V i, Lasse o Monika bor på landet i en liten by som heter Dorsilla - det är gammalsvenska och lär betyda "Tors häll". Hit flyttade vi 1981 med våra sex barn som nu alla är utflugna. Dottern Johanna bor kvar här hemma förstås i "lillstugan" med sin son och sambo. Vi jobbar båda i ett familjeföretag (som min far en gång startade, tillverkning av varmluftspannor för sädestorkar till bönderna). Lasse som är pensionär har svårt att helt lägga av. Jag har också i många år arbetat som läkarsekreterare i Enköping.
Lasse har tidigare haft grönlandshundar med vilka han tävlade, dels indiviuellt men även i spann i långlopp i bl.a Grövelsjön och i Noppikoski.
Själv har jag tidigare haft Welsh springer spaniel med uppfödning i liten skala.
Hur kom det då sig att vi skaffade svensk lapphund? Ja det var inte helt självklart i början men vi har aldrig ångrat oss.
När vi bestämde oss för att skaffa hund igen visste vi i alla fall att den skulle vara av nordisk ras. Vi tittade lite på olika raser och Lasse kom då att tänka på den svenska lapphunden som fanns i hans hemby Markitta utanför Gällivare. Samerna, familjerna Skum och Blind hade sina vintervisten där och han minns hundarna de hade som vallade renarna, hundarna var alltid med ute i skogen för att samla ihop renar. De lydde på kommandon på samiska. De var säkerligen inte helt renrasiga. Han minns speciellt en hund som hade mycket hår och snön fastnade i bollar. När de kom in i värmen hade de fullt sjå med att slicka bort all snö som fastnat i trampdynor och hår.
Då vi tänkt ha avel i liten omfattning har jag genomgått alla delkurser i SKK uppfödarutbildning genom Västmanlands KK./Monika
Se även Ceakkos dotters hemsida på
www.123minsida.se/Cuona
/Monika o Lars