Nya tag och ny hund :-)

1/11 Nu gör jag ett försök att sammanfatta vad som hänt sedan sist. Den 8 september hämtade jag hem nya lilla familjemedlemmen,  då 8 veckor och 2 dagar gammal, Chapplelines Sweet Amber "Amber", kallas även Snöleoparden, Busan, Ambie, Gullan, "Hörru" mm Camilla Appelgren i Solna-Sundbyberg är uppfödare och det är hennes första kull. Jag har ju följt föräldrarna under åren och känner till en del runtomkring släkterna, och tycker det verkar väldigt bra med arbetande och meriterade hundar i stort runtomkring. Camilla var bussig och lät mig välja, förutom att en valp var förtingad och bestämd så fort den föddes (en hane), så det var i princip 5 valpar att välja mellan. Funderade fram o tillbaka och fick för mig att en tik kanske skulle vara lite "lättare" att ha för mig på "gamla dar", de blir ju i allmänhet lite mindre o lättare iaf........ å andra sidan är det kanske lättare att ha hane om vill tävla bruks o lydnad. Nåväl: Amber är en av 6 syskon. Två tikar att välja på var det i kullen, och fyra hanar. Jag velade hit och dit, ska jag ha valp än (för tidigt att skaffa ny hund?), tik eller hane osv. Uppfödaren började luta åt att vilja behålla ena tiken. Jag valde då mellan två hanar och en tik, men varje gång jag varit där, så hade lilla Amber etsat sig kvar i mitt hjärta/ på min hornhinna, trots  sina ljusa ögon, (och jag som brukar föredra/dras till mörka ögon!). Det kändes bara helt tryggt o rätt på nåt sätt,en gosig, glad, framåt, social och trygg valp.
När jag skulle hämta hem valpen var hon hängig och verkade loj, och jag funderade på att avvakta med att ta hem henne, men hon piggade på sig lite under tiden jag var där tyckte jag och trodde att hon kanske bara var trött??  De visade sig att hon verkligen var hängig, matvägrade helt, var orolig i magen, sov nästan hela tiden och när hon var vaken ville hon knappt leka. Hon var ängslig och verkade skygga lite för främmande människor. Jag kände inte alls igen henne från besöken hos uppfödaren. När hon började äta efter en vecka ungefär, så fick hon kraftig diarre och var orolig i magen. Fick ge ris, id och canicure i 3 veckor. Jag var förstås jätteorolig i flera veckor att de var något allvaligt/bestående fel, men nu verkar det som det stabiliserat sig (peppar, peppar) och aptiten är det inget fel på, tvärt om. Är ff försiktig med vad jag ger henne att äta. Det var ett kullsyskon som också var väldigt dålig i magen i början och fick läggas in för dropp/observation första veckan, så antagligen hade de små valpisarna i sig något olämpligt/bakterier.

Nu har Amber hunnit bli 3,5 månader och är glad och pigg. Hon verkar vara "miljöstark" och nyfiken hitills så det är jättekul. Hon kan fortfarande vara lite skeptisk mot nya människor som lutar sig fram på ett visst sätt när de ska hälsa, men hon är glad i de flesta, hon träffar och leker och busar.
Vi har miljötränat en del i olika miljöer, bla varit på en bondgård med kor,kalvar hästar, höns, katter, maskiner mm. Vi har åkt hiss på olika ställen och vi har varit på höstmarknad mitt i folkvimlet på Vaksala torg. Vi har träffat en hel del olika hundar, mest vuxna och hon verkar väldigt orädd då. Vi har två olika små valpgrupper som vi har träffats och tränat lite med, den ena gruppen kommer att vara en kurs som ska ha träffar emellanåt även efter jul, så det blir spännande. Vi har börjat träna lite kontaktövningar, burövningar mm och hon är väldigt lättlärd och vill gärna göra något tillsammns med mig. Amber verkar vara ett litet "spårämne". Hon har provat skogsspår vid två tillfällen, gräsmattespår en gång och grusplansspår vid tre-fyra tillfällen. Idag gick hon ett kort asfaltsspår på en parkering och förra veckan fick hon ett litet betongspår på en platå, med lite torrkulor utlagda. Det är så kul och hon använder gärna nosen och verkar väldigt noga och intresserad hittills. Nu kommer jag bara att spåra någon/några tillfällen till innan vintern för att väcka intresset, för att sedan fortsätta att utveckla spårträningen i vår.
Måste också berätta att valpisen blev "rumsren" väldigt tidigt, härhemma har hon inte gjort något inne på 4 veckor.Det är jättekul att vara igång lite och jag hoppas nu att det ska gå bra och att lilla Amber får ett långt, kul och händelserikt liv.

Det var väldigt jobbigt innan jag bestämde mig och "kom in i det" att tänka sig att "börja om" med ny hund, och det har ju för och nackdelar med att ha en valp, men hittills känns det jättebra nu och jag har tagit valpen till mitt hjärta från första stund. Jag har inte ångrat en sekund att jag köpte henne! Saknar dock mina två andra kompisar så det gör ont emellanåt.

Amber vid första besöket. 3 veckor gammal

Fintjejan 16 veckor idag. 8,8 kg.

5 veckor (en liten "snöleopard")

6 veckor

7 veckor

8 veckor och 3 dagar

Amber 9 veckor och Bonzo (Minos kullbror) 10 år i Gamlis

På språng 11 veckor. Foto: Malin Hamner

13 veckor

14 veckor

15 veckor

På spåret, nästan 16 veckor

ullbollen 5 veckor vägs

21/7 Vet inte hur jag ska skriva detta. Lystra är borta sedan i torsdags och det är fruktansvärt jobbigt och TOMT och jag saknar henne varje minut. Jag är så ledsen men tror och hoppas detta var det bästa alternativet så hon slapp lida. Sedan i vintras har hon till och från fått ont någonstans i nacke, hals, huvud eller och ryggen! Det har för det mesta kommit och gått väldigt plötsligt då hon skrikit till och blivit låg och vid några tillfällen har även benen åkt åt olika håll och hon har tappat balansen och raglat fram.
Några dagar innan medicineringen framför allt så har hon bara legat helt stilla o stel inne och gått segt och lågt utomhus på promenaderna. Dessemellan har hon varit pigg o glad o lekfull som vanligt, men ej sprungit fullt ut på senare tid då tillfällen givits. Sammanlagt har hon gått i sele/koppel och ej fått kampa eller leka med varken mig eller kompisar i nästan 6 månader. Vi har varit på Ultuna ett antal gånger och träffat några olika specialister och även sjukgymnast som undersökt henne, tagit prover (blod och urin), kollat henne för fästingrelaterade sjukdomar, samt röntgat henne via CT och MR röntgen. I slutet av maj fick hon plötsligt (när hon var stillasittande) plötslig smärta och skrek, gnällde blev låg och darrade i några timmar. Hon lades vid det tillfället in tre dygn för smärtlindring och observation/undersökning. Har sedan detta tillfälle fortsatt medicinera och har bla ätit rimadyl 3 tabletter/dag sedan dess.

Semestern började med att hon vid förmiddagspromenaden då hon skuttade lite lös i parken plötsligt skrek till och benen har åkte åt olika håll och hon "raglade" till mig och nu i onsdags tre veckor senare, (då hon innan dess varit förhållandevis pigg o glad hela tiden) på vanliga kvällspromenden då hon var pigg, glad o sprallig plötsligt skrek till högt och ramlade åt sidan och kunde inte resa sig trots upprepade försök, benen bara vek sig. Det var gräsligt och jag blev jätterädd och ledsen förstås. På torsdagen fick vi en akuttid på djursjukhuset för ytterligare undersökning och jag fick då veta att man tittat på alla plåtar igen och att hon hade någonslags förändring/skada/muskelinflammation mellan några ryggkotor (där hon oxå ömmade kraftigt trots medicineringen). Prognosen var dålig och man avrådde från operation. Jag beslutade i samråd med veterinären att hon skulle få somna in, Det gick lugnt och fint till, men det är det värsta jag varit med om någonsin och jag önskar jag sluppit utsättas för att behöva ta beslutet. Det känns så orättvisst att en sån ung hund ska behöva ha ont och andra jobbiga symtom! Vill ju att min lilla hund ska få ha ett bra och roligt liv och inte begränsas hela tiden! Jag hoppas hon har det bra i "hundhimlen" tillsammans med morfar Minos och andra kompisar nu. Lystra blev 2 år 5 månader.
Lystra var den finaste, bästa, goaste, gladaste, lättsammaste, snällaste kompis man kan tänka sig och dessutom jättekul att träna tillsammans med med både i spår, sök o lydnad, lättlärd och träningsglad med fint spårsinne. Kommer alltid att behålla finaste bästa Lystra i mitt hjärta. Har själv aldrig varit utan hund på 20 år och det känns fruktansvärt! 
Tack Sanna för att jag fick äran att köpa/förvalta henne.

                                       LYSTRA 2010.02.14-2012.07.19

Vi hade några bra dagar tillsammans på semestern oxå bla utflykt till Fågelsundet och .....

Besök i Enköpingsparkerna.....

Kennelläger hos Windedos med spår i Ärlaskogen och massagekurs och....

Dopp i Sigtunafjärden och ....

Stadsträff, finfika och grusspår tillsammans med favvokullbrorsan Love.

Lystra= alltid lekfull:-)

Med favvokamprullen

Duktig på spåret

I sökskogen

Full fräs tillsammans med Blinka

Mitt finaste hjärta

Klok och eftertänksam:-)

Vacker i snön

På bilden 13 veckor

6/5 Måste tyvärr berätta att bästa, finaste, goaste Minos är borta. Han somnade in i torsdags kväll lugnt och fridfullt. Han hade periodvis under en längre tid  haft stora besvär med avföringen. I slutet av januari kastrerades han då man hade hittat cystor i prostatan som man trodde var bakomliggande orsak, men besvären har på senare tid kommit tillbaka upprepade gånger och under Valborgshelgen eskalerade besvären. Då han oxå hade lite bråck kan detta försvårat hans besvär. Jag tror och hoppas att jag tog rätt beslut som lät honom somna in, men det är väldigt jobbigt, jag är ledsen och  det är så TOMT och jag har svårt att prata om det, men ville ändå berätta det här. Minos blev 10 år och 4 månader och vi har haft så mycket kul tillsammans genom åren. Vi har tränat och tävlat i lydnad, spår, sök, viltspår och rallylydnad och utställning. Minos var alltid pigg och glad och ivrig och framåt i allt han gjorde. En jätterolig hund att ha. Jag har träffat massor av trevliga, roliga, kunniga människor och fina, trevliga, duktiga hundar genom honom och hans släktingar, avkommor och barnbarn. Det känns skönt och som en liten tröst att kunna få följa dessa individer i framtiden och att de finns kvar som ett minne av min fina hund.
Tack till Lena och Stig som gjort det möjligt för mig att få ha honom.

                                 
              MINOS 2002.01.26-2012.05.03

Glader:-)

15 månader

"Utställnings/uppfluffad utställningsposé" 9,5 år.

Nydoppad:-)

Snyggingen

med favvobollen

duktig sakletare:-)

Rallytävlingsdebut på "gamla dar" med fina poäng:-)

Still going strong, "flying"

BUUUS

Älskade vatten o bad:-)

plask

Upp från smutsiga diket med spårpinnen:-)

Tjoho:-)

Hopp!

2/5 Det har ju varit stiltje i tränings o tävlingsverksamheten under en lång period på grund (sen i början av december) av olika anledningar och tråkigheter i form av bla skador och sjukdomar hos folk o fä. Lystra har varit konvalecent sen i slutet av januari/början av februari, men har nu äntligen fått börja "röra på sig" sen en dryg vecka tillbaka och hon trivs med det, har/har haft ju förstås massor av överloppsenergi, så vi får försöka skynda långsamt med träningen för att undvika skador. Vi fick avanmäla en inplanerad läretävling i spår i april tyvärr pga hennes besvär. Vi har nu börjat lite smått med lydnadsträningen och det är så kul tycker både Lystra och jag. Vi har tränat lite fritt följ, fjärr platsliggning och börjat om med rutan. Jättekul! Ska försöka hinna sätta igång med spårträningen i helgen och sökträningen får komma igång på sikt, när kondis och muskler är på plats igen. Minos har skadat en klo IGEN samt har besvär med sin mage av och till så det är tråkigt, och jag hoppas han ska krya på sig så han får ha det lite mysigt i vår efter all konvalecens i vinter. Tråkigt med en skadad klo nu när det börjar bli varmt, han som älskar att bada! Vi fick ställa in en planerad rallylydnadstävling på grund av detta tyvärr. i helgen som gått har vi förutom träninegn umgåtts med kompisar och hundarna har träffat hundkompisar som vi tagit promenader tillsammans med i vårsolen. kul att vara igång igen.

Blinka, Trolla o Bibbi med mattar efter platsliggningen

Minos med tjejerna: Blinka, Lystra och Trolla

finfika

Minos, Blinka, Lystra och Trolla

Knoll o Tott? Nej Sugarwinds A little bit More "Trolla" och Tillyhills bilberry Bliss "Blinka". Foto Anna Ekvall

Delar av träningsgänget på plan (Anna fotar)

14/2 Tiden går fort och idag blir mitt lilla "hjärta" Lystra hela två år. Hon är fortfarande en glad, social , lekfull, positiv, mjuk arbetsglad, snäll o go hund. Har aldrig ångrat en sekund att jag köpte henne! Det jag sett av syskonen så verkar alla vara väldigt sociala och trevliga/arbetsglada hundar vilket känns jättekul. Det som är tråkigt är ju att det tyvärr finns både armbågs och höftledsfel  i kullen på flera individer så att de inte kan gå i avel och föra sina bra mentala egenskaper vidare. Men kan ju inte få allt. Självklart är de fysiska förutsättningarna lika viktiga/viktigare än mentaliteten, men känns som det inte är alla kullar förunt att ha sån bra mentalitet (socialitet) som denna kull visar upp.
Träningsmässigt har vi legat lågt några veckor igen. Minos är opererad (kastrerad) för prostatan och konvalecent, men verkar pigg och glad och är förhoppningsvis "snart på banan igen". Lystra har troligen sträckt sig och ömmar i ryggen och har lite dålig "styrsel" i ett ben och halkar väldigt mycket. Avvaktar lite och håller henne "kort" några dagar till så får vi se om det går över eller om vi måste kontakta veterinär. Fick Lystra välja själv, så skulle hon dock flänga runt som vanligt, trist att inte få springa o leka fritt tycker hon nog verkar det som. Hoppas nu att det ordnar upp sig snart, håll tummarna.

Lystra 2 år. 50 h och 16 kg

"Flying"=favorittillstånd

Trollabolla

Korslagda ben precis som morfar Minos brukar ligga.-)

Systeryster Trolla 3 år 5 månader

30/1 Förra helgen tränade vi sök med delar av "gamla sökgruppen",  den som Minos var med i en gång i tiden, även några nya trevliga bekantskaper i form av en stockdoghane och en rottistik med mattar var med. Lystra fick prova på den kuperade "tävlingsbanan" i Lunsen. Kul tyckte hon även om det kanske var lite "överkurs". Det var inte så mycket vind ute vid legorna och det var lite svårt att förstå att man skulle över bergen, men hon löste det iaf, duktigt! Vi provade också på att hitta figurant i en stängd tunna för första gången. Lystra fick föst se figgen gömma sig och skickades sedan,och det gick galant.  Nu ser vi fram emot nästa söktillfälle. Vi har tränat lydnad några gånger på klubben. Vi har fortsatt med kryp och fjärrträning och det går framåt. Minos ska opereras för sina prostatatproblem så det känns lite nervöst, men blir förhoppningsvis bra efteråt. Lägger in lite vinterbusbilder tillsammans med hundkompisar nedan.

Uppletande

Tre rödingar i snön

Trädsök i hagen

Vinterfägring

"Trolla Bolla" poserar

Fina kompisen Kheimos

22/1 Det har av olika anledningar inte blivit så mycket träning senaste tiden, dock har det blivit ett söktillfälle för Blomman i Lunsen. Vi har tränat uppletande några gånger och lydnad också, men det har varit glest mellan tillfällena.
Fjärr och ruta får vi börja om med, det fungerar inte så bra. I fjärren ljudar Lystra och rutan verkar inte sitta riktigt. Håller på att klura ut vilket sätt som är bäst att börja om på.
Vi har också börjat med krypträning lite smått. Tekniken ser ut att bli bra.
Minos har tränat uppletande några gånger för övrigt har det mest varit lek och promenader för hans del. Minos har även varit med en väninna till mig som "patrullhund" på ett koloniområde några kvällar. Han har haft en del "magproblem" och magrat av på sistone och har tid för undersökning hos Ultuna ino m kort, håll tummarna att det inte är något allvarligt fel!
En liten summering av året 2011:  Minos och jag gick viltspårskurs tillsammans med Sanna med Disa  vilket resulterade i godkända anlagsspår med fina omdömen för båda hundarna vi gick oxå upp på ett öppetklasspår men lyckades tyvärr inte klara något förstapris. Vi planerar att träna vidare under våren/sommaren. Det var en jättekul och interessant kurs. Minos och jag debuterade också i rallylydnad med förstapris , fin poäng och en andraplacering. Vi kommer nog att starta någon/några fler tävlingar under året. Det passar honom bra och han var tyst när vi tävlade.
Lystra gjorde MH som 13 månaders unghund, vilket gick bra med etta på skott. Vi tävlade/debuterade i lydnadsklass 1 med förstapris och andraplacering (i hällregn) samt debuterade i appellen med uppflyttning. Vi tränar nu vidare inför lägre spår och ev sök och lydnadsklass två och förhoppningsvis tre i höst.

Dacha, Cinna och Lystra på "span"

Lystra/Cinnabus
Foto: Elisabeth Sterner

ta mig om du kan då....

Från Lystras debut i appellen i september med uppflyttning :-)

Från Minos rallylydnadsdebut i september med andraplacering och förstapris:-)

Två polare