Fotnötter till Adolf Kronkvist

Fotnot 1

Adolf Kronkvist


Noteringar

Som åttaåring började Adolf förtjäna sin egen slant, med potatisplockning på Havgården i Krogstorp. Han fick då 33 öre/dag. Året därpå, 1904, var han vaktepojk hela sommaren med 25 öre/dag. Efter konfirmationen gick han till sjöss, då det var ont om jobb på landbacken. Ombord på "Tana" av Råå, med skeppare Jakob Andersson, var han med om att rädda besättningen på en norsk bark på Nordatlanten. Adolf. som då tjänstgjorde som timmerman, var med som frivillig i den första livbåten över till haveristen. 15 man räddades. Den 24 mars anlände de till Boston, med sin last av bomull, där de blev uppmärksammade för sin insats, bl a journalfilmade. 1923 gick han iland och arbetade bl a på Karlshamns varv i två år innan han 1927 kom till Sölvesborgs varv. Där stannade han, med korta uppehåll, till pension.

Huset på slottet byggde Adolf 1930, efter att förra bostaden i Sölve brann ner, på en areal av 1404 kvm. Fastighetsbeteckningen var Sölvesborgs slott 1:125, Sölve (Stadsägan 830).

Afmönstringsbetyg

För A. Kronqvist hvilken tjenstgjort som timmerman i jernskeppet "Tana" hemmanhörande i Råå om 847.29 nettoton på resa från Gulfport U.S.A. till Syd Afrika och tillbaka till Boston under tiden fr.o.m den 14 Mars 1917 t.o.m den 25 Febr 1918 och har Kronqvist utgjort tjensten i allt tillfredställande.

Boston den 26 februari

J Andersson

 

Se nedan berättelsen om Tana av Råå.

"Tana". Hemmahörande i Råå.

 

Ett vackert barkskepp med behagfulla och rena linjer hade sannerligen "Tana" av Råå, men så var det också byggt av A. Stephen & Sons i Dundee. Skeppet var byggt i järn 1878 och mätte 933 bruttoton. Det sjösattes under namnet "Easterhill" till skeppsredaren R. Gilchrist i Glasgow och seglade flera år under kapten D. Evans befäl. Tio år gammalt såldes det till skeppsredare William Ross i London för att 1890 säljas vidare till skeppsredare Teilef Lassen i Arendal. I hans ägo ändrades namnet till "Tana" efter floden med samma namn i norra Norge.

I juni 1910 var det nära att "Tanas" saga blev all, då hon strandade under dimma på Cross Sands på kusten av Norfolk. Detta under en resa från Norge till Pernambuco och Rio de Janeiro. Fartyget betraktades nästan som vrak, men lyckades emellertid bärgas och blev bogserad till Yarmouth, där hon reparerades. "Tana" var lastad med kantstenar, avsedda för gatläggning i Rio de Janeiro och Pernambuco. Efter reparationen lastas åter stenarna och färden kunde återupptas till Sydamerika, där stenarna fortfarande ligger kvar i gatorna.

1914 kom "Tana" till Sverige, köpt av Olof Reinhold Ohlsson i Råå. Kapten blev J. A. Andersson, som tidigare fört barken "Anders".

"Tana" kom att vara med om en del äventyrliga seglaster, varav en då Adolf Kronkvist hade mönstrat på som timmerman. På en resa från Kapstaden till Boston 1918 med last av ull, hudar och skinn räddade "Tana" hela besättningen från norksa barken "Paposo". Det var ute i Nordatlanten i slutet av februari och mycket hårt väder. "Tana" miste ett segel och låg för "sviktande stumpar". Man såg nödraketerna men kunde inget göra, det var mitt i natten och man såg inget. När det dagades såg man haveristen. Fartyget hade förlorat riggen och höll på att sjunka. Dess livbåtar var sönderslagna. "Tana" satte ut egen livbåt bemannad med 2:e styrman och 4 matroser, däribland Adolf Kronkvist. De hämtade i tre omgångar hela besättningen, en S:t Bernhardshund, proviant och en levande gris. Det var en mycket svår och farofylld räddning. En halv timme senare var "Papaso# försvunnen i djupet. Havet hade ännu tagit ett fartyg, men besättningen var räddad. Efter 14 dagar var man framme i Boston och

 

hade då tillbringat 105 dagar till sjöss från Kapstaden. En lång och mycket svår resa. Enligt uppgift blev ankomsten av "Tana" filmad och visad som journalfilm på biograferna.

Den 8 december 1924 förseglades "Tanas" öde under en seglats från London med en last av koks till Helsingborg. Detta skulle bli hennes sista färd och hon skulle läggas upp efter ankomst till Sverige. Men ödet ville annorlunda. Kl 02.20 i fullständigt mörker ca 6 distansminuter OSO från Skagens fyrskepp blev hon påseglad av ångtrålaren "Ibis" av Göteborg. Kollisionen åstadkom en gapande öppning i fartygssidan mitt emot stormasten. "Ibis" tog sig loss, men av någon orsak stötte det än gång samman med "Tana", denna gång vid mesanmasten. Ytterligare en svår läcka uppstod. Vattnet forsade in och "Tana" gick till botten på mindre än tre minuter. Av besättningen på 13 man följde sex man henne i djupet. Det var stewarden V. Polmann från Durban, timmerman Ernst Johansson från Hällevik, lättmatros Karl Östholm, Södertälje, Jungman Göte Kjällberg, Karlskrona, jungman Sven Andersson, Höganäs samt Mässpojken Gunnar Jönsson från Halmstad 16 år gammal.

 

Ovanstående är hämtat från dels Råå Museums Museitidning 1993 och 1994 samt från skriften Svenska segelfartyg nr 11, september 1937.




















Fotnot 2

Olof Olsson Kronkvist

     

Noteringar

Artillerist på rote 242, inskriven nr 223 9/93. Enligt brev från Krigsarkivet: "Inskrivningsnumret är 225 1893 i område 9

d v s Norra Skånska regementets inskrivningsområde, Lifkompaniet. Han finns första gången i 1894 års rulla som f d artillerist införd från Kristianstads garnisonsförsamlings tilläggslista, samt hans inskrivningsnummer. Hela anteckningen har strukits över och anges som orätt införd, vilket han ju är eftersom han skrivits in redan året före. För Wendes artilleriregemente saknas de flesta rullorna för den här tiden. Han har dock påträffats i avlöningsrullorna. Enligt dessa var han nr 60 i 2:a batteriet, vilket var stationerat i Landskrona. Han antogs 1891-10-31. Avlöningsrullorna är omfattande och endast enstaka nedslag redovisas här. I mars 1893 var han i tjänst. I december 1893 och januari, april, juni, juli och oktobet 1894 var han permitterad eller sjukskriven å permitteringsorten. I augusti var han i tjänst 25 dagar och september 5 dagar. 1894-10-31 erhöll han avsked. Soldaterna vid artilleriregementena hade inga soldattorp, därför är 225 inget rotenummer."

Fotnot 3

Frende Åkesson


 

Någon gång under 1600-talets första två årtionden föddes Frende Åkesson, troligen i trakterna norr om Ivösjön i Skåne. Tillsammans med Blekinge och Halland tillhörde Skåne vi den här tiden Danmark och hade gjort så i alla tider, med ett kort undantag på 1300-talet. Sverige var expanderande stormakt och en av arvfienden var Danmark. Kontrollen över passagen till och från Östersjön, via Öresund, var en av de viktiga argumenten för den svenska erövringen av de östra danska landskapen. Från Danmarks sida vore det en stor förlust att mista de bördi­gaste landskapen i riket. Men historien berättar om Karl X Gustavs tåg över isen vid Stora Bält och först freden i Brömsebro 1645. Men det var först vid freden i Roskilde 1658 som de Skånska landskapen kom att tillhöra Sverige. Danmark var inte nöjd med fredsuppgörelsen och kom vid ett flertal tillfällen, de närmsta 50 åren, försöka ta tillbaka de av Sverige erövrade områdena. Trots löften i fredsavtalen om att bland annat befolkningen, i de gamla danska land­skapen, skulle få behålla sina danska sedvänjor och lagar, så bröt Sverige ganska tidigt mot dessa löften. Det ledde till en opposition mot svenskarna, som tog sig uttryck i ett gerilla­krig och de s.k. friskyttar vi i historieboken läser om som Snapphanar. Under det dansk-svenska kriget 1675 till 1679, vilket också kallas för Snapphanekriget, var dessa grupper speciellt aktiva. Karl XI, som var kung i Sverige vid den tiden, gjorde flera olika försök att få bugt med denna företeelse. Han utfärdade pardonbrev till de som lämnade snapphaneriet och blev lydiga svenska medborgare. Hårda bestraffningar mot de som hjälpte snapphanar före­kom också. Ett annat försök att isolera motståndarna var att avkräva allmogen en trohetsför­säk­ran till den svenska kronan. Den som fick i uppdrag att genomföra detta var riksrådet Johan Gyllenstierna och i januari 1677 startade han sin edkrävarexpedition genom Blekinge och Skåne. I ett öppet brev, utfärdat från högkvarteret i Wä den 28 januari 1677, uppmanar kungen allmogen i Skåne att ställa sig till efterrättelse, vad Johan Gyllenstierna hade att före­draga under sin färd genom landskapet. Allmogen i Vånga och Oppmanna socknar ställdes inför trohetsförsäkran den 31 mars 1677 vid Oppmanna kyrka. (En kopia samt en avskrift av ordalydelsen finns här efter). Denna trohetsförsäkran skrevs under av Frende Åkesson från Kopparetorp samt tre av hans söner Nils, Åke och Folke.

Ändock Hans Kungl. Maj:t vår allernådigaste herre och konung haver sina tillbörliga skäl och med billighet kunde hava avstarffat de döeseelser, som almogen här uti provinsen Skåne vid denna närvarande krigstid emot Hans Kungl. Maj:t och kronan Sverige haver begånget, och han dock av kunglig mildhet först vid sitt öppna brev dessa sådant nådeligen efterlåtit; sedan ock vid hans excellentz rikets råd och jägmästare Ebbe Ulfeldt än yttermera haver om kunglig nåd försäkrat. Likväl såsom Hans Maj:t är bliven förorsakad för samma motion, som dess värre uti provinsen Skåne, som annorstädes här uti hertigdömet av några vanartiga och förtretliga människor är uppkommet, att hitskicka den högvälborne herre riks- och kansli­rådet Johan Gyllenstierna till att rannsaka den rätta huvudorsaken till och tillhålla en var, som tro och lydig undersåte deras tillbörliga plikt emot Hans Kungl. Maj:t att bevisa, så framt de Hans Maj:ts onåd vilja undvika, försäkrandes dem däremot om all kunglig gunst och nåd och således med dem att vilja handla, som rikets rätta infödda troundersåtar. Alltså till Hans Kungl. Maj:ts allernådigaste behag och försäkring hava vi menige sockenmän uti Oppmann och Wånge sogner för det gemena bästas skull och vår egen välfärd och säkerhet således utlovat bepliktat:

Härmed avbedja vi allerunderdånigst vad som emot vår allernådigste konung och herre kunde vara skett av oförstånd, bepliktande oss som trolydiga undersåtar däremot att gå Hans Kungl. Maj:t med all underdånighet tillhanda och att förbliva Sveriges krona förbundna efter vår ed och plikt.

Att va ingalunda hos oss vilja lida i vår socken omkringlöpande snapphanar, fast mindre med vår vilja dem husa eller häla, men så snart vi någon förnimma, skulle vi det strax så vitt möj­ligt kunde vara på vederbörliga ställen för vår överhet angiva, och efter vår förmåga och krafter gripa och fasttaga, Men ifall mot vår vilja häremot brytes skall vi förplikta oss ettusen riksdaler av socknen utgiva och var tionde man justificeras och hängas, dock om någon kunde sig hemligen fördölja uti våra hus om nattens tid eller med makt intränga, så vi icke så snart någon hjälp kunde bekomma, skall vi därför vara undskylda och frikallade. Skall vi ock för­pliktade vara att framskaffa efter vår möjlighet vad proviant och gärd som påbjudes, Vilja vi ingen konspiration eller stämpling uti en eller annan måtto hava med rikets fiender varken till lands eller vatten.

När Hans Kungl. Maj:t det påfordrar skall vi i lika måtto göra assistans och bistånd till att ut­driva rikets fiender av landet och i alla måtto finnas Kungl. Maj:ts och Sveriges krona med all tro och lydighet tillbundna och vara vår allerdånigste herre underdåniga.

Till yttermera försäkring att dessa punkter oryggeligen av oss uti hela socknarna skall hållas och med flit efterkommas, hava vi våra sedvanliga bomärken här nedan underskrivet.

Datum Oppmanna den 31 mars 1677.

Till veterlighet att menige allmogen således haver bepliktat sig, som ovan bemälte är, attesteras av undertecknade.

 

Nicolao Olai Leodoreo

 

 

 

Oppmanna by:

Truls Månsson                    Jep Svensson                      Ored Svensson                   

Håkan Månsson                  Sven Truedsson                  Trued Pedersen

Ivar Rasmusson                  Mogens Jonsson                 Peder Pedersen

Nils Niclausson                   Knut Oredsson                    Jöns Pedersen

Ormar Truedsson               Peder Eriksson                   Jep Ingemansson

 

 

94

 


Sven Henriksson                 Söndraby:                            Allarp

Ored Truedsson                  Jöns Nilsson                        Bernt Mattisson

Trued Jeppsson                   Lasse Söfrensson                Thure Månsson

Truls Kerstensson               Nils Truedsson

Peder Bentsson                   Joen Larsson Mannerstad:

Oluf Torstensson                Lille Olof Svensson             Peder Mattisson

Bodil Waldemarsson           Jeppa Torstensson

Hans Hansson                     Nils Torstensson                 Arkelstorp:

Nils Gundesson                   Nicolaus Stänkasson          Jöns Åkesson

Laurits Svensson                Lauritz Månsson                 Joen Svensson

Sven Månsson                     Truls Niclasson                   Olof Clemensson

Peder Jonsson                    Nils Frostensson                 Peter Håkansson

Thure Andersson                Olof Nilsson

Nils Olofsson                      Carl Jörgensson

Trued Månsson                   Store Olof Svensson

Truls Svensson                    Olof Andersson Bolt

Nils Persson                        Laurits Svensson

                                                skomakare

 

                                   WÅNGA SOCKEN

 

Wånga by:                           Romelia:                               Laurits Lasson

Jöns Krants                        Joen Olsson                        Peter Jonsson

Ored Svensson                    Niclas i Glasbruket             Byrge Olsson

Truls Jonsson                      Laurits på Kaffetorpet        Nils Jensson  

Erland Eriksson                                                             Niclas Persson

Joen Gied                           Staversvad:                          Nils Jönsson

Gudher Joensson                Trud Jönsson                                             Nils Frendesson

Bent Trulsson                      Nils Jonsson                        Nils Bosson

Truls Bentsson                    Olof Bagge                          Trued Jeppsson

                                            Peter Nilsson                                            Lasse Lauritson

Hillehaga:                                                                         Sven Bentsson

Nils Persson                        Brunstorp:                            Peter Svensson

                                            Eskil Jensson                                            Åke Frendesson

Killeboda:                                                                        Ored Gundesson

Thure Oredsson                  Tollarp:                                Jeppa Bög

                                            Mattis                                 Mickel Jenson

Sandvik:                               Jacob Petersson                 Olof Eskilsson                    

Mattis Svensson                  Peter Oredsson                       i Möllen      

                                            Jöns Andersson                   Olof Olsson på                   

Byröna:                                Nils Lauritsson                      Hommentorp                  

Truls Jeppsson                    Lauritz Mårtensson             Jöns på Hommentorp         

                                            Nils Olofsson                      Tormu Jeppsson,

Allebränne:                           Trued Svensson                     Svartetorp

Peder Pedersson                 Lasse Olsson                       Jöns Nilsson i

                                            Peter Olsson                          Piselen

Höjelycke:                           Ingeman Svensson              Mårten Nilsson i

Joen Andersson                  Frosten Olsson                     Nissentorp

                                            Peter Jensen                       Olof Olofsson i

                                            Nils Sundesson                       Bonslätt

95

 


Thue Nilsson i                     Joen Åkesson                                            Bongtorpet:

    Bonslätt                            Helle Persson                      Gisel

Ored i Hemmingslycke       Nils Jacobsson

Erik i Hemmingslycke                                                    Ryet:

Nils Eskilsson i                   Karseboda:                          Håkan Åkesson

   Hemmingslycke               Peter Åkesson                                         

                                                                      Lilla Skedet:

Kopparetorp:                      Skärsnäs:                             Erland Truedsson              

Frende Åkesson                   Knut Oredsson                                                              

Sven Olof Knutsson            Sven Jonsson                                            Åsetorp:

                                            Peter Svensson                   Nils Skräddare                   

Mölleryd:                            

Hans Svensson                    Dyneboda:                           Wånga mosse:

Lasse Petersson                  Peter Olsson                       Joen Eskilsson

                      Trued Oredsson                  Peder Nilsson                    

Rosendal:                             Åke Oredsson                     Håkan Bödicker                 

Mickel Olsson                                                                 Söne Nilsson

                                            Bökenäs:       

Fegelstorp:                           Byrge Persson                                         

Åke Andersson                   

Höved Nilsson                    Örsnäs:                               

Laurits Björnsson               Bent N

                                            Håkan Lasson                     Anm:

Kulletorpet:                                                                     Nicolao Olai Leodoreo var

Sven                                    Norretorp:                           sockenpräst och hans namn på

                                            Peter Brydde                       svenska var Nils Olofsson,

Äsperyd:                              Nils Jeppsson                      Löderup.       

Folke Frendesson               Söne Persson                     

Jöns Björnsson                   Olof Gummesson                                     

Povel Nilsson                      Christen Jonsson                

Byrge Mogensson               Nils Persson                        Uttolkningen av trohetsförsäkran

Joen Byrgesson                   Olof Persson                       är hämtad ur Vigo Edvardssons

Olof på Esperydstorp                                                      bok "Snapphanekriget 1675-1679"

Enetorpet:                           

Grönhult:                              Mogens M

Folke Gundesson                                                                                 

Christen Bentsson               Mjönäs:

                                            Truls Håkansson                

Målen:                                 Måns Håkansson

Mogens Olofsson                Knut Månsson                                                               

                      Lasse Jeppsson

Boana:                                 Peder Gundesson

Sven Niclasson                                        

                                            Krogshult:     

96

Västervik:                            Måns Olsson

Olof Petersson                    Nils Trulsson

Filkesboda:

Jöns Åkesson                                            Skedet:

Anders Svensson                 Jöns Persson

Fotnot 4

Ola Nilsson

Levnadsbeskrivning: Bars vid dopet av Jöns Olssons hustru Kjersta i Edenryd. Dopvittne var Strandfogden Jöns Fajersson i Edenryd och Drängen Ola Nilsson i Tosteberga. (Jöns Olsson och Jöns Fajersson var kusiner till Olas mor). Ola var bosatt på Grödby N 8, i Sölvesborg (1870-76), i Krogstorp N 5 samt Grödby N 18. Sydväst om Agrells nere vid Oxudden har legat ett torp. Här bodde i slutet på 1800-talet Ola Nilsson och hans hustru Berta. Deras son Olof Olsson Kronkvist och hustrun Matilda tog över torpet efter föräldrarna.









Bertha Svensdotter

Levnadsbeskrivning:  Bars vid dopet av Båtsman Joh. Nordstedts hustru Karna Johansdotter i Nörje. Dopvittne var Drängen Nils Larsson i Nörje och Nils Andersson i Lörby.

         

       










Barn:

1. Anna, född 20/9 1859 i Ysane (K) och var oäkta dotter till Bertha, som vid den tiden tjänade piga i Gualöv N 13.

2. Mathilda, född 18/9 1863 i Sölvesborg (K), död 28/9 1948 i Helsingborg Maria (M). Gift 27/11 med Per Nilsson Palm (1810-1907).

Barn: (Adolfs kusiner): Carl, född 1887 i Österlöv (L), Selma Augusta, född 28/8 1889 i Kristianstad och Emmy Natalia, född 1893 i Kristianstad (L).

3. Olof, född 28/6 1869 i Sölvesborg, död 2/5 1872 i Krogstorp.

4. Olof (se ovan)

5. Sven Olsson Palmqvist, artillerist, född 10/4 1876 i Krogstorp, död ??. Gift med Alma Andersdotter f 1877 i Hästveda (L).

Barn: (Adolfs kusiner): Siri, född 1898 i Hästveda och Thure Sigurd, född 1900 i Hästveda.

6. Emma, född 30/3 1879 i Krogstorp, död 19/3 1951 i Åhus (L). Gift med Axel Fredrik Olsson (1881-1954).

Barn: (Adolfs kusiner): Axel Harry, född 19/7 1906 i Åhus och Nils Viking, 16/9 född 1908 i Åhus.

7. August Olsson Törnqvist, dragon, född 18/12 1882 i Krogstorp. Var bosatt 1900 i Ystad. Ogift.





Fotnot 5

Truls Johansson

Levnadsbeskrivning: Avliden i en ålder av 48 år 4 mån 1 dag (enligt dödboken). Dödsorsak: "Vältning från en bro, hvarvid personen i fråga i vattnet aflidit under onyktert tillstånd". Truls var biologisk far till Matilda Trulsdotter (se ovan), men aldrig gift med henne.


Fotnot 6

Anna Nilsdotter

Levnadsbeskrivning: Bars vid dopet av torpare på Fjälkestad No 14 Åke Nilssons hustru Karna Nilsdotter. Dopvittnen var Bonde Åkesson ibm, Nils Nilsson No 20 ibm och pigan Elna Nilsdotter ibm. Anna var oäkta barn tiull Ingar Nilsdotter. Hon flyttade till Knislinge 1848 och bodde en period i Broby innan hon kom tillbaka till Knislinge 1867. Anna var bosatt på Hjärsås No 17 1871.