Låt dig inte luras av vilseledande annonser,och lägg inte allför stor betydelse i ordet "champion" eller "impoterad" De bästa stamtavlorna är visst inte de som innerhåller flest berömda championhanar och tika.Det väsentliga är var i stamtavla dessa lysande förfäder dyker upp.

Det är inte nödvändigt att grunda en kennel på champions. Der ä bättre att använda bra eller relativt bra exemplar från en verklig god linje och para dem med liknade material från en annan så gott som obesläktad linje..Detta ger den den nya uppfödaren ett brett urval av möjligheter att avlar på,och är antagligen bättre än att köpa en dyr championtik och para henne med en championhane,eftersom materialet tendera att återgå till medelmåttan.Ibland produeras bättre avkommor från de medelgoda hundarna och mindre bra från champions. Championhanar används mer i avel och har därför större chans att få ett stort antal bra valpar,och inte bara några får goda med ett stort antal tikar.Det ställs faktist ut allför många hundar,och det vore bättre att har kvalitet än kvantitet,men ledsam nog har "hundsrorten" alltid varit ganska sällsam skådespel.Likväl är det ingen tvekan om att de flesta raser under årets lopp har förbättrats,trots dåliga domare och uppfödare.Säkild har de förbättrads till det yttre. Detta kan man se genom att jämföra med fotografier från ungefär femtio år tillbaka.De bästa av dagenshundar har verkligen bra kvalitet.

Tyvärr finns det en otroligt stor mängd uppfödare som,trots övriga fördelar sakna"hundblick" och därför inte är i stånd att se fel och inte heller förstjänster.Vissa människor är födda med naturlig blick för djur,och de kan plocka ut en bra hund inom vilken ras som helst.Domare är ochså födda till det och inte bara skolade,även om deras kunskap kan öka.Ett vackert djur är något så glädjande att se,att den som har blick för det inte kan undgå att uppskatta dess förtjänster.

Hunduppfödare över hela värden skulle kunna föda upp bättre hundar om det inte vore så rädda för att erkänna och tala om felen hos sina egna hundar.Alla hundar har fel, och det finns ingen perfekt hund. Även de bästa har åtminstone tre fel, om man bara söker efter dem. Så länge det anses "opassande att tillstå att ens egnar hundar kan har fel och diskutera dessa,kommer de verklikar framstegen inom hundavel att bromsas.

"Kennelblindhet" är något av det värsta en  en uppfödare kan lida av.Detta är en hundterm som innebär att uppfödaren inte kan ser några fel i sin egen hundmaterial,men är full kapabel att se detaljer hos andra uppfödares hundar.
Det finns faktist ett ännu värre  fel inom hunduppfödning,och det beskrivs bäst som "rasblindhet" När ett fel har smygit sig in i en ras,och domarna låter det passera bemärkt på utställningarna eftersom det finns så få hundar utan felet,bli det till slut acepterad som rastypisk. 

Tro inte på allt du hör,utan skilj agnarna från vetet."Hundsporten" är hård och tuff,särkild i toppen,och locka ofta fram människans sämsta sidor.

Håll dig alldrig med fler hundar än att du lätt hinner ta hand om dem och har råd med dem,och ser till att du inte bli bunden vid hemmet på grund av dina hundar. Ta aldrig hundar så allvalig att du bara kan prata om och tänka på hundar och stänger ute allt annat interessant som sker i värden.