 |
|
|
 |
|
|
|
 Varför är Söket så roligt att göra?
Sök, sök, sök,
här kommer jag att berätta om min syn på söket som Bruksgren. 
Hur det kom sig att jag blev tänd på Brukssök:
1994 åker jag med min unga hund Loppan på boxerläger. Jag har änteligen, efter många suktande år, hittat en kompis , med boxer, som vill åka med mig på boxerläger. Britt heter hon och har en en stor maffig boxerhanne som kallas för Brumbrum. Britt är en relativt nyvunnen Brukshundsklubbsentusiast, jag är detsamma, om än mer utmärkande NYvunnen!
"Ska vi kryssa i oss i söket?" frågar Britt när det var dags att anmäla sig. "Jomenvisst" säger jag och har inte en aaaaning om vad jag ger mig in på. Det rör mig inte heller speciellt mycket under den närmaste tiden. Men så tycker nog Britt att vi kanske ska forska lite i vad vi kommer att hamna i för situationer under den där kommande veckan. Det finns ju lite spirande intresse för sök på klubben och vi är väl 4-5 personer som dyker upp när vi ska fördjupa oss lite i den nämnda sporten. Kunnig inom området och ganska oemotsagd står brukshundklubbsmentorn Sven Järverud, som beskrivit Brukssöket i en av få skrifter i ämnet.
Vi läser hans bok och vi ser hans VHF-video. Sen engagerar vi bygghjälp och bygger en lega i ett dike i klubbens närmaste omgivning. Straxt bredvid finns en gammal förfallen jordkällare som hör till en ödetomt utan bostadshus. Där tillbringar vi en antal timmar då vi försöker omsätta våra inlästa teorier till verklgheten.
Ska jag vara ärlig, så förstår jag inte riktigt vitsen med våra aktiviteter, då......
Så kommer den dagen då vi packar in våra boxrar och styr iväg dom 10-tal mil som det är till Kilsbergens Ånnaboda ifrån där vi bor.
Norrmannen Bjarne Isaksen och hans kompanjon Anita Melin blir våra instruktörer inom söket. Han är (väl-?)känd i sitt hemland Norge för att han nyligen uppfunnit den numera, i dessa kretsar, uppskattade s.k. Norskrullen. Anita var från Stockholm.
Under en veckas tid kör vi så sök med våra hundar 2 gånger per dag och vi börjar på den nivån som varje individ ligger på.
Jag blir helt fångad. Bjarne, i vilkens grupp både Britt och jag hamnar, får min Loppan att göra saker som jag ALDRIG trodde hon skulle klara. Han får mig också att inse "Vitsen" med det vi sysslade med. - Det var så roligt!!!
Teorilektionen sög jag i mig och alla framsteg Loppan och jag tog, tillsammans och var för sig.
Kanske övertolkar jag, men jag hörde att Bjarne imponerades av min lilla älskling. Hon var otroligt förig och lättlärd och hon älskade att jobba. Min oro för hennes ickefungerande njurar blektes en aning och jag vilade i nuet - sökets fascination i sitt prydno.
När vi kom hem till den lokala klubben försöker, Britt och jag att förmedla vad vi lärt oss, men så är det ju, så nya kunskaper är svåra att sätta ord på och snart nog tycker våra klubbkamrater att det vore bättre att få höra teorierna från källan.
Därför blir Bjarne och Anita våra handledare, som ett par gånger per år dök upp på våra marker och hjälpte oss med finliret i söket.
Vid det här läget hade Britt och jag förstått att vi hade valt en "skola". Bjarne och Antias teorier var inte desamma som Sven Järveruds. Under tiden som gått sedan dess har jag förstått vadi skillnaderna består och förstår mer och mer om fördelarna och nackdelarna med dom olika motsatserna, men jag har också haft glädjen att gå på kurs för flera kunniga människor som har haft förmågan att kombinera dom olika teorierna på ett frukbart sätt.
Min egen syntes av teorierna börjar urskilja sig och det gör mig ganska övertygad om vad passar bäst för MIG. Trots det vill jag aldrig slå igen locket och säga att det är stängt för input.
Jag ska försöka ringa in mina teorier genom att beskriva mina tankar.
Sök - vad är det?
Brukssök, handlar om att hunden ska avsöka ett givet område efter ett givet antal människor - i tävlingssituationen sammanlagt upp till tre personer (längden på området beror på vilken klass det handlar om).
Ursprunget till söket som bruksgren får hänvisas, som så mycket annat inom brukshundssporten, till krigssituationer och historiskt sett användes hunden på ett helt unikt sätt i båda världskrigen, framförallt i det första, innan man börjat hittat andra kommunikationssätt.
- Sök med hund används idag i andra sammanhang också utöver i brukset t.ex. eftersök i jakt och trafiskadat villebråd, Räddnings- , ravin-, jordbävnings-, ras-, vatten-, lik- , special- m.m.
Från början lärde man hundarna att ta saker hos den hittade människan och ta med tillbaka till föraren för att visa att den hittat den person man letat efter.
Det uppstod problem när den uppletade inte ville lämna något ifrån sig (det kunde ju vara förvirrade människor som var fyndet). - Då lärde man hunden att plocka upp något som låg bredvid den funna, typ en pinne eller sten el dyl. men det visade sig vara ett vanskligt tecken.
Så kom man på att man kunde hänga en rulle under hundens haka som den själv kan ta i munnen när personen är hittad - eller att hunden kunde skalla tills föraren kommer ut till den upphittade personen. Grunden till dagens rullemarkerande eller skallmarkerande sökhund var lagd!
Söket är en svår sport för man ska lära hunden att arbeta självständigt i samspel med föraren. En kuvad hund klarar det inte av att vara självständig och en övermodig hund klarar inte av samspelet.
Hur går det till
Att forma en Sökhund
I vårt träningsgäng lägger vi grunden för snygga sökslag med att lära hunden att gå på våra dirigeringar. Hunden måste ju förstås leta upp figuranten på egen hand men den ska leta där vi visat att den ska leta.
Parrallellt bygger vi upp söket på tre fristående delar:
* 1) Söksystemet,
* 2) Uppletandet
* 3) Markerandet
Söksystemet 1) menas med att lära hunden att gå i vågor från sökrutans början tvärs igenom sökrutan utifrån förarens direktiv på stigen. Hunden ska söka av marken på HELA området dvs 50 meter ut på stigens ömse sidor.
Uppletande 2) innebär att hunden ska lära sig att direktvittring av människa i sökrutan är viktig att följa upp, att leta efter och hitta.
Markerandet 3) att förstå att när människa är hittad ska rullen som hänger runt halsen tas upp i munnen och bäras tillbaka till föraren för att markera ett fynd. Föraren följer därefter med sin hund ut till figuranten - Påviset - den del av Markeringen som man nogsamt måste lära sin hund. Utan påvis är det inget sök!
För skallmarkerande hundar är det viktigt att ihållande skälla så att föraren ska hitta ut till hund och figurant på påviset.
Inlärandet
Med en ny hund bryter vi ner hela Söket i dom tre huvuddelarna - (1) systemet, 2) uppletandet och 3) markerandet - och försöker träna alla tre parrallellt, men inte så tätt så att det förvirrar den orutinerade hunden.
För att göra det lätt för hunden har vi tagit till oss en metod som vi stött på i norska sammanhang:
Baklängeskedjning.
a) Om man lär in den allra sista delen i momentet som första kunskap hos hunden. Dvs. man tränar och nöter det allra sista gång på gång och belönar rikligt så att utvecklar sig nästan till en ryggmärgsreflex hos hunden så har man skapat en avslutande plattform som alltid sitter som den ska och som är värd att belöna.
b) Sedan lägger man till den nästsista delen i momentet före det redan inlärda - det brukar gå fortare - och belönar det för sig i början och fortsätter att belöna det därpå följande - den gamla ryggmärgsreflexen. Efterhand kan man börja hoppa över belöningen för den del som ligger före avslutet för hunden får ju belöningen efter bägge delarna.
c) sedan bygger man framåt i momentet tills hela momentet sitter som det ska - och med belöning bara efter sista delen (ryggmärgsreflexen)!
3) Markeringen
Tänket med baklängengeskedjning försöker vi låta styra hela inlärningen för en ny sökhund.
Vi börjar därför att lära hunden Påviset, dvs det som avslutar ett "sökslag med fynd"
Vi bryter således ner även delen "Markeringen" i så små delar det går och börjar bakifrån - slutet på påviset även kallad "Julafton".
En alldeles ny hund får alltså lära sig att Figuranter är UNDERBART roligt att hitta och att få visa för matte/husse. Först när matte/husse har kommit fram till figuranten utbryter en underbar FEST. - hur festen ser ut, är beroende på vad just DEN hunden mest av allt tycker om.
För hunden betyder "Påvis" att matte eller husse följer med ut till den hittade figuranten och deltar i Festen. Det ska vara KUL!
Utan att tillerkänna hundar ALLTFÖR stor logisk förmåga vill vi ändå att hunden ska koppla ihop sin egen insats för att få ut matte/husse till Festen. Det gör den genom att ta sin rulle när den har hittat figuranten och avleverera den till föraren på stigen. Under inlärning tränar vi detta som vi kallar "Transporter" (av lösrullar)
Skallmarkerande hundar lär vi in att "det gäller att skälla så att matte/husse hittar ut så vi kan ha Fest"
2) Uppletandet
Att söka och finna figuranten ingår i Uppletandet och det kräver sina speciella träningar. Vi har "Vittringsövningar" för att överhuvudtaget lära hunden att förstå att människovittring är viktigt i det här arbetet.
Vi använder oss av både målbilder och pop uper med syfte att få hunden att förstå vitsen med att gå ut på djupet för att söka fynd.
Det är viktigt att hunden finner sin figurant i början så att den kan få hämta sin rulle - Markera - och få ut sin människa på fest - Påvis . Det är ju det som är belöningen.
Ju mer rutinerad hunden blir desto svårare legor kan vi arrangera och slutligen ska hunden kunna klara av helt dolda figuranter.
1) Söksystemet
Med sökssystem menar man att hunden ska, i sökslag, avsöka området utåt/framåt på ömse sidor av en mittstig. Tanken är att det ska se ut som en böljande vågrörelse med föraren på mittstigen som dirigerar och hunden som i sin tur följer dirigeringen och samtidigt självständigt "avstövar"* (* benämningen i reglerna för Officiella Bruksprov)
området upp till 50 meter ut från stigen. Det ska gå med precission, snabbhet och noggranhet och tillika se snyggt ut.
När hunden känner sig säker på vad som förväntas av den i att finna en fig på sina sökslag enl ovan. så kan man börja stoppa in ett och annat tomslag. Tomslag har det säkert blivit under utbildningens gång ändå, men då har det varit oplanerade tomslag dvs hunden har inte funnit någon figurant, trots att det finns en fig därute. Men snart nog måste man lära hunden att söka utan fynd.
På en tävling kommer många sökslag att vara tomma och hunden måste lära sig att hantera det. Det kan uppstå en svacka i hundens motivation i samband med tomslags-inlärning, men ganska snart lär sig hunden att en eller två tomslag i rad inte betyder att alla figuranter har gått hem utan att det är ett annat sätt att söka av området.
Systeminlärning handlar alltså om att lära hunden att förstå en massa sånt som vi männsikor har bestämt
hur ett Brukssök ska se ut.
Det innebär att vi ska nöta in att hunden ska gå i en vågrörelse framåt i sökrutan.
Det innebär att det ska att läras in vad man kallar för "Framslag",
hur passagen av söksstigen ser ut,
hur ett påvis går till både
- ut till figuranten,
- ute hos figuranten och hur man gör när man går
- tillbaka till stigen efter påviset.
Vi brukar bl.a. kalla det "skogslydnad".
Skogslydnad är det dumt att börja med för tidigt i en hunds sökkarriär för under en lång, lång tid ska det bara VARA ROLIGT.
Efterhand, Kanske efter ett halvår/ett år kan man börja ställa krav på att det också ska se snyggt ut.
Vi har en del systemövningar som vi använder oss av när vi ska lära in olika delar av Systemet.
Till sist har vi då det färdiga SÖKET.
Vid sidan om allt detta och inte att förglömma:
Det är en glädje att ha en BRA träningsgrupp, folk som är villiga att ägna massor av tid att vara ute i skogen och träna sök med sin hund. - Att avstå från egen bekvämlighet och oavsett väder och andra sysslor tänka på sin hund och sina träningskamrater för att erbjuda träningstillfällen.
För att vara en god sökträningskamrat får man vara ödmjuk, inlyssnande, oegennyttig, pigg på strapatser, orädd för kyla, blöta och stark hetta. Man måste vara beredd att engagera sig i andras hundar och inte bara i sin egen, man ska vara terränggående, frigående och klädd i oömma kläder, kort och gott!.
En sak är i alla fall klar: Väljer du att ägna dig åt Brukssök så:
- Du får en avgudande hund som ständigt vill vara i din närhet för "kanske, kanske matte/husse kommer att åka ut till sökskogen och det gäller att ha h*n under kontroll så att h*n inte glömmer MIG!!!
dvs:
DIN HUND KOMMER ATT ÄLSKA DIG
......... forts följer nog med tiden......
|
|
|
|
|
|
|