berodde på att de blåste som bara den och de var dessutom kalla vindar.
Man såg nästan inget för man blev så tårögd.
Så första sträckan till höger består av en mys som är jättevacker nu tycker då vi med all snö som ligger där.
Här blir de toppen att träna med hundarna lite längre fram.
Kanon underlag har vi kommit fram till.
På den här sträckan passade vi på med flera busekast ut i djupsnön till Mike & han jobbade jätte duktigt med att hämta in den.
Som han fick pulsa i de höga snömassorna.
Å inte ger han upp heller.
Mike är kanon!!!!
Wille & Tacho står kvar på spåret för att sedan försöka ta kampdutten för honom..he..he..
Nog är lite taskiga men de vill också vara med men inte i djupsnön inte.
Må säga att de är lite smarta också.
Varför kasta sig ut i snön när man kan låta andra hämta kampdutten åt en.!?!?
Vad bra det var med den röda nya kampdutten för den syntes väl i snön.
Vi fick vårat paket från www.dogaccess.se som vi hämtade ut med detsamma innan vi for upp till Åshammar.
Perfekt att prova några av de nya sakerna.
Gossarna vart väldigt till sig.
Kommer med all säkerhet att beställa fler skojiga saker från dem.
Efter att vi har haft bus med grabbarna vid myren så fortsatte vi in i skogen en bra bit och där först så blev det bättre med vinden.
Så mycket lättare allting blev när man kommer undan den kalla blåsten.
När vi har prommat/slirat ett bra tag till så ser jag en lite igensnöad gammalt skoterspår som jag ville prova gå.
Med mig fick jag till att börja med Tacho & Mike i vartfall.
Husse och Wille kom lite på efterslänten men de höll varann sällskap.
Jag har liksom svårt att trappa ner mitt tempo när jag kommer igång.
Har ingen aning hur långt bort vi kom innan jag upptäckte att Thomas å Wille inte hängde på så då stannade jag upp och fotade lite för de var såmysigt.
Så jag ropar in Tacho och Mike som står en liten bit bortanför mig för att återvända då husse å Wille inte syntes till.
Kommer att fortsätta denna väg en annan gång för den verkade så härlig.
Jaha då var de bara till å vända tillbaka.
Må säga att de var långt till dem innan vi nådde upp kontakten igen med dem.
Thomas tyckte det var lite för knöligt att gå där så han tog det med ro i sakta mak.
Nåväl inte gör det något inte.
Så när vi kom ihop oss igen i samlad grupp så fortsatte vi rakt fram där de nyss hade åkt skoter.
Jättemysig väg att gå på eller ska man kanske säga skogsled.
Thomas tittar på klockan och frågar om vi inte kan vända för han ska iväg å fixa lite saker till sin stora traktormaskin så vi vände efter ca 1 tim å 10 min.
Lite trist kan jag tycka men de blåste inte så gott heller.
Nu ökade vi upp tempot å de var minsann inte lätt heller när man har flertalet busfrön som vill bråka lite med en.
De var jättepigga och glada.
Nog är det väl de bästa som finns att se deras glädje.
Framme vid bilen igen så var då vi jätte svettiga å varma men nöjda trots kylan.
Solen skymtade vi till annars så var de disigt.
Omhändertagandet av hundarna innan de får komma in i bilen.
Nog så viktigt med detta för deras skull.
När man har åkt bil ett tag så börjar vi känna hettan om kinderna och vi blir så där superröda...he..he..
Ha en bra dag!
Tisdagen den 2 Mars 2010
Tisdagen den 2 Mars 2010.
Till Åshammar & ta skoterspåret söderut + gå på Gästrikeleden 1½ timme.
Mål för oss:
Familje pulsarpromme mea hela BoxerPojksTrion.
Skoterspår för där är det tungjobbat att gå i men nyttigt för oss alla.
Klövjeväskbäring för Mike samt busekast ut i djupsnön ( som är ca 70 cm djup nu på de flesta ställena ).
Vad skoj det är att prova nya vägar att ta sig fram på å de tycker även gossarna.
Efter ett bra tag så leder skoterspåret ut på åkrar.
Då började man känna av de kalla vindarna.
Jag sneglar lite upp åt vänster över min axel och ser då solen lysa upptill på träd och några lantgårdar i skogskanten.
Så vacker det var.
Tacho låg på friskt över åkern.
Här var det inte kört på ett tag med skoter så de var inte lätt att finna exakt var man kunde gå.
Flera gånger så sjönk då jag å Thomas ner med något av våra ben.
Snön nådde ända upp till grenen så de var inte så lätt att kravla sig upp men de gick bra och flera goa skratt blev det också.
Ser så tokigt ur när någon bara går å oooppsss så sjunker de ner..he..he..
Sista sträckan från åkern gick längsmed ån innan vi kommer upp på en gammal väg som leder ut till själva Åshammarsvägen.
Väl ute vid Åshammarsvägen så lär vi gå en kort bit efter den innan vi kommer över på Gästrikeleden.
Hmmm...hur skulle vi då kravla oss dit då???
Världens snövall efter plogbilens alla åk.
Så jag fick testa först innan Thomas skulle ta sig över.
Då stampade jag upp ett litet spår till dem så de kunde ta sig över snövallen på ett säkert sätt.
Väl på leden så var de snö upp till knäna.
Härblev vi tveksamma på hur långt vi skulle gå men vi kämpade på ett bra tag till.
Åhhh här fann vi jättebra klätterbackar mmmm....de blir bra att träna i.
Pulsar vidare med killarna ett bra tag till.
Nu började jag bli slut i kroppen.
Den här vintern har tagit hårt på min kropp känner jag men jag måste ut med grabbarna.
Så är det bara.
Mike måste fystränas.
Wille måste röra på sig för ryggen & Tacho för välmåendets skull.
Å mig själv för hälsan kan jag skylla på.
Mår de bra så mår jag bra.
Vi väljer att vända då vi kommer till en korsning av skoterspår.
Eller var en gång skoterspår som var översnöade nu.
Måste ju även tänka på de äldre grabbarna också.
Visst var de pigga å så men vill ändå vara rädd om dem.
När vi kom till en läcker brant nedförsbacke så plockade vi av Mikes klövjeväska för nu skulle han få lite extra jobb.
Det var tänkt att husse skulle gå med Mike ner för backen.
Thomas tar 2 kliv ut men vänder snarast tillbaka till våran stig.
Aldrig sa han att jag går ner dit.
Det är på tok för mycket snö för mig.
Envis som jag då är går ut några steg med en energisk Mike vid sidan eller hoppandes lite hit och dit för han visste vad som komma skall.
Hejdar honom innan jag kasar iväg kampdutten.
Blev överraskad men jag fick iväg den strax över 20 meter.
Kan nog vara för det var nedförsbacke annars så har då jag inte fått iväg denna kampdutt så långt inte.
Mike hoppar ut i snön och kämpar på som den nedför backen.
Snön täckte rygglinjen men han är lite av en "fighter" när han håller på med jobb.
Finner kampdutten direkt och vänder sig om.
Nu fick vi verkligen uppleva hur jobbigt det var för honom att ta sig upp.
För varje steg som han tog sig upp så hasade han även bakåt.
Mike slutade inte jobba sig upp för en enda sekunds vila inte utan han jobbade sig hela vägen upp utan tvekan, vila eller annat.
Både Thomas å jag stod å hejade på honom så det blev en pepping för honom.
När han kom upp så blev de kramkalas, klappar och mer kramar för han var så duktig.
Nu sa jag ifrån om att vi gör det inte en gång till.
Vi ska inte ta musten ur honom för våran egen skull utan vi stoppar när han är som piggast å när han känner sig så värdefull som han fick göra vid första försöket.
Tänk om vi hade varit dum å gjort det en gång till å Mike kanske skulle ha tappat orken eller liknande ja visst 17 då hade man verkligen misslyckats som förare.
Då vi är stolta båda två för att vi gjorde det här jobbet bara en gång med Mike och det gick bra.
Tänk er själva att ta er fram i snö som går upp till axlarna...
Tror inte att någon skulle fixa det som hundarna gör.
Efter en bra stund så sätter vi på Mike hans klövjeväska igen.
Kampdutten får han ha i sin mun hela vägen tillbaka till bilen.
Det är hans stora belöning det.
Nu valde vi att inte gå över åkrarna utan vi tog den gamla grusvägen tillbaka.
Längre sträcka javisst men ack så bra som nedvarvning för gossarna.
Ha det gott!
Måndagen den 1 Mars 2010
Måndagen den 1 Mars 2010.
På jag tur med hela BoxerPojksTrion upp till vändplanen vid hygge ( nr: 3 som vi kallar det ).
1½ timmes tur.
Mål för oss:
På tur tillsammans och Mike ska få jobba lite mer i pulsarsnö samt busekast.
|
|
|
|
|
|