Stall Helles hästliv.

Hösten är här ! Nu börjar vårt vinterliv med promenader, målning och träning av pållar.

Tillbaka till det verkliga hästlivet igen !

  Hemma igen efter en utflykt till Stockholm. Förkyld och eländig, men med gott hopp om att återigen kunna rida och köra häst ganska snart.

   Visserligen är vädret miserabelt, men längtan finns där ändå...ingenting är som att sitta i vagnen bakom Flack eller Strike II eller att rida dressyr på banan på dessa två. Det är oslagbart ! 

    Stickan behöver köras och ridas och jag behöver motion. En oslagbar kombo.

Elle

Nu är det vår tur, att åka till EM !

  Åka som åskådare är väldigt lättsamt, jämfört med, när man tävlar själv. Friden har nu brett ut sig över Kvarnriset, Åsens Wilgot har flyttat och nu är vi bara "gamlingar " hemma. Inget bus eller fläng i hagen, nu går allt lugnt och städat till. Vi förbereder oss för EM i Göteborg, min födelsedagspresent från HE.

      Stallet blev tom ett nr för stort, ja nästan ödsligt utan Wilgot. En tom box, det är väldigt ovanligt för att vara vi. Huset är preparerat, frysen proppad med färdigmat och skåpet fullt med godis.

    Själv är jag krasslig med huvudvärk, kanske feber mm. men det får inte hjälpas. Bastun jag tog gjorde mig yr och knäsvag, men va fasen...med piller och sängläge in i det sista kommer det att ordna sig. Klarade jag Stockholm Horse show på Globen med ryggskott, ja då ska jag väl klara av detta också.


   Dessutom vill jag träffa min syrra i Göteborg, det var länge sedan sist. Tyvärr hinner vi inte till Orust, denna gång, men nästa gång kanske...Vi har många gamla vänner på Västkusten, som vi vill träffa, men tiden och orken räcker inte till just nu.

  Stickan är motionerad av HE idag och i morgon hoppas jag, att Elisa träder i tjänst och motionerar pållarna. Hon brukar vara jätteduktig på det. Nej, nu ska jag vila, innan banhoppningen startar på TV och avfärden till flyget.    

      Vi håller tummarna för Peder Fredriksson och All In ! Det ska bli riktigt roligt att komma till Göteborg igen och bara njuta av tävlingarna till på söndag, även om vädret kanske inte blir så perfekt. Tur att Louise hade bra regnkläder !

   Med regnkläder och fodrade stövlar klarar jag nu nästan allt , tom att ha ryggvärk så in i .....Citodon är en välsingnelse i sådana situationer. Vad gör man inte för sporten ? Jo, nästan allt......eller kanske ganska mycket.

Elle  

JOKER Persson, EN RIKTIG RACKARE !

        Joker Persson är en riktig rackare, som älskar barn. Han är listig, som en räv och drar sig inte för att stjäla WBn från matbordet, om han får en chans. Han vet mycket väl att det är förbjudet, men om inte matte eller husse ser vad jag gör, ja då är det helt ok.

   Boy Vikström , däremot är en helt exemplarisk vovve, om han inte blir lurad av Joker Persson, att dra iväg upp till byn tex. Boy stannar på gården och rymmer aldrig ensam. Han har en enda svaghet...det är katter och ekorrar. Båda lika svåra att valla, som en klick smör i en varm stekpanna, suck...

      Kattmanin verkar aldrig gå ur. Därför har vi aldrig kunnat skaffa en katt, som vågar bo hos oss. Bara kattmamman Rita sätter Boy Vikström på plats, tack och lov. Han blir betydligt försiktigare i några dagar, när Rita läxat upp honom. Igår försvann båda jyckarna spårlöst, ingen kom när jag visslade.

  Kastade mig upp på elcykeln och startade färden upp i byn på hundjakt. Mycket riktigt, Joker och Boy befann sig vid grannens hönsgård, helt koncentrerade på att snusa runt. Dessutom var båda helt stendöva, Joker stack naturligtvis, han visste att han hade smitit.

      Boy följde sin matte troget, som vanligt. Efter att Joker fångats in med cykel förstod han allvaret och följde mig över vägen tillsammans med Boy, tätt intill, bara lite skamsna. Froliken hemma hägrade, så allt annat var glömt.


Elle  

Mysteriet med den försvunna ...del 2.

En metalldetektor har införskaffats. Nu kan skattjakten börja på allvar, men först ska allt långt gräs bort, suck...

Vilket jobb för en stackars nyckel. Tack och lov finns en reservplan dvs Nisse. Han kan han, tex fila till gamla nycklar, så de blir som nya dvs passar i vilket nyckelhål som helst.


Börjar nu luta åt tillverkningslösningen, men först måste metalldetektorn få visa vad den går för...suck vilken tid allting tar, långsamma lösningar.....ingenting för mig. I går lyckades jag måla bron klar i alla fall, inte alls dumt. Dags att ta en ny bild på huset !
Elle


Elle  

Leta gömma nyckeln ...

  Vår bagarstugenyckel är borta ! När,vet vi ungefär, hur är en gåta, men två små barn är allvarligt misstänkta. Nyckeln är bautastor, handsmidd, från urminnes tider.


     Den kan ha varit frestande att leka med, men de små liven är inte samarbetsvilliga, att berätta ens, om de lekt med nyckeln. En av dem, 6 åringen, tyckte att jag kunde köpa en ny dörr, istället för att leta efter nyckeln. Irritationen växte över denna iskalla likgiltighet för min fina bagarstugenyckel, suck. 


     Återstår att krypa och leta med en metalldetektor , som vår snälla granne David fixat. Snälla grannar är ovärderliga, Louise plockade genast fram tre handsmidda nycklar, att prova i låset, tyvärr passade ingen.

     He har nu slagit bort allt gräs runt stugan , så nu fortsätter jakten på den försvunna bagarstuge nyckeln, tills en återfinns eller vi måste ge upp . I kväll
b lir det metalldetektor, för hela slanten. det ska bli spännande.

Elle

Pesimist eller realist ?

Sedan jag och HE tagit upp diskussionen, om sportkörningens framtid i tidningen Ridsport har invektiven och beskyllningarna haglat, speciellt då emot mig. Jag är negativ och medverkar till, att skapa dålig stämning i min  ridklubb.

    Dessutom förstöra jag sportkörningen i hela Norrland enl. "vissa" med min negativa attityd. Är man bara positiv, så löser sig allt verkar alla tycka. Det gjorde också kaptenen på ett känt fartyg, tills skutan sjönk, eftersom har vägrade erkänna, att den inte var osänkbar.

     Att beskylla mig eller oss för, att undergräva sportkörningen i Norrland är magstarkt. Vi dvs HE och jag har hjälpt MRF,att utbilda 27 kuskar i 20 tim, vi har kört in pengar till två vagnar till MRF plus en hel uppsättning koner.  V i har inte tagit ett öre i ersättning, utan ställt upp helt gratis med våra hästar  Strike II och Flack.


      HE har startat och drivit körkommitten, vilket resulterade i 15 kuskar, när  MRF v ar på topp. Då hade vi regelbundna träningar vintertid med egna kuskar, vilket också gav resultat på tävlingsbanan och ett guld och ett brons i parakörning 2014. Vad har ni andra gjort, annat än varit positiva ? Skellefteå och Umeå har jättestora ridklubbar med massor av pengar från kommunen, hur många kuskar har de fått fram ?
De har dessutom körkunniga instruktörer, SRF har eller hade inkörda ponnier med full utrustning.

        SRF har haft en kusk alla år jag varit i Västerbotten, det tycker jag är rent ut sagt skamligt ! För att inte säga URF, som har allt, men nästan inga kuskar. Att vara optimist, pessimist eller realist är ett förhållningssätt. Jag är optimistisk realist, som försöker få till stånd ett krismedvetande och en utveckling av sportkörningen.


      Detta verkar vara nästan omöjligt, eftersom förnekelsen är så stark, heller "skjuter man budbäraren ", än försöker göra någonting i sin egen klubb, sitt eget distrikt eller i Svenska Ridsportförbundet,  dvs få till stånd en utbildning av  flera kuskar tex. svårare än så är det faktiskt inte.


    När det gäller sportkörningens framtid är jag realisten , som bygger sitt tänkande på fakta och Svenska Ridsportförbundets egen statistik i TDB. Enligt den ser det så illa ut, att det kanske redan är försent med en rekonstruktion av sportkörningen, men det är kanske det alla vill ?

   
         En privatisering av hela sporten  är kanske målet, eftersom alla vill tjäna pengar på sporten, men inte jobba ideellt. Jag säger som tant Svea : "Den som lever får se !" Vi har i alla fall försökt, att göra en insats, nu ska vi bara roa oss och ha kul med våra hästar, istället för att tampas med alla förnekare, som inte har en tanke på, att göra en insats för andra helt ideellt. 
 

Elle

Nej, inga hästar var inblandade...

  Höbärgningen äntligen klar ! Mycket passande mellan regnskurarna, men till slut lyckades det.... igår blev vi färdiga och alla pustade ut.

     Inga hästar var inblandade, bara JÄRNHÄSTEN och fyrhjulingen fick jobba, plus Joel, terese, HE, David, Emmy och Elisa. Själv var jag parkerad i köket, som vanligt.


    Måla har jag inte ens börjat med, men jag har hunnit plantera buskar och göra sticklingar av humle. Suck , vilken tid allting tar. Lilly och Stella har ridit på Flack, nästan varje dag i veckan och en dag fick de åka på vagnen Lasse P rundan. I går körde Elisa och jag en ordentlig utflykt med Stickan, där Elisa hade Willgot på släp.


       Jag trodde att vi skulle hinna med mycket mera i denna vecka, men ack vad jag bedrog mig.. I dag blev det Rislimyrliden för hela slanten plus fika i Skråmträsk kvarn, där griskultingarna var mycket uppskattade av småtjejerna.


      Det gick jättebra ! Skogsvägen vi körde är ordentligt kuperad och väldigt trevlig att köra i arbetstrav. Vi var ute en och en halv timme i den ljumma sommarkvällen. Härligare kan man inte ha det. Våra gäster rider flitigt och verkar väldigt nöjda med livet på landet.


    I morgon åker de vidare och lämnar "kojan " som Stella kallar gäststugan. Oj, vad tyst och tråkigt det ska bli , utan de två pigga lintottarna, som möter en varje morgon vid frukosten.


Elle

Otroligt vad man hinner mycket nuförtiden !

Jag som trodde att jag skulle sakna, att tävla i sportkörning, jättemycket, men nej det gör jag verkligen inte. Möjligen saknar jag tjejerna i MRF mest, som jag träffade på alla träningar, men inte ens det går upp emot den frihet jag har nu, att göra vad jag vill.

    Tom att städa huset är roligt och det vill inte säga lite. Det är jätteskönt, att disponera sin tid igen och slippa den eviga diskussionen inom Svenska Ridsportförbundet, som ibland blir rent ut sagt infantil, när det gäller regler och TR plus den brist på personlig integritet, fair play  och ärlighet, som jag upplever från vissa. 
             
   
     Ingen nämd, ingen glömd ! Jag kan bara notera, att sportkörningens utveckling inte alls ser bra ut, trots att man fortfarande sticker huvudet i sanden och låtsas, som om allting är som förut, trots att antalet kuskar minskat katastrofalt.  Tissel och tassel plus skvaller och brist på en opartisk bedömning är aldrig bra i någon sport.


      Att ha misstänkt jäviga domare kan vara förödande och underminera sportens trovärdighet. Att som domare samtidigt vara tränare för några adepter bör förbjudas! Att sporten är liten ursäktar inte, tvärtom bör man då anstränga sig att hålla rent utanför sin egen dörr, vilket man inte har gjort i år i Villvattnet, eller tidigare år då jag tävlade i FU klassen och dömdes av en konkurrent till landslaget.

       
        Andra sporter har haft samma diskussioner, som nu finns inom sportkörningen, de har röjt upp de missförhållanden, som rått, men inom sportkörningen verkar det hart, när omöjligt. Den lilla grupp, som bestämmer och är insyltade i allt verkar ha tappat sin moraliska kompass och det är jättesynd för sportens utveckling och leder bara till sportkörningens undergång.


      Jag har sagt det förr och upprepar det igen, ska sportkörningen utvecklas och bli någorlunda stor, så måste man vara mycket noga med, att hålla privata intressen utanför och se till ,att alla bedöms opartiskt efter en rättvis modell. Jäv ska inte ens misstänkas finnas, det ska vara en självklarhet.
         

Elle  

I år trädgårdsarbete för hela slanten !

Trädgårdsarbete så roligt !Tänk vad man glömmer fort ! De sista åtta åren har försvunnit i ett töcken av förberedelser inför sommarens tävlingar i sportkörning med våra fina körhästar, men nu har vi tagit pension, semester eller helt enkelt ledigt.

    
      He kör järnhästen dvs Jonten. Han kämpar med hövändaren mellan regnskurarna. Måtte vädret skärpa sig ! Jag ser verkligen fram emot en riktigt härlig sommar med många trevliga hästutflykter med vagn  och ridturer med sadelväskor och fika.


     Jag bara njuter av att göra nya saker och slipper känna mig pressad av träning och tävling.Jag kommer att planera för att kunna anlägga min nya örtagård och hur jag ska göra mina lökplanteringar vid dammen.

Elle

Slåttern snart här, två veckor försenad...

 Risa Fjalar är på de evigt gröna ängarna sedan två år tillbaka, men vi kommer alltid att minnas sommaren då han drog släpräfsan, utan egentlig träning. Det var 2011 och vi hässjade på gammalt vis bara för att visa barnen hur det gick till förr i tiden, utan traktor, hövändare och balmaskin med balkastare.

  Alla deltog med liv och lust i att hässja för hand och räfsa med en träräfsa. Mest uppskattad var dock lunchen med långfil, syltat fläsk, hjortronsylt och tunnbröd. Glödgräddad mjukkaka smakade mums.


   Nostalgin blommade och vi kände oss , som när vi var på ängarna som barn. Kanske dags att göra om denna nostalgitripp i sommar igen ? barnen behöver få lite jordbrukshistoria till livs och vi gamlingar en påminnelse om hur lättsamt allting är nuförtiden.

Elle  

Två härliga veckor med Jonna nu slut !

   I går åkte Jonna hem till Linköping och stall Helle med personal var åter en tonåring och ryttare fattigare. Jonna har utvecklat sin ridning med rekordfart på två veckor, mycket tack vare flitigt ridande på Flack och en hjälpande hand med privatlektioner varje dag från HEs sida.


   HE lämnar ingenting åt slumpen och det ger resultat. Uteritterna har Elisa skött med stort tålamod och uthållighet. Att inte kunna galoppera, som man vill av hänsyn till sin medryttare suger. Det tycker mormor också.


    När Jonna åkte hem kunde hon kontrollera Flack,( trots stränga order från Elisa, att inte dra honom i munnen) och rida lätt. Visserligen var tom Flack lite olydig på grund av Jonnas alltför försiktiga behandling, men bättre det, än att sparka, slita och dra, som alltför många ryttare gör.


    Jonna pratade förstånd med Flack och det tar tid, men ger ett bra resultat i slutändan. Hon lärde sig på två veckor, tack vare en stor uthållighet, öppenhet och lust att lära, att kommunicera med Flack, någonting han verkligen uppskattar och ger kredit för.

  
    Kvällen före avfärd red tjejerna till klockan tolv på natten. Det kallar jag att vara passionerad och hängiven. Jonnas goda grundkondition från orienteringen kom väl till pass, hon blev aldrig trött eller så erkände hon det aldrig. Lite muskelvärk måste hon nog ha fått, trots allt efter alla timmar till häst. En riktig hästtjej har fötts !

   Hoppas bara att Jonna får chansen att fortsätta rida, hon skulle kunna bli jätteduktig duktig tack vare sin uthållighet och hängivenhet. En riktigt trevlig bekannskap tycker både Flack och jag. Hon får gärna återkomma för att åka slalom och rida igen.

Elle

Midsommarutflykt med sol !

      Efter lite stök blev vagnen lövad, hästarna putsade, kaffekorgen packad och selarna påsatta. Timeingen är inte två 14-åringars styrka, då tidsuppfattningen är en aning optimistisk, men så småningom kom vi iväg en timme försenade. En herr och en damvagn med Elisa ridande på Willgot. Då sken solen och det kändes riktigt varmt.

   Vi ställde mot Örvattnet med dess vackra natur längst körvägen. Sjön Örvattnet och den porlande Kvarnrisbäcken. Willgot reds av Elisa , som fick placera sig efter min vagn med Strike II. Han grävde ivrigt i boxen, när han sadlades, men sedan lugnade han ner sig betydligt. Han kände sig trygg med sina gamla kompisar och lullade nöjt efter min vagn. Elisa har en fantastisk god hand med Wilgot, det märktes när hon tränade longering med honom för Anna Hedqvist. 

  Vi ställde mot Katrins koja ca 5 km bort, där vi skulle parkera pållarna med hö och ta vårt midsommarfika. Tack och lov höll sig myggen ganska lugna, så vi kunde fika i lugn och ro.  Jag satt kvar på min vagn med Stickan parkerad vid höhögen, medan HE klev av och stod bredvid Flack. Det är inte första gången vi gjort detta, det märks på hästarna , som lugnt står och tuggar. Tom Willgot fann sig i situationen.


   Efter en god kopp kaffe, skrittar vi hemåt i sakta mak förbi Örvattnet, förbi grillande och kubbspelande grannar, som förlustar sig ute i solen. En riktig midsommar hade startat! Nu återstod den varma matjesillen med skirat smör och ägg, rödbetor, rödlök och massor med dill.
Västerbottenostpajen med sikrom, som förrätt och varm glöggmarinerad älgstek medtimjan med potatissallad, som huvudrätt serverades med en sallad på spröd blandsallad, purjolök, hackade tomater, dill och persilja.


       Salladen smaksätts med örtsalt och grov svartpeppar. En burk örtkryddad grekisk ost blir toppningen,( när jag tagit bort en del av oljan), tillsammans med balsamvinäger, som slås över. Överst läggs riktigt med riktigt goda oliver, muma ! Jag gillar inte potatis sallad, utan äter bara grönsalladen.


      Helt ok faktiskt , trots att jag inte är så förtjust i kött, men vilt gillar jag. På efterrättsbordet fanns, skivade  jordgubbar, varma hjortron, gammeldags vaniljgräddglass, chokladmousse med 70 % choklad och cirtonfromage. I är hann jag inte baka tunnkornbröd i bagarstugan p gav ryggskott, men turligt  nog hade gästerna med sig två paket ljusungsbröd plus ett jättefint olivträd.


      Mitt i prickmåste jag säga. Brödet behövdes, eftersom vi glömt köpa och olivträdet påminde om tidigare tidigare olivträd, som jag haft och lyckats olika bra med. Verkligen en spännande växt , som jag alltid varit intresserad av.


Elle

Lövad vagn, midsommar i Kvarnriset !

      Veckan har varit tuff för min del med ryggproblem, men underlättats av två fantastiska hjälpredor som kom i söndags, Elisa och Jonna. De har lagat frukost, plockat disk i och ur diskmaskinen, sorterat sopor med assistans av Emmy grannens 14 åring,( som i år hjälper sin farmormed), burit hindermaterial, skrapat, målat och putsat fönster.

Vad mera kan man begära? Bara kylskåpet är välfyllt med god mat och de får rida och pyssla med våra pållar, så är de väldigt nöjda, om än lite tröttare för varje morgon, som de vacklar ut ur gäststugan. Det tär att vara i paradiset, förlåt Kvarnriset !


      Nätterna är väldigt korta där i den norrländska sommarnatten. Lite kyligt har det också varit, då elementet gick i strejk, men det är nu avhjälpt med ett nytt. I kväll var den värsta  pratperioden över och tjejerna försvann vid 22 tiden, sedan hästarna nattats.


   Nu blir det två lediga dagar med körning, god mat och kortspel plus annat spel och dobbel, som midsommarnatts trav. Vi ska belöna oss med ett fönsterbord på travrestaurangen, när det är Midsommarnattstrav på söndag natt i Skellefteå. En gammal kär tradition, som vi har tillsammans med Gunhild, HEs 86 åriga mor.


     Förra året introducerades Elisa i spelets värld. Hon blev då direkt fast i speldjävulens klor, efter att ha vunnit 800 kr första gången, hon spelade med HEs hjälp.

  Alla vänner och bekanta önskar vi, en riktigt härlig midsommar från oss alla i Kvarnriset !


HELLE




21 juni. Intensiva dagar med två fjortisar !

  Två fjortonåringar och jag...vilken kombo. Vi är riktigt effektiva tillsammans, bara för att vi vill rida och köra också. Dagen startade, som vanligt med frukost serverad av de båda tonåringarna. Vilken lyx, jag glider in till dukat bord eller får frukost på säng med Norran på brickan, suck så mysigt. 


      Dagens utmaning, att grundmåla uteplatsen och montera en paviljong. He monterar och tjejerna målar, efter, att jag finjusterat grundarbetet med, att ta bort lös färg. Sedan började målningen med, att Jonna rollade räcket och Elisa penselmålade stolpar, när de inte var passupp vid monteringen av paviljongen.


     Jag pustade ut inne, helt slut. Halv ett  började störtregnet. Då tog vi en fika paus, innan tjejerna började putsa fönstren i lusthuset och inom hus. De är verkligen duktiga ! Halv fem kommer Anna Hedqvist för träning av hästarna denna gång. Tiden bara rusar iväg.


    I går gav hon massage åt min mörbultade och värkande lekamen, jätteskönt ! Tack Anna, du är en pärla ! När du inte masserar hästar, så masseras du mig. Jättebra, att ha en häst- och människomassör i samma person. Vi uppskattar det lika mycket, pållarna och jag.

      
        Nu fönstreputsning av de två hemtjänstbrudarna, sedan hästgymnastik för hand med ANNA på banan. Jonna ska rida dressyr för HE och Elisa ska rida ut på Åsens Willgot. Sågverksrundan  i trav och galopp plus lite klättring i berget. Sedan blir det sängen, puuh...intensiva dagar med två fjortisar, men roliga ! Mat och logi i egen gäststuga plus hästhyra och lektioner varje dag mot tre timmars arbete i snitt. En ganska bra deal för alla parter!  Toppning med midsommarnattstrav med middag och fönsterbord. En tradition som vi har.


     De får en riktig dos häst med både teori och praktik plus vistelse på landet, vi får nödvändigt arbete utfört, som målning och trädgårdsarbete, som jag inte är så bra på längre. Dessutom jobbar och rider och kör vi tillsammans och har hur kul som helst. Elisa gick kuskutbildningen förra sommaren plus tog grönt kort.


     Hästarna mår, som prinsar efter alla träning och alla galopper och jag slipper serva och laga mat hela tiden. En riktig win, win situation. Barnbarn är det roligaste, som finns, när man som vi har ett gemensamt intresse, hästar.


Elle


       


En väldigt intensiv vecka....

  Veckan har varit hysterisk, som alltid när våren är sen och allt ska göras på en vecka. Rensas, gödslas, planteras.....samtidigt som värmen kommer och vinterkläderna tar en för stor plats i garderoben och måste bara plockas bort. Puuh...Solen lyser in och dammtussarna dansar tango framför Tvn.

   Grovtvättmaskinen pajar naturligtvis, ryggen värker och fåglarna kvittrar hysteriskt på nätterna. I detta kaos ska jag försöka , jag säger försöka, reda upp vårt liv inom och utomhus samtidigt som tre pållar ska motioneras för att må bra.

   Jag tänkte hinna tyräffa Anna Hedqvist för att träna åtminstone några gånger, men ack nej, vi hade otur, Anna blev sjuk och själv kände jag mig miserabel. Massage hade inte suttit helt fel, men nu får jag ta den i veckan i stället.


  Sommarfåglarna Elisa  och Jonna kommer i morgon. det blir jättekul !De kommer att bli en stor resurs för oss i sommar. Elisa har lovat att hjälpa mig , om hon får "låna " Flack. Hon brukar vara jätteduktig, så i sommar är hon schemalagd tre timmar per dag, så vi hinner måla altanen och stallväggen mot vägen bla. 

  I torsdags red Anita Åsens Willgot för andra gången för Anna Baker. Nu med ett tredelat bett, istället för kandarstången jag brukar ha på grund av att Åsens Willgot har kommit på att mina händer är jättesvaga. Willgot är en Anitahäst definitivt, så nu känner jag mig väldigt lugn. Han åker iväg till henne den 1 sept. efter en härlig sommar med gänget.


Elle  

Jättegod och jättevacker cheesecake !

Verkligen mycket firande i Kvarnriset i går. Två studenter i byn Maria och Oskar. Jätteroligt att ni nu är på väg ut i livet !  Grattis båda två ! Maria börjar med en veckas jobb hos oss i stall Helle. Det ska verkligen bli roligt, att hon startar hos oss med ,att hjälpa mig med fönsterputsning och trädgårdsarbete. Sedan ska Maria jobba inom äldreomsorgen. Hon kommer att ersättas av toppkrafterna Elisa och Jonna, när de kommer.

  Själv måste jag ta det lugnt tills min rygg blivit betydligt bättre, vilket jag hoppas att den blir snarast.  Jag längtar efter, att  tjejerna kommer. I morgon blir det uteritt med Willgots nya matte och hennes kompis, som gillar araber. Vi ska ta en uteritt förbi Selsbosjön och till Storberget. Det blir ett riktigt äventyr. Hoppas bara att vädret blir fint !


Elle  

Idag trädgårdsarbete dvs HE arbetar .

 Hundarna gillar verkligen , när matte och husse är ute och jobbar. I dag satte vi igång med trädgårdsarbetet på allvar, dvs HE jobbade jag arbetsledde mest.

Gräsklippning, ogräsrensning, gödsling och täckning. Vi började med häcken. Om man gör grundarbetet på våren ordentligt, så håller sig planteringarna jättebra under , nästan hela sommaren. I år har det varit så kallt att inte ens ogräset har vuxit.  Bara att luckra upp ytan, lägga på gräsklipp och hästgödsel och benmjöl på alla lökar och buskar. Sedan täckning med barkmull. Det gör susen.

  I går satte jag om mina blommor, som var helt utsvultna i sina krukor på grund av jordbrist. Lite väl sent, men bättre sent än....Utekrukorna blev också glada med nytt innehåll och vackra nejlikor. Timjan, mejram och basilika måste ju också finnas i två korgar.

    
     Kände mig jättenöjd, när solen gassade för första gången och känslan av sommar äntligen infann sig på riktigt. Rabarberpajen i går kväll gjorde också sitt för sommar feelingen. Ska nu ut och motionera pållar med hjälp av morfin och citodon, isch...