LURIGA ORTNAMN
Din rubrik

En del ortnamn gör att man studsar till när man bilar omkring i Sverige. De verkar helt obegripliga. Ta t.ex. VEDYXA i Uppland eller HAJOM i Halland, SÄFFLE eller HULTSFRED.

Nedan finns några förklarade, svåra ortnamn.
(FRÅGOR OM ORTNAMN BESVARAS EFTER Ö)

A
AKALLA, ´å-karlarnas by´.
ALFTA, ´alpt´=svan(sjön).
ALVASTRA,´´ål-fiskeplats´.
ARBOGA är  ´å-böjen´.
ARBRÅ, Ørboradh 1314,'ör=grus-strand','rad=administrativt område',dvs 'örbornas trakt'.  
ASKIM är ´ask-hem`, (trädet).
ASSBERG är´ås-berg´.


B
BODEN.´(fä)bodar´.
BOLIDEN.´(fä)bodar+lid(sluttning)´.

BOLLNÄS, ´det stora näset´, som i ´bålgeting´.
BORÅS,´bodarna på åsen´.
BRUNFLO. ´brunn´+´flo´= mosse, fuktig mark.
BRÄCKE,´backe, ås, sluttning´.
BUA, ´(fiske)bodar`.
BYXELKROK, ´byskogs-krok´, viken (bukten) vid Byskog.
BÅSTAD är ´båtplats´.
BÖGILT, ´bok-hult´, dvs bokdungen(-skogen). 

D
DEGERFORS, ´diger´=stor, + fors.
DELSBO,´bygden vid Dellen (=den delade sjön)´.
DOROTEA, efter GIV Adolfs hustru,se VILHELMINA.
DROTTNINGHOLM efter Johan IIIs hustru Katarina Jagellonica.

 
E
ELDRIS ,(Vasaloppsetappmål) är ÄLLE-RIS, ´al-skogen´.
ELLÖS ´vårdkasen på bergknallen´.
EMÅN , gammalt å-namn ´EMB`=vatten(drag),å.
ESLÖV, ´es´= ås(bo), ´löv`=kvarleva, arv.
ESSINGEN,´bostället på Åsön (gammalt namn på Södermalm)´. 

F
FANBYN, ´forn-byn´, ödeby.  
FASTEBOL, ´Fastes boställe (gård)´.

FILM är ´fol-hem´dvs ung.´ hästgården´. 
FITTJA betyder ´fuktig strandäng´.
FLEROHOPP efter grundarna av järnbruket: FLEetwood, ROthlieb, HOPPenstedt.  
FREDRIKA efter GIV Adolfs hustru, se VILHELMINA.
FRÖLUNDA, ´Fröjas helgedom´.
FÄRILA, 'fär-helda'= får-hage,jfr Färöarna och Fårö.
 
G
GILLBERGA, 'gil=klyfta, öppning',passage mellan bergssidor.
GREVIE, ´grav-hög´, bronsåldersgravar.
GRIPSHOLM efter drotsen Bo Jonsson Grip.
GRYCKEN,´stenig sjö´.
GRÄNNA, 'gräne', '(gran)skogen'.
GRÄV,´sänka, (fångst)grop´.
GRÖTÖ, 'stenig mark,större skär.'
GRÖVLAN, ´gruvl´= ån med grovt grus,stenigt ställe.
GYSINGE :´stället med forsar`, jför ´geisir´.  
GÄVLE, ´gavel-ån´, med branta stränder. 
GÖRVÄLN, 'viken/sjön vid sandudden'.

H
HABBLARP är ´Hagbards torp´.
HAJOM  är ´hag-hem´.
HAMMARBY, ´hammar= klippa, berg, dvs ´byn på berget´.
HEBY, 'hed-by'.
HEGLED (Z-län) är 'hag-lid' =sluttande hage(mot Storsjön). Ortnamnet via i-omljud. 
HERRBETA,´stenig betesmark´.
HONUNGSTORP, Holmgers torp
HULTSFRED kommer ur ´hul-se-red´, dvs röjningen vid ´hul-sjön´där ´hul=hål´, en sänka i naturen. Sjön heter HULINGEN.
HUSUM, ´gårdarna, byn´, (dativ pluralis).
HYNGELSBÖLE,' Hol(m)gers nyodling,-bygge'.
HÅRSFJÄRDEN,´hästbetet vid vattnet´.
HÄGGDÅNGER,'hage,inhägnad'+'ånger'=vik.
HÖLÖ, ung.´ kullarna´. med många kullar.
HÖSTSÄTERN, 'höst=urspr.skörd,höbärgning', 'säter=utäng'.
Jfr uttrycken 'hösta hem vinsten alt.beröm'.
HÖLJES,'hölja'=djuphåla i vattendrag,'os'=mynning.

J
JULARBO är ´Hiule-arva-bo´,dvs arvegården efter Hiule.
JULITA, ´häst-hagen(ängen)´.
JÄRFÄLLA, '(på) den lilla kullen' (vid kyrkan).
JÖRLANDA, ´stigen (vägen) vid vattnet (ån)´.

K
KALLHÄLL,´kalv-hagarna´.
KALMAR från ´kalm´= stenigt skär, brytande grund.
KATTEGATT,´katt-hål´, smal passage.
KISTA , `kya´=inhägnad hage ,´sta´= plats,ställe.
KJULA,´köl=ås-rygg´. Jämför KÖLEN mellan Norge och Sverige
KNIVSTA är ´Kniffs boställe´, (soldattorp).
KOPPOM, ´koppa, bula, bergknalle´+´hem (gård)´. 
KRAMFORS, efter sågverksägaren K. Kramm.
KOSTA efter grundarna av glasbruket Anders KOskull och Georg STAel von Holstein.
KRÄKÅNGER är´krök-vik´.
KUNGSÄNGEN är ´Kungl.Majts äga`.
KVIBILLE.´fårfållan´.
KVINNABÖSKE är ´kvig-buske´, naturhage för kvigor.

L
LAHOLM, ´lag-holm´, holme i vattnet (ån).
LINDOME, ´ljung´+ ´hem=gård´.
LINKÖPING ´handelsplatsen på (vid) ljungheden´.

LISEBERG efter Elisabeth Lamberg, ägarens fru. Stället inköptes av staden till utställningen 1923.
LOKA, 'vattenpöl,liten sjö,tjärn,brunn'.
LUDVIKA, ´vass-viken´, ev.kaveldun.
LURÖ, i Vänern, 'på LWDDRA', 'at LWDRHA',1500, 'LUDRÖ', 'i LUURÖ',1653, har ordet 'luder'=åtel,as,kadaver som förled och ortnamnet betyder 'plats där förgiftat(arsenik) djurkadaver har lagts ut för att ta död på varg'.(SAOB 'luddra på varg'.) Förekomst av varg i området ses även i VARGÖN i närheten.
LÖGDEÅ, ´lögd´= badställe (för hästar?).
LÖVSTA eg. ´lösta´= glänta, öppen plats.


M
MALEXANDER,malig-s-sanda´, dvs ´grussjön med sand- strand´. 
MALMÖ är ´malm-hög´, dvs ´sandkulle, grusås´.
MALUNG, ´sand -(grus-)marken´.
MARIESTAD efter Karl IXs hustru Maria av Pfalz.
MARSTRAND, eg.´mal-´, ´sand-,grusstrand´. 
MEM har förled 'mjö,mö,me' ur 'mior'=smal,och slutled 'hem'.Bebyggelsen ligger på en smal äga.(Jfr MJÖBÄCK.)
MJÖRN, ´mior´=smal
MOCKFJÄRD har förled´mykil´=stor.
MOSEBACKE efter mjölnaren Moses Israelsson, död 1689.
MOTALA,'asahelgedomen vid vägmötet'.
MYCKLING är ´mykil-enge´=storänget.
MYSTERNA, fornnordiskt 'myst'=mosse, våtmark(erna).
MÅRDAKLEV, ´(bergs-)klyftan i skogen´.
MÄSSLINGEN .Mellan LJUSNAN och LJUNGAN ligger MITTÅN (dvs i mitten). Sjön som ån mynnar i har hetat MITTLINGEN, där explosiven -tt har försvagats till -ss, så sjön har kallats MISSLINGEN som i sin tur har ljudförändrats till MÄSSLINGEN. Namnet har övertagits av bosättningen, så sjön har namnats till MÄSSLINGSJÖN, som egentligen är´tårta på tårta´.

N
NACKA är ´berget, knallen´.
NIBBLE, ´ny-böle´, nybygget, ny-gården.
NJUTÅNGER, ´fiskrik vik´.
NIMMEN ,se ÅNIMMEN.
NIOME, ´ny-hem´.
NISSAN, ´glänsa, den ljusa´.
NYCKELVATTNET, ´mykil´=stor
NÖTTÖ (svar på fråga), skrevs 1492 'nwtthä '  (w=vv=uu,
dvs ett långt u-ljud) kan associeras till 'nöt-gård,nöt-hage', dvs 'en (inhägnad) dunge eller hage med nötbärande träd (hassel,ek,kastanj) som skördades på hösten för föda till djur och människor.
(Liknande ortnamn finns i Värmland, NÖTETORP) 

O
OCKELBO ung. ´bygden vid Ukle (gammalt namn på Bysjön)´,
den svällande, om tendens till översvämning på våren.
OMBENNING, ´ Amunds hytta(byggning)´.
ONSALA,´Odens tempelplats´.
ORSA.´ora-osa´, betyder ´grusåns mynning´.
OSKARSHAMN efter Oscar I.

OXIE förvanskat ´os-hög´, dvs ´gravhög vid mynningen´.

P
PARTILLE,(Parthellae (1362),'part'=(an)del,'helde'=inhägnad.
'Av by samägd betesmark.'
   

PROSTÖKNA, ´utökad åkermark´, för prostens försörjning
PÅLSBODA, 'Povels bodar',ev.fiskebodar el.hölador.

R
RAMLÖSA (uttalas ramm-) är´fukt-äng´.
RATAN ´rat= stenig mark, stenigt skär´.
ROMMEHED ´rum=öppen plats (glänta)´+ hed
RONNEBY, ´byn(gården) vid Rotn(=rytande forsar)´
ROTEBRO är ´bro över den rytande ån´.
RÖK är ´(run)sten´, jfr ´rauk´ på Gotland.

S
SEGLORA är `grusån där man torkar segel på stranden´ eller
som är `segelbar`.
SIFFERBO ¨Sigfrids boställe,gård´.
SKAGERACK,´rakt ut från Skagen(udden)´.
SKELLEFTEÅ, 'skellet' =forsen.
SKOKLOSTER,´klostret i SKOG´.Var först ett ställe för dominikanermunkar som före 1296 flyttat till Lund, varefter stället övertogs av nunnor av cistercienserorden.Tidiga skrivningar 'monasterio Skog' 1422,'j Scogh kloostir'1423. 'Skogsboar' kallades bosättarna i Skog.(Skrivningen Sko- är troligen danskt uttal av Skov-,klostret var en filial från danska Sorö kloster.) 
SLOGBACKEN (Orust), 'slåtterbacken'.
SLOGSKOGEN (Orust), 'nedlagd slåttermark som är beväxt med ungskog'.
SMÖGEN betyder ´det smala sundet´,´ det trånga gattet´.  
SOLLEFTEÅ, ´sol-a-tuna´, =solmarkerna
SOLLENTUNA är ´sol-land-tuna´, dvs´gården på de solbelysta markerna´.
SOLVARBO är ´solberga-bod´, ´jaktboden på det solbelysta berget´.
SPRAXKYA, (uttal sprascha), är ´Sprades-kya´, dvs ´hagen som ägs av Sprade (mansnamn)`.
STYBBERSMARK är 'Styrbjörns äga'.
STÄKET, pålad båtränna.
STÖLLET.´stod-löt´= hästhage, hästbete.
SUNDBORN ´båtbärstället på Sunnes äga´.
SVEG, 'sveigr'=krök (i Ljusnan).
SÄBY är´sjö-byn´.
SÄFFLE kan härledas som ´sä-fugl`, dvs sjöfågel(-viken).
SÄM betyder ´sjö-hem´, dvs ´gården vid sjön´.

T
TANUM, eg.´tun`=inhägnad tomtmark, ´-hem´=gård(ar).
TORSHÄLLA, ´Tor´(asaguden), ´harg´= stenaltare.

TÄBY, ´tä`= fägata, kreatursväg till bete.´by´=gårdar.
TÄLLBERG. ´tälle´= tallskog,+berg.



U  
ULRICEHAMN efter Ulrika Eleonora, Karl XIIs syster.
ULRIKSDAL efter Karl XIs son Ulrik.
UMEÅ är ´um-a´,´ ån som larmar, skriker´, om forsar.  
UTVEDA (Vätö) är UTSKOG,' skog utanför byns marker' (jfr med ÅTVIDABERG, nedan).

V
VEDYXA är ursprungligen ´ved-husa´,dvs ´husen i skogen`.
VETLANDA, ´vete-åkern´, ägonamn, dvs gården vid åkern.
VINDELN,´vindl´=slingrig, många krökar.
VILHELMINA efter GIV Adolfs hustru Fredrika Dorotea Vilhelmina. 
VISKAN betyder ´vatten(-drag), å´. Samma stam finns i whiskey, som betyder ´(livets) vatten´.
VÄSBY är´väst-by´.

Å
ÅHUS eg.´a-os´´, åmynning.
ÅMINNE är ´å-mynning´.
ÅMÅL, 'ÖMORD 1312, jfr ÖDMÅRDEN nedan.
ÅNIMMEN (Dalsl.),('oðnem 1325,ödhnem ca 1450) kan härledas   från ett germanskt 'nehmen'=ta,fatta' i överförd betydelse 'tar   bra fisk','nät som tar bra fisk' (NIMMA,'dra not', Rietz).   NIMMEN (Blek.) beskrivs som 'torskgrund utanför Längö,i   Sörmland finns en sjö Nimmen 'förr gott fiske i denna sjö'.   Förleden är 'ut'=utanför byns marker,avlägsen,utmark'.   Betyder ung.' utmarkssjön där man får bra med fisk'.    
ÅNIMSKOG,'ödhnemaskogh' 1438,är 'skogen vid (sjön) ÅNIMMEN.
ÅRJÄNG,´gångvägen vid ån´.
ÅRSTA  är ´ar-os´, å-mynning 
ÅSUNDEN, ´ås-und´, ås-sjön.
ÅTVIDABERG,(OTHWITZBERGH, 1458) 'berget i utskogen, långt från byn, avlägset'.   

Ä
ÄLMHULT. ´älme´= alm, ´hult´=skogsdunge.
ÄLTA,´alpt=svan(sjön)´.

ÄLVKARLEBY,´älvkarlarnas by´.
ÄLVSBORG är ´älv-os-borg´, dvs´ borgen vid älvmynningen´ .
ÄLVSNABBEN är 'älle-s-nabben' dvs 'al-udden'.
ÄRTINGEN, 'svansjön'. 
ÄSPERED , ´röjningen (betet) i aspskogen´.

Ö
ÖDMÅRDEN, 'ut-skog',skog utanför bys marker,i fjärran.
ÖJEBYN,´ö-byn´.
ÖSBY är ´öst-by´.
ÖREBRO ,´bro över grusån´. 


SVAR FRÅGOR OM  ORTNAMN

TROLLHÄTTAN anses syfta på att forsande vatten i ett vattenfall har liknats vid ett trolls huvudbonad (hätta) alternativt att någon bergformation har associerats till trollvärlden. Folktron befolkade ju naturen med olika knytt,troll, älvor.vättar,huldror och skogsrår.
(Fråga från Marianne Jeffmar)     

RÖSTÅNGA  (REFFSTANGH 1472, REFUESTANG 1551) innehåller ordet REV-STÅNG, som var en mätanordning för mätning av åker, äng eller annan äga för skattläggning. REV motsvarade ca 26 meter, STÅNG var 1/10 REV, dvs 10 fot. Ortnamnet betyder ungefär ' uppmätt mark (åker,teg) som skattlagts genom REVNING; ibland en bys hela skattpliktiga areal.
(Fråga från B. Alner)

HÄRNA, Ås hd, Vg: Namnet är en biform till hjärna i betydelsen 
' huvud, skalle' om höjd eller kulle. Kyrkan ligger på en liten höjd.
(Fråga från Ken Fisk)    

MÅNSTAD, Kinds hd, Vg, innehåller namnet Magne eller Magnus och 'sta(d)' = boställe, plats.
(Fråga från Ken Fisk).

ÅSUNDEN, Kinds hd, Vg. är 'ås' och 'und'= sjö, dvs ÅS-SJÖN.
(Fråga från Ken Fisk).

TVÄRRED, Kinds hd, Vg. 'red' betyder 'röjd mark' och namnet ungefär 'röjningen (åkern) på tvärs (mot sjöns huvudriktning)'.
(Fråga från Ken Fisk). 

NORRÅVA, Värmdö: ÅVA=' åkerstycke som kan plöjas på en dag'.  Ett ungefärligt ytmått på en åker. ( Norr borde motsvaras av ett Söder eller Sör?)
(Fråga från Ameli Hjelm)

KNISA by, Öland innehåller ordet 'knis, knös' som är ett dialektord som betyder 'upphöjd mark, liten kulle/höjd, backe, sluttning'.(Mossen ligger i en sänka och hålls fuktig av nedrinnande vatten.)
(Fråga från Björn Albers.)

HÄSTHOLMEN är ett ganska vanligt ortnamn i Sverige, fler än 50,från Haparanda till Ystad,från Stockholm till Västkusten. I Värmland finns 5-6 stycken bl.a. vid SÄFFLE. Holmarna utnyttjades som sommarbete för hästar, som fraktades ut med
eka eller små pråmar. Ortnamnen speglar ett jordbrukssamhälle
där hästen var den tidens traktor.På 50-talet avvecklades denna biologiska dragkraft i takt med mekaniseringen av jord-
bruket. 
(Fråga från Teres.) 

SKINNSKATTEBERG ,'skinnsäcksberget', ett berg vid kyrkan har liknats vid en skinnsäck. Skrevs SKYNZEKKEBERGE ca 1300. Under århundradenas lopp har namnet förvanskats.
(Fråga från LAILA E.) 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Hans Wångberg | Svar 04.02.2019 16.18

Östergarn, Västergarn och Gammelgarn är lite för den oinvigde missvisande. Namnet syftar inte på fiskegarn. Garn betyder fjord utan berg runt om.

Qvistig | Svar 02.09.2018 16.40

Tack för inlägg!Rättar i text.

Christina Bengtsson | Svar 02.09.2018 00.15

Hajom ligger i Västergötland, inte Halland som det står i introduktionen.

QVISTIG | Svar 11.11.2015 11.35

SVAR:ÅBYSÄCKEN , se FRÅGOR o SVAR

Åbysäcken | Svar 09.11.2015 20.49

Ord ursprung är särskilt intressant för en dyslexipedagog!

QVISTIG | Svar 27.10.2015 18.32

SVAR:AVLÖSA, se Frågor och Svar

Birgitta Andersson | Svar 22.10.2015 13.14

Hej,
Jag undrar över vad namnet Aflösa/Avlösa på Visingsö kommer ifrån och vad det betyder.

QVISTIG | Svar 24.09.2014 12.55

SVAR: GÅVASTBO, UBBLIXBO, SKÄRPLINGE
se Frågor och Svar

Anna LenaLind | Svar 21.09.2014 22.29

Jag undrar över följande Uppländska namn: Gåvastbo (flera), Ubblixbo, Skärplinge. Ursprung? Betydelse? Ubblixbo är ju jättekul namn. Mvh

K. Frisk | Svar 10.07.2014 13.47

Mockfjärd kommer av de sammansatta orden mykila och fierd. Där finns ännu idag namnet Storfjärden som gett orten dess namn.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

25.02 | 14:58


Svar: TJUSTORP, se FRÅGOR o SVAR

...
19.02 | 22:48

Vad betyder ortsnamnet Tjustorp?

...
17.02 | 20:28

Ett senkommet tack för svaret rörande Skråckarberget! Troligen ljudhärmande förled efter gammalt ånamn, lätt tänka sig ju. Skogsfinska trakter där.

...
06.02 | 17:25



Svar: ÖSTERGARN,VÄSTERGARN m.fl. Se:FRÅGOR o SVAR

...
Du gillar den här sidan