fjärde häftet om livets lyceum

livets lyceum på gott o ont lev alltid efter ett rent samvete då behöver du inte oroa dig för att sanningen ska komma ikapp

fjärde häftet tankar om livets lyceum en skola på gott o ont

fjärde häftet är mera en summering av att det går att leva trots att alla nära o kära försvinner...
det innehåller också de två enda dikter min dotter skrivit i det kaos som följde

Livets lyceum

både gott och ont

Birgitha Persson


 

Ett LIV är bara

en stund av evigheten

Därför är det så viktigt

vad vi gör av den

                     “Okänd”

 


 

Millennie-vaggvisa

Vagga mig till sömns

i vågors kluckande

gungande famn

medströms

nedströms

ni sveper över mig

och jag vilar i en

tillitsfull hamn

Gungar

rullar sakta och tryggt

slumrar in i en drömvärld

skyddad från allt styggt

Jag drömmer om älvor

och snälla söta troll

att jag själv är fet och ful

spelar ingen som helst roll

Rosenbladsbädd

doftar underbart skönt

doften dröjer kvar

Minner om det jag nyss

drömt

Ack ja, du ljuva barndomstid

nu stundar ålderdomen

med återblickar

på underbar frid

© Bi.P.E. April 2000


 

Gunhild Britt-Marie Persson

* 6/5 1960

Allra Käraste Lillasyster Britt-Marie

I betraktelse av att inte ha träffat min syster på två år. Det går att leva ändå, men det är som att vara halv.

Allra Käraste Lillasyster

                                   Britt-Marie

Jag längtar så

efter att åter få

visa Dig min empati

Att sakna och längta

är som att förlora

en del av sig själv

                        helt klart

Men

Min övertygande förhoppning

är att vi skall återses

                         igen ganska snart

Jag drömmer mig åter

till barndomens land

Där är vi på Sköndal

Vi springer

barfota hand i hand

Där vid Drevvikens

svalkande sommarstrand

Vi bygger kojor i skogen

vid Talluddens bryn

Vid Röda och Vita Rosens

Snusmumriksjakt

ljuder stridsropen högt

                        i skyn

Vi hör fasantuppar sissla

Råbockar skälla

fiskmåsarna dyker från

den alltid klarblåa himmelen

Jag drömmer mig Dit

              med Dig

Min allra käraste

                         lillasyster igen

Vår husvagn i Rullebo

Var vårt sommaridylls bo

I 37 år fick jag där njuta

utelivet och gemytets ro

Far och mor värnade

och bannade oss

när leken blev vild

tonen var hård och bestämd

men i hjärtats mening

alltid mild

Jag minns dessa dagar

och fäller en saknadens tår

Nu har jag inte träffat Dig

Allra käraste lillasyster

på två år!

Vad är det som händer

allra käraste

lillasyster min

Frågan behöver ej besvaras

jag tror jag förstår

Systerskap är för LIVET

lillasystra min

Och att jag älskar Dig

villkorslöst LIVET UT

för att Du är så fin

är något som för ALLTID

                          består

Vart än vi åter mötas

förstår vi och älskar

varandra igen

Då är cirkeln sluten

Allra Käraste Lillasyster

Min för ALLTID bästa VÄN

© Bi.P.E. 23 mars 2001

 


 

Anna Maria Stevendhal, född Carlsson

* 14/2 1900 † 24/9 1980

Gröna fingrars under

I betraktelse av vad ett litet frö kan ha i sitt hårda hölje och glädjen när VÅREN återvänder och UNDRET åter sker.

Vid en liten kolonilott

               med stuga

Där flödade min mormors

odlarlust

             som hette duga

Min mormor

hon odlade det mesta

Var flinkare än de flesta

När skördetiden så kom

var det inte bara växter

           som stod i blom

Det syltades och saftades

av frukter och av bär

Dofterna spred en ljuvlig

           aromrik atmosfär

Vid utekökets gasolspis

det kokade och puttrade

och mormor högt för sig själv

recepten muttrade

Ingen hallonsaft smakade

mer sagolik än just där

Och det fanns även andra

sorter att smaka av

sommarens goda bär

Jordgubbar, svarta vinbär,

krusbär och smultron på

ett strå

Ljuvliga sommarsmaksminnen

från tiden vi var små

Tantolunden Södra Nedre

den pittoreska adressen var

Där vid Årstavikens vatten

påtade och odlade vår

lilla mormor så rar

Mopeden var färdmedlet

över Västerbrons krön

Från Alstömergatan gick

turen till att njuta av

utelivets lön

Solrosor sköt i höjden

med en hiskelig fart

Rosorna tuktades i

fabror Anders’  hemsnickrade

spaljé, så rart

Gräsmattan gödslades,

vattnades och trampades till

Maskrosor var förbjudna

ej heller andra ogräs

såg vi i gräsmattan någonsin

till

Koltrastar drillade vackert sin

serenad i högan sky

Gräsänder mellanlandade

och njöt av fågelbordets

dignande meny

Grävlingar och rävar

var också återkommande

gäster vid Ert generösa

bord

Och i syrénbersån där uppe

på “Gubbhyllan”

drog Anders fram dragspelet

och i sommarkvällens skymning

fick vi lyssna och njuta av

“Lyckobringarens” ackord

Gröna Fingrars Under

var fröjder för Oss

hos Er

De förlänger och återminner

när naturens under i

vårens ankomst åter sker

© Bi.P.E. 25 mars 2001


 

Till Mor 4/8 2000

In Memoriam

† 4/8 1999

När jag gråter

HUR vet jag att Du hör?

När jag tvivlar och famlar

är det då Du

som mina fotsteg för?

Tillsammans för ALL TID

i tanke och handling

Jag saknar Din närhet

all vishet Du ägde

Tiden rinner sakta

i själens timglas

Du gör fortfarande fotspår

i denna sand

som skapar balans

Och SNART kan jag

sakna Dig med glädje

Om

inte bara Om inte fanns

© Bi.P.E. 4 augusti 2000


 

När jag dött

Skrivet på Elvis Presleys 61-årsdag efter att ha snyftat mig igenom min favorit-snyftarfilm för andra gången, “Broarna i Madison County”.

När jag är död

skall elden släcka

                    själens glöd

Mina innersta tankar och känslor

skall strös;

helst i en bitande nordanvind

Jag vill på detta sätt

få än en liten stund

vara en del av

alla vindar

som blåser varje sekund

                 mot din kind

Få vara en liten flik på en

         sommarsky azurblå

Att kunna spana ned

                        och

                          uppå

och vaka över varje väg

Du kommer att gå

Få vara en tuss i en

               flyende sky

så att Du lugnt vet

att jag finns där

när nästa dag börjar att gry

 

Få multna i mullen

och stiga upp igenom

trädets bladverksklorofyll

till en del av allt regn

som fuktar en sommarskir

gardin av tunnaste tyll

Få vara en liten del av allt

                     detta STORA igen

Sprid min aska för vinden

så blir du för evigt

                             MIN VÄN

© Bi.P.E. 8 januari 1999

 


 

Väktare för framtiden

I betraktelse av vårdagjämningen och att dag och natt då är lika långa, att ljuset besegrar mörkret och att VÅREN nalkas med försiktiga steg.

Runt om i naturen

finns

små och STORA under

Att finna barndomsstigen

väcker åter

och minner om underbara

                      glädjestunder

En böljande sommaräng eller

nyslagen söderläges lid

Ser kall och livlös ut

gömd under snödrivors massor

                            vintertid

Vid vårdagjämningens ljusskensmöte

läggs dag och natt

i ett sommartids sköte

Då nalkas våren

med försiktiga steg

Kung Bore motas till en annan

                        nordligare väg

Vad stort sker i tysthet

i Guds vackra natur

Vi är en del av ALLTET

och

Väktare för framtiden

att värna och vårda

                    dess struktur

© Bi.P.E. 20 mars 2001

 


 

Flyttfåglar

I betraktelse av att det denna marsdag var ett tunt snötäcke ute. Solskenet till trots blev det bara bistra -8°. Brr ...

En liten fågel i luften flög

genast då en stilla

förundran upp igenom

mitt inre sakta smög

Vart för Din färd

Du lilla vän

tills Du hos oss har

återvänt igen

Luftströmmars kraft

Din kropp de bär

Och med Dina vingar

Du styr Din väg

                            utan besvär

Din fjäderskrudsprakt

och skyddande dun

ger vingar kraft och

motorn dunkar i himmelens sky

Dina drillar är ljuv musik

i brytningstider här hos oss

Då bär Du bud om

Vårens ljus

och LIVETS UNDER

Välkommen åter

Du vårfågel

till Sommarens glädjestunder

© Bi.P.E. 23 mars 2001

 


 

Mitt hjärta

I begrundan av att man KAN älska trots djup SORG. Hat och kärlek kanske är så nära varandra för att VI har det inom oss?!

Mitt Hjärta

flödar av kärlek

Vintertid

Mitt Hjärta

flödar av kärlek

Sommartid

Mitt Hjärta

flödar av kärlek

Året Runt

Mitt Hjärta

slår nog extra

kärleksfullt

© Bi.P.E. 14 januari 2001


 

Fingertoppspreludiet

I betraktelse av VAD yviga gester förstärker och hur en hand förlänger något inte orden ger.

Tonart Valfri

Ironisk Satir över Luftpianospel OCH Yviga Gester

MED

MITT PEKFINGER

riktar jag en skarp uppmaning

DIT Ä   HIT  Ã

DU

lyder tamt dess tysta

                     anmaning!

ETT LÅNGFINGER

rakt upp och ner

ingenting mer

Visas det globalt

betyder gesten något

nesligt fräckt

Du inte ser

ETT HÖGERHANDS RINGFINGER

finner en särskild

betydelsefull kärleksgest

Vårdtecknet träs på

och bärs genom LIVETS

och äktenskapets test

LILLFINGRET

Det lilla, ytterst

på Din Hand

behövs för balansen

och för helheten

även om det syns

futtigt och onödigt ibland

Så var det då TUMMEN

denna knubbiga lilla sak

sitter INTE mitt i handen

och verkar faktiskt

kunna sin sak

Tummen i vädret

kan ge Dig lift

Den leder Dig ut på äventyr

med sitt envisa vift

Böj nu alla fingrarna

på en gång

Med det greppet

kan du överlämna

ett helt vackert blomsterfång

Tummetott, slickepott, långeman,

gullebrand och lilla vickevire

Vilket gäng du bär med Dig

varje dag i Ditt LIV

Du bestämmer

                           De styr

och leder Dig igenom

   alla

                LIVETS äventyr!

© Bi.P.E. 23 mars 2001

 


 

Motig tillvaro minsann

Skrivet i betraktelse av ordets vikt i sig och konsten att väva ihop en intrig till en lyckad deckare.

Motig Tillvaro

                     Må så vara

Nu låter vi problemen

                    flyga och fara

Nu säger vi istället liksom

         så här

Det var en gång för länge sedan

    som det var så här

Motigt är läsbart

     och värt att övervinna

Då;

blir livet njutningsbart

         för var mans kvinna

© Bi.P.E. 30 mars 2001

 


 

Hans tanke var långsam,

hans ord var få

Och aldrig de kom oss att hissna

Men för vännerna var han

en fröjd ändå;

Ni skulle ha hört honom lyssna

Citat av Wayne MacKey

i Oklahoma Times


 

Den grå massan

I betraktelse av att man INTE får hävda sina egna personliga intressen utom på ett blygt, försynt sätt.

VARFÖR

    är det

i dagens beteende norm

                    liksom så

Att

Allt skall flyta samman

                   inget sticka ut   bara vara

en jämn och slät massa

            i kulören GRÅ?!

Om

Någon höjer rösten

eller ögonbrynet någonstans

Då blir man genast segregerad

stämplad

Och har väldigt svårt att

            få en andra chans

Slätstrukenheten verkar vara

måttet på

framgångens pris idag

Man undrar VART personlighet,

empati och charm

har tagit vägen någonstans

Inom oss

                      är vi väl ändå

                             Våra rätta jag

 

Då lättar hopplösheten

     och håglösheten skingras

en vacker

               solskensdag

© Bi.P.E. 2 april 2001

 


 

Saknadens glädje

I betraktelse av att SORG så småningom blir vemodig glädje.

Att vakna ensammen

                var morgon är svårt

Då minns jag genast

     allt som var

Men i Saknadens glädje

             även sorgens

       smärtsamma sår

                 sin väg far

Idag är jag närmast nöjd

med att somna själv

                i min säng

Jag saknar Din närhet

och gemenskapen vi fann

Men bär inom mig

en ynnest

av att en gång ha fått

dela detta

Inom oss är vi allTID

                                  tillsammans

Mina tårar är även Dina

I saknadens smärtsamma

                           Glädje

Bi.P.E. 31 mars 2001


 

Stjärnor

Det är så förunderligt att blicka upp mot en klar stjärnhimmel.

Om

Stjärnor

                        är fönster

                                                  i himmelens golv

  vill jag inte

                    att golvet rämnar

                                 en magisk natt

                                            klockan tolv

JAG

  önskar dem för

                                   ALLTID

        sin trogna vakande

                               plats

När molnen skymmer dem

kanhända

änglarna dansar

uppe i evighetens palats

© Bi.P.E. 2 april 2001

 


 

Jag älskar dig

Därför älskar jag dig

Jag älskar dig dygnet runt

Och vill att du alltid skall

leva här hos mig

När jag famnar dig

får du all min värme

Så vill jag alltid beröra dig

Du betyder allt för mig, Pappa!

Din trygga famn

gör mig lugn igen

När jag känner blommornas doft

på en sommaräng

Minns jag dig levande igen

Från djupet av mitt hjärta

lever min kärlek till dig än

Varför fick du inte vara kvar?

Jag älskar dig pappa!

Av Therese Hedman-Persson 18 juli 1999


 

Kärlek är ...

Kärlek är;

                rött

                som

                          blod

Jag älskar;

                                         min mormors hund

                 och

                                   ljudet av

                                             regnet som faller

Av Therese Hedman-Persson Hösten 1995

 


 

Ett begrundande om Jord

Man är inte smutsig när

man har jord på händerna.

Då har man en bit av

evigheten i sin hand.

                           “Okänd”


 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

23.11 | 13:14

Stort Grattis till dig. Kram från Eva Rönnlund 💗🌸💕

...
10.10 | 10:23

kommentarer är öppna för detta inlägg..till läggas ska att det idag finns ett flertal "oäktingar" på ön till systern som fortfarande är i livet

...
20.06 | 14:27

Hur kan man säga så om sitt eget barn!? Oavsett vad som händer skulle jag aldrig säga så om min dotter. Ta av dig offerkoftan och bete dig som en förälder.

...
19.05 | 13:15

Håller med kommentaren nedan. Du tycks helt sakna självinsikt och anklagar alla omkring dig för att förstöra ditt liv. Kanske dags att inse att DU är problemet.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS