 |
|
|
 |
|
Lite smått och gott om Indianer
|
”Först när
det sista trädet huggits ner,
den sista floden förgiftats,
den sista fisken fångats
kommer ni att förstå
att man inte kan äta pengar!”
Cree spådom
|
|
An Indian Prayer
O´GREAT SPIRIT,
Whose voice I hear in the winds,
And whose breath gives life to all the world, hear me !
I am small and weak,
I need your strength and wisdom.
LET ME WALK IN BEAUTY,
and make my eyes ever behold the red and purple sunset.
MAKE MY HANDS
respect the things you have made and
my ears sharp to hear your voice.
MAKE ME WISE
so that I may understand
the things you have taught my people.
LET ME LEARN
the lessons you have hidden
in every leaf and rock.
I SEEK STRENGHT,
not to be greater than my brother,
but to fight my greatest enemy - myself.
MAKE ME ALWAYS READY
to come to you with clean hands and straight eyes.
SO WHEN LIFE FADES,
as the fading sunset,
my spirit may come to you without shame.
|
RELIGION
Indianer trodde inte på någon gud, de trodde på andar. Man ansåg att allt hade en ande, ett djur en sten även vatten hade en ande. Man hade olika ritualer att hedra de olika andarna på. Det högsta väsendet hos Siouxerna är Wakan Tanka, den store anden. Han har tre namn till efter som Siouxerna heliga tal är fyra: Den högste guden, verkställaren och skaparen. Den store anden är på en gång alla gudar , goda och onda. Andarna är odödliga. Det finns fyra grupper av gudar och fyra gudar i varje grupp. Alla dessa är Wankan Tanka. Den första gruppen är: De högsta gudarna, stenen, jorden, himlen och solen. Den andra är: De förbundna gudarna som består av månen, vinden, (den sköna solen och månens dotter), (den bevingande som är åskan och blixten). Den tredje: kallas underordnade gudar, till dem tillhör buffeln, björnen, de fyra vindarna, och virvel vinden. Den fjärde: de guda lika, som omfattar själen, anden. Det finns även onda väsen av olika slag: troll, monster, vatten andar och dvärgar. Deras ledare Lya, tornadon, den förhärjade virvelstommen. En av Siouxerna mest kända legender är den vita buffelflickan, hon som skänkte folket den heliga fredspipan. De var två Siouxspejare som mötte en ung vacker kvinna klädd i de vackraste kläder. På ryggen bar hon ett föremål inlindat i skinn. Kvinnan sade: -Jag tillhör buffelfolket och har kommit till jorden för att tala med Siouxerna och framföra ett viktigt budskap till dem. I morgon vid soluppgången skall jag komma till ert läger. I lägret gjorde man iordning en tipin efter kvinnans föreskrifter. När solen blev synlig i öster uppenbarade kvinnan sig. I högra handen höll hon ett pipskaft, i den vänstra ett rött piphuvud. Lägrets hövding, Buffel-som-går-på-bakbenen, hälsade henne välkommen. Kvinnan talade till Siouxerna och berättade att den store anden utvalt dem till mottagare av den heliga pipa hon hade med sig. En pipa som skulle vara en bild för fred och hjälpare i nöd. När hon lämnat lägret, förvandlades hon till en vit buffelkalv som skuttade i väg över kullarna. Det var den sköna solens och månens dotter. Denna pipa är ännu bevarad av ättlingar till Buffel-som-går-på-bakbenen, enligt dem så hände detta tio generationer tillbaka i tiden (under hälften av 1600-talet). Pipan förvaras tillsammans med andra heliga saker i ett skinnpaket ännu i dag. Siouxindianerna tog drömmar på alvar och rättade sig efter dem; drömmarna var inspirerade av högre makt. Drömmar om tex djur förde med sig vissa förplikterser, men att drömma om åskan var det ödesdigraste av allt.
S*Commanchero's
Comanche indianer
De kallade sig själva Ne-me-ne eller Nimenim vilket betyder folket, de bebodde nordvästra Texas. Till huvuddel var de buffeljägare men ägnade också sin tid åt jordbruk. De var berömda för sin skicklighet osm ryttare, hästkarlar och även sör sitt mod, sin krigiskhet samt fasta hållning. De emmigrerade troligtvis från dagens Wyoming där de var allierade med shoshonerna. Med tanke på att deras språk är en dialekt inom shoshonespråket lär de också på något sätt vaa släktnigar med Shoshoneindianerna. Innan de började att kriga mot USA hade de krigat mot både spanjorerna och apacherna. På 1800-talet allierade de sit med Kiowa stammen och utökade på så vis sina härjningar som ett resultat. Liksom de allra flesta indianstammar skrev comancheindianerna avtal med USA, de flesta blev naturligtvis förr eller senare i vanlig ordning brutna av USA. De flyttades till reservat i fOklahoma i 1867 men de fortsatte med sina räder fram tom 1874-75 då de till slut besegrades. Det fanns 7 000Comancheindianer i USA år 1700, i 1985 hade siffran reducerats till 3 600.
Comanche indianer, södra prärieområdet under 1800-talet till 1900-talet
"Comanche" ... ett vardagligt ord som hittas i många olika verk som t.ex. fiction, TV-program, videospel, militära maskiner m m., ordet (namnet) tror man kom från den spanska översättningen av comanchernas namn bland Uteindianerna (Kohmahts) vilket betyder Dem som är emot oss, eller De som vill slåss mot oss. Comancherna själva kallar sig Numunuh vilket betyder människorna. Tidiga explorare kände dem som Padouca vilket är det namn som Siouxindianerna hade för dem. Comanchespråket är enligt denna Internetsida Uto-Aztekiskt, och det är mycket nära besläktat med Shoshonespråket (Utedialekten).
Innan de kom åt hästen och senare sakta men säkert flyttade till det södra prärieområdet omkring 1700-talet, hade comancherna i huvudsak varit jägare men även samlare av den föda som naturen erbjuder i form av plantor, frukt, svamp, rötter osv. De flyttade, attakerade, erövrade marker som beboddes av andra stammar som t.ex. Crow-, Cherokee-, Creek-, Choctaw- och Apacheindianerna. Området som de senare skulle komma att kontrollera blev känt som Comancheria.
Man tror idag att comancherna var de första folken i prärieområdet som började att använda hästen under deras resor, jakter och attacker. De försåg även de vita som var på väg västerut till San Fransisco i 1849 med hästar. Liksom med flera andra av präriestammarna var också comancherna beroende av buffeln för mat, kläder och tipiskydd.
Comancherna var inte en starkt sammanhållen stamm, de var dessutom uppdelade i mellan 8 och 12 självstyrande understammar som normalt saknade den vanliga ledar- och militära organisationen som man fann inom andra stammar i området. Comanchernas befolkningsantal var mycket varierande från fall till fall p.g.a. alla konflikter som stammarna var inblandade i. Troligtvis finns omkring 11 000 ättlingar av comancher i USA idag.
Med tanke på att comancheaerna var mer inblandade i konflikter än i berättelser eller dokumenteringar av olika händelser, är det mästa av den informationen som vi idag har tillgång till s.k. tredjehands information.
KÄLLA: Comanche Indian
Spridningen av hästar
De första präriestammarna som kom åt hästarna var Comanche, Kiowa och Kiowa-Apache.
Tipit
Crow-, Hidatsa-, Blackfoot-, Sarsi-, Ute-, Shoshone-, Omaha- och Comanche använde fyra stolpar. Genom observationer och erfarenhet har proffesor W. S. Campbell funnit att tipis med tre stolpar är att föredra därför att det står emot starka vindar bättre.
Alla prärie-tipis var bra mycket mer imponerande än de kanadensiska tipin som hittades bland kanada-stammar som Siberians och Lapps. Destinktivt med prärietipit jämfört med tipin på annat håll är rökflapparna vid tipits topp. Brasan var plaserad i tipits center så att när röken steg rakt upp försvan den ut genom hålet högst upp i tältets tak. (Flapparna kallas också "öron"). Genom att flytta två extra stålpar kunde man öppna och stänga öronen vid behov. Ingången var smal och normalt riktat åt öster.
Tobak
Comanche var beroende av deras leveranser av tobak från Mexicanarna.
Tama och transport djur
Det enda tama djuret innan den vita mannens ankomst till prärieområdet var hunden. Hundarna som fanns bland indianerna vid denna tiden var två varianter, en större skogsvargliknande och en mindre prärievarg liknande. Comanche hade hunden enbart som husdjur enligt ryckten men det fanns dessutom de indianerna som åt hundkött därav Arapaho, så mycket faktiskt att grannstammar kallade dem för hundätarna. Dakota indianerna lade speciell vikt på att äta hund vid speciella sermoniella tidpunkter och seden verkar ha spridit sig till stora områden framförallt under gräsdansen.
Hunden användes till olika arbeten men vanligtvis inte till själva jakten, däremot kunde den användas som packdjur. Med andra ord hunden kunde bära eller dra kött, kinn och övriga föremål under vandringar, jakt m m. Men som tidigare nämt fanns det även andra omroden där hunden användes i form av arbete. Hundar är som känt mycket duktiga vaktdjur, indianernas hundar var absolut inget undantag, tvärtom extremt agressiva och farliga mot främlingar. Utan någon som helst resarvation av att anfalla och slita en främling i stycken hade hundarna även betydelse och värde i form av skydd.
Med tiden blev hästen den högst värderade ägodelen. Med hästen betalade man för sermoniala förmåner och en blivande man kunde betala en flickas far med 10 hästar för flickan. En social ställning kunde bli höjd för en indian som hade hästar att ge bort eller låna ut till de som inte hade hästar. Få indianstammar åt hästkött utom i fall då svält rådde. Även Comanche åt hästen då det inte fanns något annat att äta men i motsats till vandrande asiatiska stammar mjölkades aldrig en häst av indianer.
Som fotgängare hade prärieindianerna flera hjälpmedel utöver travoisen som bland annat (cradleboard) ryggvagga burna av mödrar på sina ryggar. I motsats till Pima indianerna, använde prärie stammarna inte vaggan enbart för att spädbarnet ska ha något att sova i men även ett redskap att transportera barnet i. Medan Pueblo kvinnor bar på vaggan i sina armar en präriemor transporterade vaggan på sin rygg med hjälp av ett hjortskinn snöre runt barnets bröst och överarmar. Vaggan kunde även hänga från en sadel på en häst under längre marsher. Kiowa, Comanche och Dakota stammarnas vaggor betog av en ficka av skinn extremt broderat med pärlor som i sin tur var fäst till en ram bestående av två platta pinnar som var utåtböjda bot botten. Blackfoot, Kutenai, Crow, Nez Perce, Shoshone och Ute varianten var u-format på topp och blev tunnare ju närmare botten (fötterna) den kom.
Klädsel och personlig dekoration
Nödvändig klädsel var tillverkad av behandlad och bearbetad skinn. På grund av den lätta tillgängligheten av tyg efter indianen kom i kontakt med den vite mannen är det svårt att bli specifik på hur kläderna som indianerna bar på såg ut. Detta beror på att klädesplaggen varierade mycket mellan olika stammar och den information som finns tillgänglig är inte tillräcklig därför att informationen som man har fått av de tidiga vita resenärerna i detta området är rätt så allmän och otydlig vad varje enskild stam beträffar.
Huden, kropp och ansikte
Kropps och ansiktfärg var vanlig, röd färg var dock vanligast. De olika färg nyanserna fick indianerna fram från att bearbeta olika delar från djur och plantor. Män plockade ut alla håren ur sina ansikten, till och med Comanche indianerna plockade ut även håret från sina ögonbryn så sent som en generation sen.
Korg vävning
Det fanns flera olika tekniker för korg vävning som användes av diverse stammar, men de s.k. äkta korgarna producerades endast bland byarna och stammar i ytterområdena som t.ex. Ute och Shoshone. Mandan, Hidatsa, Arikara och Pawnee däremot, tillverkade fatliknande korgar. Små grunda korgar, spel brickor av upprullad teknik är en förtjänst som går till Pawnee, Arikara, Mandan, Kiowa, Comanche, Cheyenne och Arapaho.
Skinn och läder arbete
Skinn objekt var av antingen ogarvat eller garvat läder. Oavsett vilket så blev skinnet utsträckt mellan stolpar i marken med pälsen nedåt, sedan skavde man bort all fett, muskler och övriga rester med ett speciellt tandat verktyg. Efter att skinnet hade suttit utsträckt mellan stolparna i flera dagar under den stekande solen kvinnor skrapade ner skinnet till en jämn tjocklek med en skarv yxa av hjorthorn. Om hon önskade att ta bort pälsen vändes skinnet med pälsen uppåt och skrapad med skarv yxan. Med denna avhårnings metoden avslutades skinnbehandlingen.
Vapen
Pilar, bågar, klubbor, spjut och sköldar var vapnen som användes i krigföring i likhet med jakt. Pilbågar var av antingen trä eller av horn och var jämförelsevis korta dock enligt Omahaindianerna var de längre innan introduktionen av hästen. Ask var att föredra bland omahaerna och osagerna, orange (bois d´arc) bland Comanche och chokecherry bland Cree. Crow historier syftar på att de använde cederträ, men Chicagos Natural History Museum har flera Crow bågar av hickoryträ samt en av ask. Vissa bågar hade till och med senor eller muskler klistrade på baksidan av dem för att stärka dem. Dessa bågar var emellertid endast använda av Ute, Crow, Blackfoot, Prärie-Cree, Cheyenne och Hidatsa men inte av Omahaindianerna.
Pilar varierade mycket i längder. För jakt av smådjur, fågel och träning behövdes inga spetsar. För mer allvarligt bruk fäste indianerna spetsar av sten, ben, horn eller i senare tid metall med hjälp av senor från djur.
Spjut konstant spinnande, inte kastade användes i jakt på samma sätt som i strid. Comanche på hästrygg använde ofta detta vapen under buffel jakterna. I strid endast modiga krigare hade rätt att bära spjut. Spjutet spelade en viktig roll i det militära bland många stammar.
Organisationer
Lokala grupper (Band)
Comanche hade under en period 13 olika band, var av fyra var speciellt viktiga. De hade namn som: Bränt kött, Tillverkar väskor medan man vandrar, De som flyttar ofta dessa namn var smeknamn.
KONST
De geometriska symbolerna på robs faller in i ett litet antal kategorier varav två är speciellt framstående bland Dakota Siouxerna. Det typiska kvinnoplagget visar en ram runt en rektangulär yta som innehåller flera mindre figurer och befinner sig i ett karaktaristiskt i mitten av klädedräkten. Den karaktaristiska mansplagget visar en svart krigs huvudbonad, mönstret har en gemensam medelpunkt (dvs. den är koncentrisk) av cirklar med ett antal små utstrålande figurer som är vardera sammansatt av två likbenta trianglar som föreställer fjädrar. Mycket anorlunda men endast känt bland Comanche och deras grannar verkar ha varit en ram med en centrilaserad timglas mönster som omringar mindre symboler. Röd är den dominerande färgen i de geometriskt mönstrade verken, men gult och blått var också använt mycket ofta.
Det andliga troendet
Under den allmäna jakten försökte en Comanche trollkarl att blokera alla utvägar för deras byten bestående av hjort genom att korsa pinnar som var dekorerade med antilophovar. När djuren var omringade dödade han en specifik antilop enligt deras mytologi genom att peka på den utvalda antilopen med en av hovarna. Andra stammar använde sig av liknande föremål när de jagade buffel.
Drömsyningar
Om i en drömsyn en individ bad till först och främst en övernaturlig buffel, en annan till en örn och en tredje till en morrgonstjärna (Venus) uppstår en fråga, hur stod dessa drömsyningar i förhållande till varandra? Med Comanche och Crow blev detta ett problem endast stammedlemmar var oens om något. Vardera man föll tillbaka på sin egen personliga beskyddare och fallet (från fall till fall) visade vems beskyddare som var starkare.
Shamanism
Motsatsen till de indianer som hade försökt att uppnå en drömsyn men misslyckats fanns andra indianer som hade extrem framgång och hade fått utomordentliga krafter från andarna. Sådana människor kallades maxpé eller wakan och på engelska kan de kallas medicinemen eller om man lånar ett Siberianskt namn "shamans" - på svenska Shamaner.
På 1890-talet misstänkte vissa comancheier en översättare av högförräderi, de tillverkade ett image av honom och överrumplade det med lera , resultatet som de åstadkom sägs vara att individen dog av förblödning (Latin: haemorrhagia). Denna beteelse var i linje med Basin culturen.
I den södra delen av prärien från Sierra Madre i Mexikos norra delar upp till de södra delen av Wichitabergen ockuperade Comanchestammen. Norr om comancheiernas marker fanns jakt markerna av Kiowafolket i Kansas. Norr om Comanche markerna fanns jakt marker av Kiowafolket i Kansas. I Colorado fanns Arapaho, Ute och Shoshoni. Cheyenne och Nez Perce fanns i wyoming och Montana, där fanns också Oglala Sioux och Hunkpapa Sioux. Norr om Dakotasioux fanns Mandan, Hidatsa och Blackfoot. Alla levde de på bisonoxen. Man utgår från att de första räder mellan olika stammar måste ha skett innan 1800 talet, Pawnee var nämligen redan utpekade fiender till de andra stammarna vid det datumet.
Indian Namn
Native Amerikanska namn och dess betydelse.
Female
ABEDABUN: Cheyenne name meaning "sight of day."
ABEQUA, ABEQUE: Cheyenne name meaning "stays at home."
ABETZI: Omaha name meaning "yellow leaf."
ABEY: Omaha name meaning "leaf."
ABEYTU: Omaha name meaning "green leaf."
ADOETTE: "large tree"
ADSILA: Cherokee name meaning "blossom."
AIYANA: "eternal blossom"
ALAMEDA: "grove of cottonwood"
ALAQUA: "sweet gum tree"
ALAWA: Algonquin name meaning "pea."
ALGOMA: "valley of flowers"
ALSOOMSE: Algonquin name meaning "independent."
ALTSOBA: Navajo name meaning "all war."
AMADAHY: Cherokee name meaning "forest water."
AMAYETA: Miwok name. Meaning is "unknown"
AMITOLA: "rainbow"
ANABA: Navajo name meaning "returns from war."
ANEVAY: "superior"
ANGENI: "spirit"
ANGWUSNASOMTAQA: Hopi name meaning "crow mother spirit."
ANKTI: Hopi name meaning "repeat dance."
ANNA: Algonquin name meaning "mother."
ANPAYTOO: Sioux name meaning "radiant."
APONI: "butterfly"
AQUENE: "peace"
ASDZA: Navajo name meaning "woman."
AT'EED: Navajo name meaning "girl."
ATEPA: Choctaw name meaning "wigwam."
AWANATA: Miwok name meaning "turtle."
AWENASA: Cherokee name meaning my "home."
AWENDELA: "morning"
AWENTIA: "fawn"
AWINITA: Cherokee name meaning" fawn."
AYASHE, AYASHA: Cheyenne name meaning l"ittle one."
AYITA: Cherokee name meaning "first to dance."
BENA: "pheasant"
BLY: "tall"
CATORI: Hopi name meaning "spirit."
CHA'KWAINA: Hopi name meaning "one who cries."
CHA'RISA: Hopi name meaning "elk."
CHAPA: Sioux name meaning "beaver."
CHENOA: dove
CHEPI: Algonquin name meaning" fairy."
CHILAILI: "snowbird"
CHIMALIS: "bluebird"
CHITSA: "fair"
CHOCHMINGWU: Hopi name meaning "corn mother."
CHOLENA: "bird"
CHOSOVI: Hopi name meaning "bluebird."
CHOSPOSI: Hopi name meaning "bluebird eye."
CHU'MANA: Hopi name meaning "snake maiden."
CHU'SI: Hopi name meaning "snake flower."
CHUMANI: Sioux name meaning "dewdrops."
COCHETA: "stranger"
DENA: "valley"
DEZBA: Navajo name meaning "goes to war."
DIBE: Navajo name meaning "sheep."
DOBA: Navajo name meaning "no war."
DOLI: Navajo name meaning "bluebird."
DONOMA: Omaha name meaning "sight of the sun."
DYANI: "deer"
EHAWEE: Sioux name meaning "laughing maiden."
ENOLA: "solitary"
ETENIA: "rich"
EYOTA: "great"
FALA: Choctaw name meaning "crow."
FLO: "arrow"
GAHO: "mother"
GALILAHI: Cherokee name meaning "attractive."
HAKIDONMUYA: Hopi name meaning "time of waiting moon."
HALOKE: Navajo name meaning "salmon."
HALONA: "of happy fortune"
HANTAYWEE: Sioux name meaning "faithful."
HAUSIS, HAUSISSE: Algonquin name meaning "old woman."
HEHEWUTI: Hopi name meaning "warrior mother spirit."
HELKI: Miwok name meaning "touch."
HONOVI: Hopi name meaning "strong deer."
HUATA: Miwok name meaning "carrying seeds in a basket."
HUMITA: Hopi name meaning "shelled corn."
HURIT: Algonquin name meaning "beautiful."
HUYANA: Miwok name meaning "falling rain."
IMALA: "disciplines"
ISI: Choctaw name meaning "deer."
ISTAS: "snow"
ITUHA: "sturdy oak"
ITUHA: "white stone"
KACHINA: Hopi name meaning "spirit, sacred dancer."
KAI: Navajo name meaning "willow tree."
KAKAWANGWA: Hopi name meaning "bitter."
KALISKA: Miwok name meaning "coyote chasing deer."
KANTI: Algonquin name meaning "sings."
KASA: Hopi name meaning "dressed in furs."
KAYA: Hopi name meaning elder sister."
KEEGSQUAW: Algonquin name meaning "virgin."
KEEZHEEKONI: Cheyenne name meaning "burning fire."
KIMAMA: Shoshone name meaning "butterfly."
KIMI: Algonquin name meaning "secret."
KIMIMELA: Sioux name meaning "butterfly."
KINEKS: "rosebud"
KIWIDINOK: Cheyenne name meaning "of the wind."
KOKO: Blackfoot name meaning "night."
KOKYANGWUTI: Hopi name meaning "spider woman at middle-age."
KOLENYA: Miwok name meaning "coughing fish."
KUWANLELENTA: Hopi name meaning "to make beautiful surroundings."
KUWANYAMTIWA: Hopi name meaning "beautiful badger going over the hill."
KUWANYAUMA: Hopi name meaning "butterfly showing beautiful wings."
LEOTIE: "flower of the prairie"
LENMANA: Hopi name meaning "flute girl."
LEQUOIA: meaning unknown (probably an alteration of sequoia, name of a giant redwood tree)
LILUYE: Miwok name meaning "singing chicken hawk that soars."
LISELI: Zuni name. Meaning "unknown"
LITONYA: Miwok name meaning "darting hummingbird."
LOMAHONGVA: Hopi name meaning "beautiful clouds arising."
LOMASI: "pretty flower"
LULU: "rabbit"
LUYU: "wild dove"
MACAWI: Sioux name meaning "generous."
MAGASKAWEE: Sioux name meaning "graceful."
MAGENA: "moon"
MAHAL: "woman"
MAHU: Hopi myth name.
MAI: "coyote"
MAKA: Sioux name meaning "earth."
MAKAWEE: Sioux name meaning "mothering."
MAKKITOTOSIMEW: Algonquin name meaning "she has large breasts."
MALIA: Zuni name meaning "bitter."
MALILA: Miwok name meaning "fast salmon swimming up a rippling stream."
MANABA: Navajo name meaning "return to war."
MANKALITA: Zuni name. Meaning "unknown"
MANSI: Hopi name meaning "plucked flower."
MAPIYA: Sioux name meaning "sky."
MARALAH: "born during an earthquake"
MAUSI: "plucks flowers"
MEDA: "prophetess"
MELI: Zuni name meaning "bitter."
MEMDI: "henna"
MEOQUANEE: Cheyenne name meaning "wears red."
MIGISI: Cheyenne name meaning "eagle."
MIAKODA: "power of the moon"
MIGINA: Omaha name meaning "returning moon."
MIKA: "intelligent raccoon"
MIMITEH: Omaha name meaning "new moon."
MINAL: "fruit"
MISAE: Osage name meaning "white sun."
MITUNA: Miwok name meaning "wraps salmon in willow leaves."
MONA: "gathered of the seed of a jimson weed"
MOSI: Navajo name meaning "cat."
MUNA: Hopi name meaning "overflowing spring."
NADIE: Algonquin name meaning" wise."
NAHIMANA: Sioux name meaning "mystic."
NAMID: Cheyenne name meaning "star dancer."
NARA: from Nara
NASCHA: Navajo name meaning "owl."
NASHOTA: "twin"
NATA: "speaker"
NIABI: Osage name meaning "fawn."
NIDAWI: Omaha name meaning "fairy."
NIJLON: Algonquin name meaning "mistress."
NINA: "strong"
NITA: Choctaw name meaning "bear."
NITTAWOSEW: Algonquin name meaning "she is not sterile."
NITUNA: "daughter"
NOKOMIS: Cheyenne name meaning "grandmother."
NOVA: Hopi name meaning "chases butterfly."
NUKPANA: Hopi name meaning "evil."
NUMEES: Algonquin name meaning "sister."
NUNA: land
NUTTAH: Algonquin name meaning "my heart."
ODAHINGUM: Cheyenne name meaning "rippling water."
OGIN: "wild rose"
OLATHE: "beautiful"
OMINOTAGO: Cheyenne name meaning "beautiful voice."
OMUSA: Miwok name meaning "misses with arrows."
ONATAH: Iroquois name meaning "of the earth."
ONAWA: "wide awake"
ONIDA: "the one searched for"
OOLJEE: Navajo name meaning "moon."
OOTA DABUN: Algonquin name meaning "day star."
ORENDA: Iroquois name meaning "magic power."
PAKWA: Hopi name meaning "frog."
PAKUNA: Miwok name meaning "deer jumping downhill."
PAMUYA: Hopi name meaning "water moon."
PAPINA: Miwok name meaning "vine growing around an oak tree."
PATI: Miwok name meaning "break by twisting."
PAUWAU: Algonquin name meaning "witch."
PAVATI: Hopi name meaning "clear water."
PETA: Blackfoot name meaning "golden eagle."
PETUNIA: flower name
POLIKWAPTIWA: Hopi name meaning "butterfly sitting on a flower."
POLOMA: Choctaw name meaning "bow."
POSALA: Miwok name meaning "farewell to spring flowers."
POWAQA: Hopi name meaning "witch."
PTAYSANWEE: Sioux name meaning "white buffalo."
PULES: Algonquin name meaning "pigeon."
ROZENE: "rose"
SAHKYO: Navajo name meaning "mink."
SALALI: Cherokee name meaning squirrel."
SANUYE: Miwok name meaning "red cloud at sundown."
SATINKA: "magical dancer"
SHADA: "pelican"
SHADI: Navajo name meaning "older sister."
SHESHEBENS: Cheyenne name meaning "small duck."
SHIDEEZHI: Navajo name meaning "younger sister."
SHIMA: Navajo name meaning "mother."
SHIMASANI: Navajo name meaning "grandmother."
SHUMAN: Hopi name meaning "rattlesnake handler."
SIHU: Hopi name meaning "flower."
SINOPA: Blackfoot name meaning "fox."
SISIKA: "bird"
SITALA: Miwok name meaning "of good memory."
SITSI: Navajo name meaning "daughter."
SOKANON: Algonquin name meaning "rain."
SOKW: Algonquin name meaning "sour."
SOOLEAWA: Algonquin name meaning "silver."
SOYALA: Hopi name meaning "time of the winter solstice."
SULETU: Miwok name meaning "flies."
SUNKI: Hopi name meaning "to catch up with."
TABLITA: Hopi name meaning "tiara."
TADEWI: Omaha name meaning "wind."
TADITA: Omaha name meaning "one who runs."
TAIGI, TAINI: Omaha name meaning "returning moon."
TAIMA: "thunder"
TAIPA: Miwok name meaning "spread wings."
TAKALA: Hopi name meaning "corn tassel."
TAKCHAWEE: Sioux name meaning "doe."
TAKHI: Algonquin name meaning "cold."
TALA: "wolf"
TALULAH: Choctaw name meaning "leaping water."
TALUTAH: Sioux name meaning "blood-red."
TAMA: "thunder"
TANSY: Hopi name meaning "name of a flower."
TAYANITA: Cherokee name meaning "young beaver."
TEHYA: "precious"
TIPONI: Hopi name meaning "child of importance."
TIS-SEE-WOO-NA-TIS: Cheyenne name meaning "she who bathes with her knees."
TIVA: Hopi name meaning "dance."
TOLINKA: Miwok name meaning "flapping ear of a coyote."
TOTSI: Hopi name meaning "moccasins."
TUWA: Hopi name meaning "earth."
UNA: Hopi name meaning "remember."
URIKA: Omaha name meaning "useful to all."
UTINA: meaning "unknown"
WACHIWI: Sioux name meaning "dancer."
WAKANDA: Sioux name meaning "possesses magical power."
WAKI: Hopi name meaning "shelter."
WANETA: "charger"
WAUNA: Miwok name meaning "singing snow goose."
WEEKO: Sioux name meaning "pretty."
WENONA: "firstborn daughter"
WICAPI WAKAN: Dakota name meaning "holy star."
WIHAKAYDA: Sioux name meaning "little one."
WIKIMAK: Algonquin name meaning" wife."
WINEMA: "chief"
WINONA, WENONA, WENONAH: Sioux name meaning "giving."
WITASHNAH: Sioux name meaning "virginal."
WUTI: Hopi name meaning "woman."
WYANET: "beautiful"
YAMKA: Hopi name meaning "blossom."
YAZHI: Navajo name meaning "little one."
YEPA: "snow woman"
YOKI: Hopi name meaning "rain."
ZALTANA: "high mountain"
ZIHNA: Hopi name meaning "spins."
ZITKALA: Dakota name meaning "bird."
Male
ABUKCHEECH: Algonquin name meaning "mouse."
ACHAK: Algonquin name meaning "spirit."
ADAHY: Cherokee name meaning "lives in the woods."
AHANU: Algonquin name meaning "he laughs."
AHIGA: Navajo name meaning "he fights."
AHILIYA: Hopi name. Meaning "unknown"
AHMIK: "beaver"
AHOTE: Hopi name meaning "restless one."
AHTUNOWHIHO: Cheyenne name meaning "one who lives below."
AKANDO: "ambush"
AKECHETA: Sioux name meaning "fighter."
AKULE: "looks up"
ALO: Hopi name meaning "spiritual guide."
ALOSAKA: Hopi myth name
ANAKAUSUEN: Algonquin name meaning "worker."
ANOKI: "actor"
APENIMON: "worthy of trust"
APONIVI: Hopi name meaning "where the wind blows down the gap."
ARANCK: Algonquin name meaning "stars."
ASHKII: Navajo name meaning "boy."
ASKOOK: Algonquin name meaning "snake."
ASKUWHETEAU: Algonquin name meaning "he keeps watch."
ATA'HALNE': Navajo name meaning "he interrupts."
AVONACO: Cheyenne name meaning "lean bear."
AWAN: "somebody"
AYAWAMAT: Hopi name meaning "one who follows orders."
BEMOSSED: "walker"
BIDZIIL: Navajo name meaning "he is strong."
BILAGAANA: Navajo name meaning "white person."
BIMISI: "slippery"
BODAWAY: "fire-maker"
CHA'AKMONGWI: Hopi name meaning "crier chief."
CHA'TIMA: Hopi name meaning "the caller."
CHANKOOWASHTAY: Sioux name meaning "good road."
CHANSOMPS: Algonquin name meaning "locust."
CHAS-CHUNK-A: Winnebago name meaning "wave."
CHAVATANGAKWUNUA: Hopi name meaning "short rainbow."
CHAYTON: Sioux name meaning "falcon."
CHESMU: "gritty"
CHEVEYO: Hopi name meaning "spirit warrior."
CHOCHMO: Hopi name meaning "mud mound."
CHOCHOKPI: Hopi name meaning "throne for the clouds."
CHOCHUSCHUVIO: Hopi name meaning "white-tailed deer."
CHOGAN: Algonquin name meaning "blackbird."
CHOOVIO: Hopi name meaning "antelope."
CHOVIOHOYA: Hopi name meaning "young deer."
CHOWILAWU: Hopi name meaning "joined together by water."
CHU'A: Hopi name meaning "snake."
CHUCHIP: Hopi name meaning "deer spirit."
CHUNTA: Hopi name meaning "cheating."
CIQALA: Dakota name meaning "little one."
DELSIN: "he is so"
DEMOTHI: "talks while walking"
DICHALI: "speaks a lot"
DOHOSAN: "bluff"
DUSTU: Cherokee name. Meaning "unknown"
DYAMI: "eagle"
ELAN: "friendly"
ELKI: Miwok name. Meaning "unknown"
ELSU: flying falcom
ELUWILUSSIT: Algonquin name meaning "holy one."
ENAPAY: Sioux name meaning "brave."
ENKOODABOOAOO, ENKOODABAOO: Algonquin name meaning "one who lives alone."
ENYETO:" walks as a boar"
ETCHEMIN: Algonquin name meaning "canoe man."
ETLELOOAAT: Algonquin name meaning "shouts."
ETU: "sun"
EZHNO: "solitary"
GAAGII: Navajo name meaning "raven."
GAD: Navajo name meaning "juniper tree."
GOSHEVEN: "leaper"
GUYAPI: frank
HAHKETHOMEMAH, HARKAHOME: Cheyenne name meaning "little robe."
HAHNEE: "beggar"
HAKAN: "fire"
HANIA: Hopi name meaning "spirit warrior."
HASSUN: Algonquin name meaning "stone."
HASTIIN: Navajo name meaning "man."
HAWIOVI: Hopi name meaning "going down the ladder."
HE-LUSH-KA: Winnebago name meaning "fighter."
HEAMMAWIHIO: Cheyenne name meaning "wise one above."
HELAKU: "full of sun"
HELKI: Miwok name meaning "touch."
HESKOVIZENAKO: Cheyenne name meaning "porcupine bear."
HESUTU: Miwok name meaning "yellow jacket nest rising out of the ground."
HEVATANEO: Cheyenne name meaning "hairy rope."
HEVOVITASTAMIUTSTO: Cheyenne name meaning "whirlwind."
HIAMOVI: Cheyenne name meaning "high chief."
HINUN: "myth name"
HINTO: Dakota name meaning "blue."
KOHKAHYCUMEST: Cheyenne name meaning "white crow or white antelope."
HOHNIHOHKAIYOHOS, NEEHEEOEEWOOTIS: Cheyenne name meaning "high-backed wolf."
HOK'EE: Navajo name meaning "abandoned."
HONANI: Hopi name meaning "badger."
HONAW: Hopi name meaning "bear."
HONIAHAKA: Cheyenne name meaning "little wolf."
HONON: Miwok name meaning "bear."
HONOVI: "strong"
HOTAH: Sioux name meaning "white."
HOTOTO: Hopi name meaning "warrior spirit who sings; he who whistles"
HOTUAEKHAASHTAIT: Cheyenne name meaning "tall bull."
HOWAHKAN: Sioux name meaning "of the mysterious voice."
HOWI: Miwok name meaning "turtle-dove."
HURITT: Algonquin name meaning "handsome."
IGASHO: "wanders"
ISTAQA: Hopi name meaning "coyote man."
INTEUS: "has no shame"
ISTU: "sugar"
IYE: "smoke"
JACY: "moon"
JOLON: "valley of the dead oaks"
KACHADA: Hopi name meaning "white man."
KAGA: "chronicler"
KAJIKA: "walks without sound"
KANGEE: Sioux name meaning "raven."
KELE: Hopi name meaning "sparrow."
KEME: Algonquin name meaning "secret."
KESEGOWAASE: Algonquin name meaning "swift."
KESTEJOO: Algonquin name meaning "slave."
KITCHI: Algonquin name meaning "brave."
KNOTON: "wind"
KOHANA: Sioux name meaning "swift."
KOLICHIYAW: Hopi name meaning "skunk."
KONO: Miwok name. meaning "unknown"
KOSUMI: Miwok name meaning "fishes for salmon with spear."
KOTORI: Hopi name meaning "screech owl spirit."
KUCKUNNIWI: Cheyenne name meaning "little wolf."
KURUK: Pawnee name meaning "bear."
KWAHU: Hopi name meaning "eagle."
KWATOKO: Hopi name meaning "bird with big beak."
LANGUNDO: "peaceful"
LANSA: Hopi name meaning "lance."
LANU: Miwok name. Meaning "unknown"
LAPU: Hopi name meaning "cedar bark."
LEN: Hopi name meaning "flute."
LENNO: "man"
LEYATI: Miwok name meaning "shaped like an abalone shell."
LISE: Miwok name meaning "salmon head rising above water."
LIWANU: Miwok name meaning "growl of a bear."
LOKNI: Miwok name meaning "rain falls through the roof."
LONATO:" flint"
LOOTAH: Sioux name meaning "red."
MACHAKW: Hopi name meaning "horny toad."
MACHK: Algonquin name meaning "bear."
MAHKAH: Sioux name meaning "earth."
MAHPEE: Sioux name meaning "sky."
MAKKAPITEW: Algonquin name meaning "he has large teeth."
MAKYA: Hopi name meaning "eagle hunter."
MANIPI: "amazing"
MANTOTOHPA: Cheyenne name meaning "four bears."
MASICHUVIO: Hopi name meaning "gray deer."
MASKA: "strong"
MASOU: "myth name"
MATCHITEHEW: Algonquin name meaning "he has an evil heart."
MATCHITISIW: Algonquin name meaning "he has bad character."
MATOSKAH: Sioux name meaning "white bear."
MATUNAAGA: Algonquin name meaning "fights."
MATWAU: Algonquin name meaning "enemy."
MAZA BLASKA: Dakota name meaning "flat iron."
MEGEDAGIK: Algonquin name meaning "kills many."
MELKEDOODUM: Algonquin name meaning "conceited."
MELVERN: meaning "unknown"
METURATO, MOKATAVATAH, MOKETAVATO, MOKETAVETO, MOKETOVETO, MOKOVAOTO, MOTAVATO: Cheyenne name meaning "black kettle."
MILAP: "charitable"
MINGAN: "gray wolf"
MINNINNEWAH: Cheyenne name meaning "whirlwind."
MISU: Miwok name meaning "rippling brook."
MOCHNI: Hopi name meaning "talking bird."
MOJAG: "never silent"
MOKI: Hopi name meaning "deer."
MOLIMO: Miwok name meaning "bear walking into shade."
MOMUSO: Miwok name. Meaning "unknown"
MONA: Miwok name meaning "gathers jimson weed seed."
MONGWAU: Hopi name meaning "owl."
MOTEGA: "new arrow"
MUATA: Miwok name meaning "yellow jackets inside a nest."
MUKKI: Algonquin name meaning "child."
MURACO: "white moon"
NAALNISH: Navajo name meaning "he works."
NAALYEHE YA SIDAHI: Navajo name meaning "trader."
NAHCOMENCE: Cheyenne name meaning "old bark."
NAHELE: "forest"
NAHIOSSI: Cheyenne name meaning "has three fingers."
NAPAYSHNI: Sioux name meaning "strong, courageous."
NASTAS: Navajo name meaning "curve like foxtail grass."
NAWAT: "left-handed"
NAWKAW: Winnebago name meaning "wood."
NAYATI: "he who wrestles"
NEKA: "wild goose"
NIGAN: "ahead"
NIICHAAD: Navajo name meaning "swollen."
NIKITI: "round, smooth"
NITIS: "friend"
NIXKAMICH: Algonquin name meaning "grandfather."
NIYOL: Navajo name meaning "wind."
NODIN: "wind"
NOOTAU: Algonquin name meaning "fire."
NOSH, NOSHI: Algonquin name meaning "father."
NUKPANA: Hopi name meaning "evil."
OCUMWHOWURST, OCUNNOWHURST: Cheyenne name meaning "yellow wolf."
ODAKOTA: Sioux name meaning "friend."
OGALEESHA: Sioux name meaning "wears a red shirt."
OHANKO: "reckless"
OHANZEE: Sioux name meaning "shadow."
OHCUMGACHE, OKHMHAKA: Cheyenne name meaning "little wolf."
OHITEKAH: Sioux name meaning "brave."
OMAWNAKW: Hopi name meaning "cloud feather."
OTAKTAY: Sioux name meaning "kills many."
OTOAHHASTIS: Cheyenne name meaning "tall bull."
OTOAHNACTO: Cheyenne name meaning "bull bear."
OURAY: "arrow"
OYA: Miwok name. Meaning "unknown"
PACHU'A: Hopi name meaning "feathered water snake."
PACO: "eagle"
PAHANA: Hopi name meaning "lost white brother."
PAJACKOK: Algonquin name meaning "thunder."
PALLATON: "warrior"
PANNOOWAU: Algonquin name meaning "he lies."
PAT: "fish"
PATAMON: "tempest"
PATWIN: "man"
PAYAT, PAY, PAYATT: "he is coming"
PAYTAH: Sioux name meaning "fire."
PINON: "myth name"
PIVANE: Hopi name meaning "weasel."
POWWAW: Algonquin name meaning "priest."
QALETAQA: Hopi name meaning "guardian of the people."
QOCHATA: Hopi name meaning "white man."
ROWTAG: Algonquin name meaning "fire."
SAHALE: "falcon"
SAKIMA: "king"
SANI: Navajo name meaning "the old one."
SEGENAM: Algonquin name meaning "lazy."
SEWATI: Miwok name meaning "curved bear claw."
SHILAH: Navajo name meaning "brother."
SHIRIKI: Pawnee name meaning "coyote."
SHIYE: Navajo name meaning "son."
SHIZHE'E: Navajo name meaning "father."
SHOEMOWETOCHAWCAWEWAHCATOWE: Cheyenne name meaning "high-backed wolf."
SICHEII: Navajo name meaning "grandfather."
SIK'IS: Navajo name meaning "friend."
SIKE: Navajo name meaning "he sits at home."
SIKYAHONAW: Hopi name meaning "yellow bear."
SIKYATAVO: Hopi name meaning "yellow rabbit."
SIWILI: "tail of the fox"
SKAH: Sioux name meaning "white."
SONGAN: "strong"
SOWI'NGWA: Hopi name meaning "black-tailed deer."
SUCKI: Algonquin name meaning "black."
SUNUKKUHKAU: Algonquin name meaning "he crushes."
T'IIS: Navajo name meaning "cottonwood."
TAHKEOME: Cheyenne name meaning "little robe."
TAHMELAPACHME: Cheyenne name meaning "dull knife."
TAIMA: "thunder"
TAKODA: Sioux name meaning "friend to everyone."
TANGAKWUNU: Hopi name meaning "rainbow."
TAREGAN: Algonquin name meaning "crane."
TASUNKE: Dakota name meaning "horse."
TATANKA-PTECILA: Dakota name meaning "short bull."
TATE: "he who talks too much"
TEETONKA: Sioux name meaning "talks too much."
TELUTCI, TUKETU: Miwok name meaning "bear making dust."
TIHKOOSUE: Algonquin name meaning "short."
TOCHO: Hopi name meaning "mountain lion."
TOGQUOS: Algonquin name meaning "twin."
TOHOPKA: Hopi name meaning "wild beast."
TOKALA: Dakota name meaning "fox."
TOOANTUH: Cherokee name meaning "spring frog."
TSE: Navajo name meaning "rock."
TSIISHCH'ILI: Navajo name meaning "curly-haired."
TUPI: Miwok name meaning "to pull up."
UZUMATI: Miwok name meaning "bear."
VAIVEAHTOISH, VAIVE ATOISH: Cheyenne name meaning "alights on the cloud."
VIHO: Cheyenne name meaning "chief."
VIPPONAH: Cheyenne name meaning "slim face."
VOHKINNE: Cheyenne name meaning "Roman nose."
VOISTITOEVITZ, VOISTTITOEVETZ: Cheyenne name meaning "white cow."
VOKIVOCUMMAST: Cheyenne name meaning "white antelope."
WAHANASSATTA: Cheyenne name meaning "he who walks with his toes turned outward."
WAHCHINKSAPA: Sioux name meaning "wise."
WAHCHINTONKA: Sioux name meaning "has much practice."
WAHKAN: Sioux name meaning "sacred."
WAKIZA: "desperate warrior"
WAMBLEE: Sioux name meaning "eagle."
WAMBLEESKA: Sioux name meaning "white eagle."
WAMBLI-WASTE: Dakota name meaning "good eagle."
WANAGEESKA: Sioux name meaning "white spirit."
WANAHTON: Sioux name meaning "charger."
WANIKIYA: Sioux name meaning "savior."
WAPI: "lucky"
WAQUINI: Cheyenne name meaning "hook nose."
WEAYAYA: Sioux name meaning "setting sun."
WEMATIN: Algonquin name meaning "brother."
WEMILAT: "of wealthy parents"
WICASA: Dakota name meaning "sage."
WIKVAYA: Hopi name meaning "one who brings."
WILNY: meaning "unknown"
WOHEHIV: Cheyenne name meaning "dull knife."
WOKAIHWOKOMAS: Cheyenne name meaning "white antelope."
WUYI: Miwok name meaning "soaring turkey vulture."
WYNONO: "firstborn"
YAHTO: Sioux name meaning "blue."
YANCY: "Englishman"
YANISIN: Navajo name meaning "ashamed."
YAS: Navajo name meaning "snow."
YISKA: Navajo name meaning "the night has passed."
YOSKOLO: meaning "unknown"
YUMA: "son of a chief"
Källa
|
|
 |
|
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS
|