Rislikveinens dikter

A Eva Lundgren på kopremiering 1922.

A Eva skickades från Ensamheten
till Risliden med bästa mjölkkon
hon skulle visas upp
betygsättas och premieras

en riktigt vacker fjällko
skulle visas upp av Eva
en högmjölkande ko skulle få
sitt omdöme

sedan skulle Eva promenera
de tre kilometerna
tillbaka till Ensamheten
med sin fina mjölkko

så gjorde man 1922
om man bodde i en by
utanför Risliden

A Tvärli Krestina

I meins sä väl
dan da a tant Svea och jig
tog sparkan å for diti
Tvärlia för å häls på a Krestina

Sola va fram å snön gnestre
he va se vackert, kan du tro
sparkan gick se lätt
he va en fröjd at seit uppån

a Krestina hon had ain fågelbok
full ve fin a teckniga på fåglarn
dem vor färglagd å hemskt fin
I konn kän igen en deil
men int allihop

A Krestina å nKonrad vor förälder
åtn GuldMartin, han konne åk skia
se fort at han vann OS gulle däri
Sant Moritz, tro I at he haite

Ve fikk skåda prisen hans
he va int få, ska I saj
haile rumme däri huse va fullt
ve pokalen, stor som bare den
 
ve vor däri Tvärlia haile dan 
å prata å drock kaffe
sen tog ve sparken å sparke
dittil Rislia

av Else-Marie Vikström
 

A Tekla däri Henfris

A Tekla däri Henfris
minns jag som rund och fryntlig
hon bodde längst bort i byn

för några veckor sedan
träffade jag hennes barnbarn
i Ljusvattnet

hennes mamma hette Barbro
hon hade gift sig och flyttat
till Burträsk

henne kom jag inte ihåg
däremot minns jag
Vera och hennes bröder


Else-Marie Vikström

Jag måste ringa !


Jag måste ringa
Irma, Anita, Gun-Britt
Inger, Karin och Kina

tänk att det ska vara så svårt
att slå en signal
att höra av sig

att fråga hur
de har det
hur de mår

vad de har
att berätta
om kvinnor de minns

om sina mödrar
mostrar, fastrar
mormödrar, famödrar

vad de vill
att vi ska minnas

måste fråga
om de vill

att vi ska träffas
kanske läsa dikter

om kvinnorna i Risliden
jag måste ringa....

av Else-Marie Vikström

Kvinnorna i Risliden var inte bortskämda


Kvinnorna i Risliden
var inte bortskämda
de skötte barn och gamlingar
korna, grisen och hönsen
fuse var kvinnornas ansvar

när karlarna i byn var borta
i kolarkojorna på 40-talet
i Stormskogen i Gävletrakten
på vintrarna på 50 talet
vid kraftverksbyggena på 60 talet

de lagade mat, fiskade
räfsade och hässjade
odlade, vävde, bakade, städade
mjölkade och födde barn
   
kvinnorna i Risliden
de var inte bortskämda
de skötte det mesta i byn
när deras män var borta
och arbetade

av Else-Marie Vikström
Tvätt utomhus på sommaren av Ingrid, Sofia och Signe.

Pelargoner, flitiga Lisa och julkaktus



Pelargoner
som togs fram på våren
torra pinnar
som såg helt döda ut

de fick ny jord
vattnades och pysslades om
de blommade i rött och rosa
blev jättestora med åren

tant Sveas julkaktus
som alltid blommade
med stora röda blommor
i sin bruna lerkruka

Flitiga Lisor som fanns hos
faster Hilda, tant Svea och mormor
begonior, streptocarpus,
den sylvassa svärmors tunga

gullranka med stora blanka blad
som slingrade på väggen
blev alldeles kal på vintern
vilket irriterade min mamma

Alla kvinnor i byn
vårdade ömt sina blommor
på väggen, i amplar
i sina fönster
på köksbordet

på pidestalen i rummet
stod den vackra
ljuvligt blåa hortensian
i det dunkla ljuset
från fördragna gardiner
som skydd mot den starka vårsolen av

Else-Marie Vikström

Min alldeles egna Clivia, som blommar för tredje gången i Kvarnriset. Desförinnan hade jag den i tio år utan en enda blomma.

Egalias dotter-det är jag

 

Min bror fick
spännande mekaniska
leksaker, han fick skruva
skjuta och meka

jag fick en docka
klädd som en dalkulla
ingen cykel med limpa
utan en sekretär

Egalias dotter blev jag då
stursk, envis och hatade ojämlikhet
det gjorde Egalias döttrar på 70 talet
det gör jag än

av Else-Marie Vikström
 

Farmor Anna oroar sig säkert i himlen



Flickan med hunden
som tappat sin kruka
hon bär på en stor sorg

hon har upplevt spädbarnsdöd
spanska sjukan och tuberkulos
under sitt långa porslinsliv

farmor Anna oroar sig säkert
i himlen, om sprickan i kjolen
som hon lyckades laga 1915 håller än

av Else-Marie Vikström
 

Flickan med hunden har jag fått efter min farmor Anna. Hon föddes 1894 och dog 1921, 27 år gammal med två små barn. Min pappa Ragnar f. 1913 och hans bror Alfred f. 1917

Bärplockning ett stort nöje för alla


Plocka bär
gjorde nästan alla
kvinnor och barn i byn
ibland även karlarna

först till hushållets
syltbehov för vintern
sedan till försäljning
hos Rudolf Eriksson

pappa körde oss 
med traktorn
till de bärställen
som han visste om

fika och matsäck
hade vi med oss
så vi skulle slippa
bli hungriga

vi stannade i skogen
hela dagen för blåbären
lingonen och ibland hallon
tills pappa hämtade
oss på kvällen

räckte inte kärlen
plockade vi i våra 
långkalsonger och
långärmade skjortor

som vi hade
som skydd mot myggen
tillsammans
med beckoljan

av Else-Marie Vikström
 

På bilden syns Kaleb Fällman, Oliver Andersson, Anders Eriksson, Bertil Lundgren och Joel Brännström. Vem är barnet ? Är det Per Söderlund som står bakom staketet ?

Vårvintertvätt vid åbron på Tallidenvägen



På vårvintern flyttades
vår stora vedeldade kokare
samt all vintertvätt till åbron
med traktor av min pappa

vi skulle tvätta
hela vinterns vitvätt
alla trasmattor
även en del kläder

vi eldade och frös
lakanen kokades i lut
sköljdes i det rinnande åvattnet
under bron

trasmattorna skrubbades
med såpa eller mormor Elsas tvål
på en provisorisk brygga
sköljdes sedan i det iskalla åvattnet

det jag minns bäst
är den silverfärgade kokaren
vars kittel var av koppar 
luten som blev brun av smuts

trasmattorna, som blev hala
när de skrubbades med rotborsten
det iskalla åvattnet
som gjorde mina händer nariga och  röda

av Else-Marie Vikström
 
Vilka är kvinnorna på bilden. Jag tror det är Ingrid Eriksson, Sofia Eriksson och Signe Eriksson från v till h. Har jag fel ?

Baku kveinen


De kom till oss
varje höst och vår

för att baka
mjukkaka och ljusugnsbröd

de gick undan
när de jobbad

en kavlade
en naggade och borstade

en gräddade och
vek ihop brödet

vi fick smaka det varma brödet
med mycket smör

de var duktiga bakukveinen
som gjorde tunt bröd
enligt min far

A Ella Brännström


Till a Ella gick jag då och då
med en liten flaska urin
hon kunde ta reda på om
man hade problem
med njurarna

a Ella hade lärt sig av Maja
som var barnmorska i byn
hur man hälde saltsyra i urinen
höll upp provet mot ljuset 
blev det en vit ring
då hade man äggvita

det var som ett trolleri
att på detta sätt
ta reda på om man var frisk
eller behövde åka till doktorn
i Norsjö för att få medicin 

a Ella hade lärt sig av sig av Maja
att känna igen svamp
hon  lagade också till till den
hon lärde mig några ätliga
som jag kan än
hon plockade örter
som användes till medicin
hon odlade bär och grönsaker

Ellas bror Henrik läste till 
präst på äldre dar
han hade en timrad stuga
på Ellas mark
nära vårt skifte
hennes syster Ines var
sjuksköterska och gift
med Bror Emilsson 

a Ella gifte sig
med en man i Svansele
tror jag att det var
hon blev bonnhustru
fick namnet Berglund
hon fick en son på äldre dar

hon flyttade från byn
efter giftermålet
hennes hus i början av byn
blev tomt ett tag
det tyckte jag var tråkigt

av Else-Marie Vikström

A Elna däri Anders


A Elna däri Anders
hon bodde i huset bredvid vårt 
hennes barn Kristina, Tomas
och Åke var yngre än oss
men vi lekte ibland
tillsammans

Elna var glad och skrattade
hon ropade och pratade med mig
när jag var ute på gården
vid våra syrener som
aldrig blommade till midsommar

jag minns hur hon åkte hölass
med barnen medan Anders
körde deras lilla grålle utan hytt
på åkern nedanför deras hus

a Elna hade en jättefin rosentry
många vinbärsbuskar
dit gick jag då och då
och tjuvåt vinbär
när ingen såg mig

A Judit däri Knutes


A Judit däri Knutes
träffade jag då och då
I bland på posten
eller i bönhuset 
ibland på affären

hon sparkade energiskt
genom byn med sin spark
ibland tror jag
att hon cyklade

hon bodde
längst bort i byn
nästan vid lon

hon hade byns
konstigaste hus
ingen annan i byn bodde
i ett sådant hus
som hon hade
ett sk. funkishus

hon hade fyra pojkar
Harry, Henry, Jonny och Torgny
de två yngsta var tvillingar
båda kompisar till min bror


av Else-Marie Vikström

A Märta däri Edvins



Jag kände Märta ganska väl
hon var pappas kusin
och dotter till pappas
faster Hilda
Märta och Edvin
hade affär mitt i byn

jag fick ofta gå till
Edvins och Märtas affär
för att handla åt min mamma
Där träffade jag Märta
eftersom hon expedierade

 ett år bodde Märta, Edvin
Karl-Henrik och Lilian hos oss
i vårt hus. Det var innan
hennes yngsta dotter Ann-Britt
föddes.

A Johanna Fällman



A Johanna Fällman
hon hade rött hår
som inramade
ett smalt ansikte
farmor Anna och a Johanna
liknade varandra

jag tror de var systrar
Johanna var blid och försynt
gift med Nils Fällman
byns elektriker

Johanna bodde mitt emot
min mormor Elsa
granne med Mia och Kalle Forsberg
tidigare hade hon bott
på byns kraftstation
med sin familj

Edmund en av hennes söner
hade dålig syn
det trodde vi berodde på
att de inte hade kor
som gav dem smör
utan de åt margarin
när de bodde  därborta
på kraftstationen

av Else-Marie Vikström

Till a Frideborg var vi bjudna en nyårsafton



Till a Frideborg var vi
bjudna nyårsafton 1955 
när Anna-Karin var liten
det var spännande
att åka spark till
nyårsfesten på Brännet

Anita, Kent, Stig och jag
lyssnade på årets melodier
i radion på natten
tills vi blev tvugna
att åka hem
eftersom Anna-Karin
grät så förskräckligt
för sin första tand

av Else-Marie Vikström 
 

A Sofia däri Verners



A Sofia däri Verners
hon bodde på backen
mellan oss och Huberts
hos henne hade
Erik Jonsa släktträff

a Sofia hade många barn
a Irma, en Evald
en Georg, en Tage
a Kerstin och a Sigrid

jag såg henne hänga tvätt
pyssla med blommor
däruppe på backen
när jag gick till Huberts
för att hämta mjölk

av Else-Marie Vikström



A Valborg däri Manfreds



A Valborg däri Manfreds
hon kom från Bränngård
gifte sig med Manfred
fick Molly och Karl-Magnus

hon bodde mitt emot Edvins
den affär som vi handlade i
hennes hus var ganska nybyggt
med ett stort finrum
där hon hade sin rena vit tvätt

jag gick ofta dit
för att hämta Anna-Karin
min lilla syster
som tyckte om
att leka med Molly

a Valborg hade kor
i fuse nedanför vägen
vårt marsvin rymde
i hennes lada
där det åt ihjäl sig


av Else-Marie Vikström

A Helga




A Helga var liten och smal
hade svart rulle i nacken
bodde hos Edvard Persson
byns predikant
hon var hans hushållerska
han dog långt före henne
Betty Edvard Persas fosterdotter
 ärvde huset

a Helga bodde kvar i Bettys hus
mitt i byn i många år
hade en mörkröd sparkcykel
som hon färdades runt med
till bönhuset
till symöten
till tant Svea 
hon slapp på ålderns höst
att vara hushållerska

av Else-Marie Vikström
 
 

A tant Anna däri Gottards



A tant Anna däri Gottards
var en riktig hushållerska

hon eldade i järnspisen
lagade mat och bakade

bar in vatten och ved
hon hade hilka och förkläde

arbetade alla dagar i veckan
hon bodde däri Gotthards

a tant Anna däri Gotthards
var tillsammans med

tant Helga däri Jannes
de enda hushållerskor jag kände

av Else-Marie Vikström

Vi kallade denna Anna Gotthards Anna eftersom hon var hans hushållerska. Helga var hushållerska åt Jan Persa mitt i byn.

A Tvärli Krestina



Ja, a TvärliKrestina
hon var ju inte från Risliden
utan från Tvärliden
några kilometer bort

jag räknar henne ändå
till mina kvinnor från Risliden
eftersom jag minns henne
så väl från min barndom 

vi åkte till Tvärliden med spark
tant Svea och jag
vi hälsade på
drack kaffe
pratade

Kristina tog fram
sin underbara fågelbok
sin kikare
vi tittade på fåglarna
utan för hennes köksfönster 

höjdpunkten
var GuldMartins
prissamlingar i finrummet
pokaler 
medaljer i massor

glada sparkade vi hem
efter att ha upplevt
OS i St Moritz
fåglar genom kikare
som jag aldrig sett


av Else-Marie Vikström


A Edla oppa postn



A Edla träffade jag ofta
hon skötte posten i byn

la ut tidningarna i de små gröna facken
som vi hade en nyckel till
satt själv i luckan
när vi  hämtade posten

hon tog emot breven
satte in mina bärpengar
på en postsparbanksbok
med olika märken och stämplar i

a Edla hon träffade jag ofta
hon skötte posten i byn

av Else-Marie Vikström

A Gerda däri Rudolfs



A Gerda däri Rudolfs
såg jag sällan
hon var som en sagofigur
i sin vackra klänning
finlemmad, spröd 
med en hy vit som porslin

hon var alltid sjuk
när jag var barn
hade opererat bort
delar av sin ena lunga

hon bodde
på sanatorium i Hällnäs
hon broderade
läste, målade

hon måste vila ofta 
till henne gick jag aldrig
hon hade TBC
hon var som en sagofigur
med en hy vit som porslin

Av Else-Marie Vikström

A Ebba däri Arvids


Min mormor hade fyra systrar
a Ebba, a Hanna
a  Kalista och a Syrena
jag kände bara en av dem
det var a Ebba däri Arvids

hon bodde nästan granne med oss
på andra sidan vägen
nedanför a Lydia och nAxel
i ett stort vackert omålat trähus
med blommande syrener 

utan centralvärme
som om vi hade 
utan vatten och avlopp
det tyckte jag
var spännande

a Ebba hade kallfarstu
en stor järnspis
en emaljerad vattenhink
med skopa på kanten

den vi fick dricka ur
när vi var törstiga
efter att ha åkt skidor 
i Fettisdagshålet 

Else-Marie Vikström 

 
Ebba Brännström på farstubron till sitt stålgråa vackra hus med syrener utanför.

A Lydia



Till a Lydia och nAxel gick jag
varje vecka under min uppväxt
för att läsa Hemmets veckotidning
och Bild Journalen

helt självklart bad Lydia
mig stiga in
strök katten
blev bjuden på
kaffe och en vetebullskiva

jag satt i hennes kök
glömde tid och rum
levde Grace Kellys liv
sjöng som Sonja Stiernqvist

blev störd
av att tvingas gå hem
innan jag drömt klart
med hjälp av Hemmets Veckotidning
och Bild Journalen

av Else-Marie Vikström
 

Arvet från förmödrar i Risliden



Jag måste bara
gräva, vattna och plantera
arvet från förmödrar
som odlade i Risliden
jag vill se det växa och frodas
trots frosten och kylan
fåfängans odling utan kål och potatis
det är min del

vit vallmo med svart öga
från mitt barndomshem
väcker minnen
mängder med astrar
som knappt hann blomma
innan frosten kom

en sagolik himmelsk rosenbuske
med stora rosavita rosor
som mamma skrivit efter i priskuranten
den som pappa varje vinter tippade ved över
därför att den stod nära källarfönstret
för att kunna överleva

grannens vinbär alltid godast
sur rabarber och stulna rovor
häggen doftade så gott
att den gav mig astma
trädgårdsmöbeln mamma ville ha
den vi aldrig satt i på grund av myggen

av Else-Marie Vikström

Drömmen om Amerika


Drömmen om Amerika
var stark i min släkt
dit ville man
där kunde man bli rik
slippa överheten

morbror Ivar skrev 
berättade om frihet, bördiga åkrar
pampiga träslott
det tjockaste fläsket
han någonsin ätit

de svartlockiga celloiddockorna
med tunna klänningar
som kom med posten
till Martinas barn i byn

Ingrid Bergman och Humprey Bogart
det vackra folket
de fina bilarna
alla pengar som fanns där

drömmen om Amerika
ett land utan polio och svält
spanska sjukan, tuberkulos
fattiglukt och arbetslöshet

fortfarande finns drömmen
om Amerika i min släkt
ett land i ständigt krig
kusin Maria arbetar
på skönhetssalong där

av Else-Marie Vikström
Min pappa Ragnar och hans bror Alfred växte upp här ( nuv. Huberts ) tillsammans med sina kusiner. Hemmanet delades och vårt hus byggdes. ( Nuv Anita Jacobssons hus ) Alfred och Ragnar Jacobsson i vita skjortor och slips till höger på bilden.

Polio - höstens spöke



Jag visste inte
att det hette så
höstens spöke

spöket som präglat
min barndom, min ungdom
ja hela mitt liv

rädslan, skräcken
den gnagande oron
det onämbara, skamliga
som ingen pratade om

sjukdomen
som kom
utan förvarning
tog barn och unga

straffet för ens synder
tecknet på orenhet och snusk
ingen visste varför

ruvande tystnad
nerkämpad smärta
invalidstämpeln
bet sig fast i byn

av Else-Marie Vikström

Min farmor Anna och flickan med hunden



Flickan med hunden
i blått porslin
har tappat sin kruka

henne fick jag
efter min farmor Anna
som alla säger
att jag liknar

hon tappade sitt liv
när hon dog i tuberkulos
tjugoåtta år gammal

av Else-Marie Vikström
 
Damen med hunden står i mormor Elsas skänk. Den skänk som hennes pappa burit på ryggen från Forsholm till Udden.

A Jonk Sofia


A Jonk Sofia
minns jag knappt
hon bodde med en son
i början av byn

låg i soffan i köket
med tänderna i ett glas på natten
hade kontroll
över hushållsgöromålen

A Jonk Sofia pratade 
pappa om
men jag var för liten
för att hälsa på däri Jonk Olofs 

av Else-Marie Vikström

 

A Signe däri Anders


Självförsörjande småskollärarinna
talade svenska
sjöng och spelade orgel

tant Signe bodde en trappa upp
däri Anders
våra närmaste grannar

när jag fyllde tolv år
fick jag en vackert
skimrande skål med lock
av henne

den var fylld med karameler
jag bjöd henne på tårta
i vår trädgårdsmöbel

vi barn fick hallonröd saft
som mamma kokat på essens
vi satt ute  
tills myggen började anfalla oss

av Else-Marie Vikström
 

A Elsa Sjölin, min mormor


Min mormor Elsa
ansågs vara en duktig kvinna
trettiåtta år gammal
blev hon änka med fem barn

Evalda, Ing-Marie, Erik och Helena
som var min mamma
för att överleva startade hon
bageri, konditori och livsmedelsaffär

mormor Elsa gifte om sig
med sin svåger Ragnvald Sjölin
från Udden
han bosatte sig hos henne i Risliden

jag minns henne
som mycket sträng
klädd i svart på söndagarna
smal, senig med en liten knut i nacken

när mormor kom på besök
gömdes kortleken bort
ingen fick arbeta eller spela kort
på söndag

mormor stickade
kliande yllestrumpor
på sin stickmaskin
de fick jag i julklapp

strumporna sattes upp
med skära strumpeband
i ett vitt livstycke
av tjockt bomullstyg

en glipa bildades
på mina lår, som utsatt för kyla
många tårar fälldes
när det kliade

mormor Elsa hade
en liten sommarstuga med öppen spis
hon tyckte om att odla blommor
jag minns hennes borstnejlikor
pioner och lupiner

mormor gladdes
åt att få egen folkpension
kunna beställa tyg
sy sina första långbyxor

mormor Elsa
fick en vit  svan i porslin
med guld på vingar och näbb
på 50 årsdagen

min pappa hade köpt den 
jag beundrade den
ville ha en likadan
den finns hos mig nu  

av Else-Marie Vikström
Här på Udden föddes min mormor Elsa och lekte som barn. Vi åkte ofta dit på somrarna och fiska däri sonne.

Bara jag och Christina, Birgitta, Margareta och Sibylla



Jag minns
en urblekt nött mattstump på golvet
ett trappstag
som man klev upp på
tre ovala hål på rad
två stora och ett litet

kungafamiljen med sessorna
Christina, Desiree, Birgitta, Margareta
i sina overkligt vackra klänningar
den ljuslockige kronprinsen
den stränga kronprinsessan Sibylla
med glittrande diadem på det silvriga håret

på den fernissade bänken
en bunt Hemmets Journal
i vilka alla korsord redan var lösta
förra årets priskurant av Åhlen & Holm
en bunt med Bild Journalen
faster Almys favorittidning

doften av dass
ombonad hemtrevnad
stilla ro med fågelkvitter utanför
de förbjudna kärleksnovellerna
dörren stängd med hasp
bara jag och kungafamiljen

av Else-Marie Vikström

A Kalles Mia

A Kalles Mia
hon som begravdes i sin brudklänning
kan inte glömma historien om klänningen
som togs fram och förevisades
för oss barn i byn

tunn, gulblekt spets
slöja i spindelsvävstunn tyll
doften av lavendel
som spred sig i köket

vilken kontrast till den rökta skinkan
som hämtades ur den sotiga rökbastun
med små kullar av isvitt stelnat flott
som doftade enrisrök

Signora, Margit och Adolf hette Mias barn
Signora, den äldsta talade fint
hon gifte sig och flyttade hemifrån
Adolf och Margit stannade hos Mia
rökte fläsk och skinka åt alla i byn

av Else-Marie Vikström
 
Mias barn tillsammans med sin farmor, som kallades rökar Anna.

Fasterhilda


Fasterhilda så kallades du
av oss alla
du var min pappas faster
liten och nätt med runda glasögon
rörde dig snabbt
som en vessla

en gång såg jag dig sitta ner
det var på Karl-Henriks bröllop
du drack till allas förvåning en snaps

du kom genom byn
energiskt med sparkcykel
du fick nio barn
Magnus tror jag
den förste hette, sedan kom
Hubert, John, Herbert
Sven, Einar, Gustav
Lennart och Märta

pappas kusiner
som han växte upp med
när farmor dog i tuberkulos
innan Frans min farfar
och farbror Axel delade på hemmanet

dina söner gnabbades
och retades med mig
när jag kom in för att titta på
gråhundsvalparna och kattungarna
de låg i papplådor i köket
framför järnspisen

slog ner blicken, rodnade förläget
när dina söner skojade med mig
du bjöd på getmessmör
varmt rågbröd med ost
det smakade himmelskt

varje kväll hämtade jag
mjölken hos dig
alltid lika spenvarm
nysilad som den var
genom luddig silduk
den som katten alltid fick
 

av Else-Marie Vikström

Rut



Rut, du gamla du kloka
som dig skulle jag vilja bli

du som hade byns vackraste trädgård
fortfarande odlade pumpa och squash
hos din vän vid 80 års ålder

du som bakade det godaste ljusugnsbrödet
i vår bagarstuga i källaren

du som kom och tapetserade
klippte och gjorde mig fin med locktången
inför skolavslutningen

du som var byns läkegumma
kom med genlut, när mamma var sjuk i polio

du som körde bil och berättade om
hur du som barn gick från Norsjö till Risliden
när din pappa låg för döden

du fick tvillingar, som dog vid födseln 
bröstcancer och blev änka tidigt

ändå skrattade du av livslust, trodde alla om gott
Rut, du åldrades så vackert, som dig skulle jag vilja bli

av Else-Marie Vikström




Tant Astrid och tant Gustava


Tant Astrid och tant Gustava
er glömmer jag aldrig
tant Astrid var änka och bodde ensam
ovanför Edvins affär mitt i byn
magerlagd och blid
med permanentat gråstrimmigt hår

tant Gustava rund och fryntlig
med en gloria av alldeles vitt hår
gift med Erhardt, som hon älskade
och sörjde i många år
henne träffade jag i söndagsskolan

ni skrattade och skämtade
när ni serverade oss vid bordet
i barnbespisningen
vars golv blänkte av fernissa

de fina dukarna, ljusen i advent
grönsaksgrytan och palten
köttsoppan med klimp
de färdigbredda smörgåsarna med bara smör
utom på fredagarna
då vi fick messmör och ost

det goda hembakta brödet
som vi bara fick två skivor av
den söta köpeslimpan
som klibbade i gommen
den stickiga grahamsgröten
som gav mig kväljningar
men åt ändå

litern med lingon och blåbär
som plockades varje höst av oss barn
bären skulle rensas
avprickas i tur och ordning
skolans syltförråd skulle kokas
alla ville ha sylt till den goda ugnspannkakan

ni tröstade oss, när vi grät på rasten
var rädda för tuberkulinprovet eller calmenten
doften och smaken av ljummen fiskolja i glasflaska
som alla fick ur i samma sked utanför ert kök
minns jag alldeles särskilt
tant Astrid och tant Gustava er glömmer jag aldrig

av Else-Marie Vikström
Tant Astrid och tant Gustava i matbespisningen i Rislidens skola. Foto: P-O Bergström

Tant Svea

Tant Svea vad jag ångrar
att jag aldrig talade om för dig
hur mycket du betydde för mig

jag glömde din 70 årsdag
du glömde aldrig mina födelsedagar
oj, vad jag skämdes

du som kallades tant,var min styvfarmor
jag flätade ditt vackra långa hår
lindade upp det i en knut
förankrad med hårnålar

alla pratstunder över en kopp kaffe och en bulle
du behandlade mig som en vuxen
tog mina bekymmer på allvar
lät mig titta i dina priskuranter

du tog mig med till Tvärliden
eller Ensamheten på din spark
vi beundrade GuldMartins prissamling
TvärliKristinas fågelbok och kikare

BrännPelle, Assar och Oskar kom 
tippade och berättade skrönor
om tamharen bakom stubben vid sågen
om vittra som visade sig på Sörmyran

jag följde dig till bönhuset
för att städa, koka kaffe eller ha söndagsskolan
som du hade för byns barn tillsammans med Gustava

tant Svea vad jag ångrar
att jag aldrig talade om för dig
hur mycket du betydde för mig
 
av Else-Marie Vikström