Fotoalbum

Gyllene Cirkeln

Idag finns det mycket att berätta. Bussen avgick vid 11 och det första stoppet var i nationalparken Thingvellir när den plats där Altinget grundades år 930. På denna plats har verkligen kontinentalplattorna satt sina spår. Eftersom den amerikanska och europeiska kontinentalplattorna rör sig från varandra gör detta att marken i den spricka som bildats sjunkigt ner. Om man skulle se detta på en karta ser man en bergväggspricka på vardera sida av ett insjunket ingenmansland. Trots att det spöregnade var det fantastiskt att se den kraft som naturen har och att det finns en plats som Island där kraften syns så tydligt. På mindre än en timme färdades vi från Amerika genom Ingenting till Europa.

Vidare åkte vi till vattenfallet Gullfoss. Först åt vi lunch på restaurangen där; en soppa med fårkött som tydligen är vanlig på Island. När vi väl gick ut till vattenfallet var det som om verkligheten lämnade mig och jag steg in i något jag bara sett på film. Glaciären smälter på sommaren och det är det som gör forsen och fallet så kraftfullt. Det gick att gå ut på en klippa precis vid vattenfallet där den enda säkerheten var ett rep. Vår guide hade sagt till oss att vara försiktiga eftersom man bara ramlar i Gullfossen en gång! Att stå där i det höga brusandet och vattenmolnen gjorde allting mycket verkligt, vi var där!

Sedan åkte vi vidare till Geysir området där det idag bara finns en aktiv geyser som sprutar vatten. Ordet geysir betyder "spruta vatten" men det var från början ett namn på en Geyser. Idag har ordet blivit ett internationellt uttryck på vattensprutande källor. Att titta ner i vattenhålet och se hur det bubblar och rör sig tills den till sist får nog och sprutar vatten rakt upp i luften var otroligt. Denna geyser sprutade var femte minut ibland högre ibland lägre. När jag såg på sprutade den två gånger precis efter varandra.

Vi stannade till i en ganska nybyggd kyrka i Skälholt där det forna biskopssätet har legat. Inredningen var modern med vackra konstnärliga fönster och en altartavla gjord av små mosaikplattor av en isländsk konstnärinna. Där pågick någon sorts filminspelning och var tydligt att i störde så vi åkte snabbt därifrån.
Det sista stoppet gjorde vi på ett glasscafe i Hveragerdi. Där gjorde den sin egen glass som var väldigt god men själva stället var lite B.

Vi var tillbaka vid hotellet efter 19 och det var skönt att äntligen få ta på sig torra kläder efter att det regnat till och från hela dagen. Trots att vi har haft lite otur med vädret tycker inte jag det gjort platserna vi besökt mindre magiska. Det isländska landskapet för mig till sagornas land och naturen ser ibland målad ut. Vart jag än vänder mig möts min blick av fantastiska natur, som är lika magisk och oförutsägbart farlig som sagorna. Min saga är inte slut, inte än.

Kramar åt öst.

Carmen